https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=Gruvr%C3%A4tt 2026-10-25T13:39:22Z Versionshistorik för denna sida på wikin MediaWiki 1.43.6 https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Gruvr%C3%A4tt&diff=4065&oldid=prev 2013-02-23T18:57:35Z

<p>1 version</p> <p><b>Ny sida</b></p><div>&#039;&#039;&#039;Gruvrätt&#039;&#039;&#039; kallades [[bergstingsrätt]]en vid [[Sala silvergruva|Sala silververk]] och [[Falu koppargruva|Falu kopparverk]], där [[bergmästare]]n som ordförande och med vissa bisittare, ägde att döma i saker rörande [[bergsbruk|bergshanteringen]] och de till denna hanterings bruk upplåtna skogarna. Gruvrätterna i Sala och Falun var även ekonomiskt administrativa myndigheter. Från bergstingsrätt appellerades till 1828 till [[Bergskollegium]].<br /> <br /> ==Sala==<br /> Gruvrätten i [[Sala]] infördes egentligen genom [[Gustav II Adolf]]s bergsordning för Sala av 1 maj 1624 och skulle utgöras av [[bergmästare]]n och tolv [[rådman|rådmän]], vilka &quot;på grufveting alla saker bruket och grufvan angående uptaga, skärskåda och dömma skola&quot;. Denna rätt förblev sedan inte endast en [[domstol]] i frågor rörande gruvan och de till bergsbruket upplåtna skogarna, utan även Sala [[bergslag]]s högsta administrativa myndighet ända till 1737, då en &quot;bergsrätt&quot; infördes, som i avseende på stadens och [[bergslag]]ets &quot;allmänna hushållning och politie&quot; överordnades gruvrätten. <br /> <br /> Gruvrätten i Sala upphävdes i sin helhet 1853 och ersattes med en [[bergslagstyrelse]], sedan bergstingsrätternas och gruvrätternas i Sala och [[Falun]] domsrätt genom kunglig förordning 5 juni 1850 överflyttats på de allmänna domstolarna.<br /> ==Falun==<br /> Gruvrätten i Falun infördes redan 24 februari 1347 genom kung [[Magnus Eriksson]]s [[bergsprivilegier|privilegier]] för kopparbergsmännen och skulle bestå av 14 rådmän, av vilka två var bergmästare och satt domare varsitt år. Rätten skulle överlägga var söndag och hålla [[ting]] var måndag. Denna rätt fortfor sedan, med vissa ändringar i sin sammansättning och befogenhet, ända till 1853, då den upphörde på grund av ovannämnda beslut av 1850. De mål, som bergstings- och gruvrätterna som domstolar handlade, rörde brott mot bergsartiklarna, tvister mellan [[bergsman]]- och [[hyttelag]]en om skogslotter, åverkansmål å bergverksallmänningar, likvidationsmål mellan förläggare och förlagstagare i järnbergslagen o.s.v. &quot;[[Dråp]]saker&quot; avgjordes ej av bergstingsrätterna. <br /> <br /> == Om asylrätt ==<br /> Det var svårt att få arbetare till bergsbruket. Kungamakten införde redan år 1340 genom ett [[privilegiebrev]] till Västra Berget. <br /> Asylrätten eller [[bergsfriden]] som den också kallades innebar att dömda brottslingar gavs frid vid berget förutsatt att de ville arbeta för sitt uppehälle.&lt;ref&gt;sid 8 i Gruvrätten vid Stora Kopparberget 1641 - 1682 http://dalea.du.se/theses/archive/b832f1cf-9c91-471f-90f1-9e8985334e5f/349f317b-cd19-4791-a5ce-609750bc719d.pdf&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Noter ==<br /> &lt;references/&gt;<br /> <br /> ==Källor==<br /> *{{runeberg.org|nfbj|0225.html Grufrätt}}<br /> <br /> [[Kategori:Svensk rättshistoria]]<br /> [[Kategori:Bergsbruk]]</div>

Dan Olsson