Guldreserv - Versionshistorik

Dan Olsson den 7 juli 2013 kl. 21.22

2013-07-07T21:22:53Z

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2013 kl. 16.22
Rad 1:		Rad 1:
	[[File:Gold Reserves.png\|thumb\|350px\|Guldreserv per capita]]		[[File:Gold Reserves.png\|thumb\|350px\|Guldreserv per capita]]
	'''Guldreserv''' är det [[guld]] som ingår i en ~~[[centralbank]]s~~ eller ~~[[stat]]s [[~~valutareserv]].~~<ref>[http://www.ne.se/guldreserv Nationalencyklopediens webbupplaga, guldreserv]</ref>~~ I slutet av år 2004 ägde centralbanker och fonder 19 procent av allt guld ovanför jordytan som valutareserver.~~<ref>''[http://www.gold.org/value/markets/supply_demand/central_banks.html Central Banks and Official Institutions]'' World Gold Council</ref>~~		'''Guldreserv''' är det [[guld]] som ingår i en centralbanks eller stats valutareserv. I slutet av år 2004 ägde centralbanker och fonder 19 procent av allt guld ovanför jordytan som valutareserver.

	Det uppskattas att människor har grävt fram 166 600 ton guld genom historien.<ref>[http://www.gold.org/about_gold/story_of_gold/numbers_and_facts/ about gold/numbers and facts] World Gold Council</ref> År 2011 kostade ett gram guld 362,32 svenska kronor<ref>[http://www.guld-pris.se/ Guld-pris.se. Läst 1 augusti 2011.]</ref> vilket innebär att ett ton guld kostar 362 320 000 kronor.		Det uppskattas att människor har grävt fram 166 600 ton guld genom historien.<ref>[http://www.gold.org/about_gold/story_of_gold/numbers_and_facts/ about gold/numbers and facts] World Gold Council</ref> År 2011 kostade ett gram guld 362,32 svenska kronor<ref>[http://www.guld-pris.se/ Guld-pris.se. Läst 1 augusti 2011.]</ref> vilket innebär att ett ton guld kostar 362 320 000 kronor.

	==IMF:s guldreserv==		==IMF:s guldreserv==
	I juni 2009, förfogade [[Internationella valutafonden]] över 3 217 ton guld,<ref>{{Webbref \|url = http://www.imf.org/external/np/exr/facts/gold.htm\|titel = Gold in the IMF\|utgivare = International Monetary Fund\|datum = 18 september 2009}}</ref><ref name=imf2000>{{Webbref \|url = http://www.gold.org/deliver.php?force=true&download=/value/stats/statistics/xls/Quarterly_Gold_and_FX_Reserves_June_2009.xls\|titel = Quarterly Gold and FX Reserves\|utgivare = World Gold Council\|datum = juni 2009}}</ref> vilket man då hade gjort i flera år. Under hösten samma år meddelade IMF att man skulle sälja av en åttondel av sina tillgångar, som mest ungefär 403 ton guld, enligt en ny inkomstmodell man arbetat fram i april 2008. Man meddelade att 200 ton guld skulle säljas till Indien<ref name=india>[http://imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09381.htm IMF Announces Sale of 200 metric tons of Gold to the Reserve Bank of India]</ref> och 10 ton till [[Sri Lanka]],<ref name=sril>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09431.htm IMF Announces Sale of 10 Metric Tons of Gold to the Central Bank of Sri Lanka]</ref>. Vidare sålde man i september 2010 10 ton guld till [[Bangladesh Bank]] och 2 ton till [[Mauritius centralbank]].<ref name=maur>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09413.htm IMF Announces Sale of 2 Metric Tons of Gold to the Bank of Mauritius]</ref> Guldet såldes i omgångar till marknadspris.		I juni 2009, förfogade Internationella valutafonden över 3 217 ton guld,<ref>{{Webbref \|url = http://www.imf.org/external/np/exr/facts/gold.htm\|titel = Gold in the IMF\|utgivare = International Monetary Fund\|datum = 18 september 2009}}</ref><ref name=imf2000>{{Webbref \|url = http://www.gold.org/deliver.php?force=true&download=/value/stats/statistics/xls/Quarterly_Gold_and_FX_Reserves_June_2009.xls\|titel = Quarterly Gold and FX Reserves\|utgivare = World Gold Council\|datum = juni 2009}}</ref> vilket man då hade gjort i flera år. Under hösten samma år meddelade IMF att man skulle sälja av en åttondel av sina tillgångar, som mest ungefär 403 ton guld, enligt en ny inkomstmodell man arbetat fram i april 2008. Man meddelade att 200 ton guld skulle säljas till Indien<ref name=india>[http://imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09381.htm IMF Announces Sale of 200 metric tons of Gold to the Reserve Bank of India]</ref> och 10 ton till [[Sri Lanka]],<ref name=sril>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09431.htm IMF Announces Sale of 10 Metric Tons of Gold to the Central Bank of Sri Lanka]</ref>. Vidare sålde man i september 2010 10 ton guld till [[Bangladesh Bank]] och 2 ton till [[Mauritius centralbank]].<ref name=maur>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09413.htm IMF Announces Sale of 2 Metric Tons of Gold to the Bank of Mauritius]</ref> Guldet såldes i omgångar till marknadspris.

	==Officiellt rapporterad guldreserv==		==Officiellt rapporterad guldreserv==
Rad 53:		Rad 53:
	\| 17 \|\| {{flagga\|Saudiarabien}} \|\| align="right"\| 322,9 \|\| align="right"\| 3,0%		\| 17 \|\| {{flagga\|Saudiarabien}} \|\| align="right"\| 322,9 \|\| align="right"\| 3,0%
	\|-		\|-
	\| 18 \|\| {{flagga\|Iran}} \|\| align="right"\| 320~~<ref>[http://www.tabnak.ir/fa/news/191248/%D8%B0%D8%AE%D8%A7%DB%8C%D8%B1-%D8%B7%D9%84%D8%A7%DB%8C-%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D8%B9%D9%84%D8%A7%D9%85-%D8%B4%D8%AF www.tabnak.ir]</ref>~~ \|\| align="right"\| -		\| 18 \|\| {{flagga\|Iran}} \|\| align="right"\| 320 \|\| align="right"\| -
	\|-		\|-
	\| 19 \|\| {{flagga\|Storbritannien}}, [[Bank of England]] \|\| align="right"\| 310,3 \|\| align="right"\| 16,8%		\| 19 \|\| {{flagga\|Storbritannien}}, [[Bank of England]] \|\| align="right"\| 310,3 \|\| align="right"\| 16,8%
Rad 89:		Rad 89:
	\| 35 \|\| {{flagga\|Polen}} \|\| align="right"\| 102,9 \|\| align="right"\| 4,5%		\| 35 \|\| {{flagga\|Polen}} \|\| align="right"\| 102,9 \|\| align="right"\| 4,5%
	\|-		\|-
	\| 36 \|\| {{flagga\|Mexiko}} \|\| align="right"\| 100,1<ref name="Mexico Gold Reserve">{{Tidningsref \|url = http://www.reuters.com/article/2011/05/04/mexico-gold-idUSLDE7431OZ20110504 \|titel = UPDATE 2-Mexico ramps up gold reserves at dollar's expense \|hämtdatum = 21 maj 2011 \|tidning = Reuters \|datum = May 4, 2011 }}</ref> \|\| align="right"\| 3.8%~~<ref name="Mexico Gold Reserve" />~~		\| 36 \|\| {{flagga\|Mexiko}} \|\| align="right"\| 100,1 \|\| align="right"\| 3.8%
	\|-		\|-
	\| 37 \|\| {{flagga\|Thailand}} \|\| align="right"\| 99,5 \|\| align="right"\| 2,5%		\| 37 \|\| {{flagga\|Thailand}} \|\| align="right"\| 99,5 \|\| align="right"\| 2,5%
Rad 111:		Rad 111:
	\| 46 \|\| {{flagga\|Bulgarien}} \|\| align="right"\| 39,9 \|\| align="right"\| 9,9%		\| 46 \|\| {{flagga\|Bulgarien}} \|\| align="right"\| 39,9 \|\| align="right"\| 9,9%
	\|-		\|-
	\| 47 \|~~\| [[Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap~~\|ECOWAS]] \|\| align="right"\| 36,5 \|\| align="right"\| 12,2%		\| 47 \|\| ECOWAS \|\| align="right"\| 36,5 \|\| align="right"\| 12,2%
	\|-		\|-
	\| 48 \|\| {{flagga\|Malaysia}} \|\| align="right"\| 36,4 \|\| align="right"\| 1,5%		\| 48 \|\| {{flagga\|Malaysia}} \|\| align="right"\| 36,4 \|\| align="right"\| 1,5%
Rad 159:		Rad 159:
	\| 70 \|\| {{flagga\|El Salvador}} \|\| align="right"\| 7,3 \|\| align="right"\| 10,6%		\| 70 \|\| {{flagga\|El Salvador}} \|\| align="right"\| 7,3 \|\| align="right"\| 10,6%
	\|-		\|-
	\| 71 \|~~\| [[Economic and Monetary Community of Central Africa~~\|CEMAC]] \|\| align="right"\| 7,1 \|\| align="right"\| 2,3%		\| 71 \|\| CEMAC \|\| align="right"\| 7,1 \|\| align="right"\| 2,3%
	\|-		\|-
	\| 72 \|\| {{flagga\|Guatemala}} \|\| align="right"\| 6,9 \|\| align="right"\| 5,3%		\| 72 \|\| {{flagga\|Guatemala}} \|\| align="right"\| 6,9 \|\| align="right"\| 5,3%
Rad 256:		Rad 256:
	==Referenser==		==Referenser==
	<references/>		<references/>

	~~{{ekonomistub}}~~

	[[Kategori:Valutor]]		[[Kategori:Valutor]]
	[[Kategori:Ekonomi]]		[[Kategori:Ekonomi]]
	[[Kategori:Guld]]		[[Kategori:Guld]]

	~~[[ar:احتياطي الذهب]]~~
	~~[[az:Qızıl ehtiyatı]]~~
	~~[[de:Goldreserve]]~~
	~~[[en:Gold reserve]]~~
	~~[[es:Reservas Oficiales de Oro]]~~
	~~[[fa:ذخیره طلا]]~~
	~~[[fr:Réserve d'or]]~~
	~~[[ko:금보유고]]~~
	~~[[it:Riserva monetaria]]~~
	~~[[lt:Aukso atsargos]]~~
	~~[[ms:Rizab emas]]~~
	~~[[mn:Алтан сан]]~~
	~~[[nl:Goudreserve]]~~
	~~[[ja:金準備]]~~
	~~[[pt:Reservas de ouro]]~~
	~~[[ru:Официальные золотые резервы]]~~
	~~[[th:ทองคำสำรอง]]~~
	~~[[ur:محفوظ طلا]]~~
	~~[[zh:黃金儲備]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T14:54:04Z

1 version

Ny sida

[[File:Gold Reserves.png|thumb|350px|Guldreserv per capita]]
'''Guldreserv''' är det [[guld]] som ingår i en [[centralbank]]s eller [[stat]]s [[valutareserv]].<ref>[http://www.ne.se/guldreserv Nationalencyklopediens webbupplaga, guldreserv]</ref> I slutet av år 2004 ägde centralbanker och fonder 19 procent av allt guld ovanför jordytan som valutareserver.<ref>''[http://www.gold.org/value/markets/supply_demand/central_banks.html Central Banks and Official Institutions]'' World Gold Council</ref>

Det uppskattas att människor har grävt fram 166 600 ton guld genom historien.<ref>[http://www.gold.org/about_gold/story_of_gold/numbers_and_facts/ about gold/numbers and facts] World Gold Council</ref> År 2011 kostade ett gram guld 362,32 svenska kronor<ref>[http://www.guld-pris.se/ Guld-pris.se. Läst 1 augusti 2011.]</ref> vilket innebär att ett ton guld kostar 362 320 000 kronor.

==IMF:s guldreserv==
I juni 2009, förfogade [[Internationella valutafonden]] över 3 217 ton guld,<ref>{{Webbref |url = http://www.imf.org/external/np/exr/facts/gold.htm|titel = Gold in the IMF|utgivare = International Monetary Fund|datum = 18 september 2009}}</ref><ref name=imf2000>{{Webbref |url = http://www.gold.org/deliver.php?force=true&download=/value/stats/statistics/xls/Quarterly_Gold_and_FX_Reserves_June_2009.xls|titel = Quarterly Gold and FX Reserves|utgivare = World Gold Council|datum = juni 2009}}</ref> vilket man då hade gjort i flera år. Under hösten samma år meddelade IMF att man skulle sälja av en åttondel av sina tillgångar, som mest ungefär 403 ton guld, enligt en ny inkomstmodell man arbetat fram i april 2008. Man meddelade att 200 ton guld skulle säljas till Indien<ref name=india>[http://imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09381.htm IMF Announces Sale of 200 metric tons of Gold to the Reserve Bank of India]</ref> och 10 ton till [[Sri Lanka]],<ref name=sril>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09431.htm IMF Announces Sale of 10 Metric Tons of Gold to the Central Bank of Sri Lanka]</ref>. Vidare sålde man i september 2010 10 ton guld till [[Bangladesh Bank]] och 2 ton till [[Mauritius centralbank]].<ref name=maur>[http://www.imf.org/external/np/sec/pr/2009/pr09413.htm IMF Announces Sale of 2 Metric Tons of Gold to the Bank of Mauritius]</ref> Guldet såldes i omgångar till marknadspris.

==Officiellt rapporterad guldreserv==
[[Image:Country foreign exchange reserves minus external debt.png|thumb|Valuta- och guldreserver minus utlandsskulder enligt CIA Factbook 2010]]

{| class="wikitable sortable" style="font-size:97%;"
|+Världens officiella guldreserver (december 2010)<ref name="reserve_stat"/>
|-
! width="10%"| Rank
! width="50%"| Land/Organisation
! width="20%"| Guld<br>([[Ton (enhet)|ton]])
! width="20%"| Guldets andel<br>av nationella <br>[[valutareserv]]er (%)<ref name="reserve_stat">[http://www.research.gold.org/reserve_asset/ Reserve asset statistics]</ref>
|-

| 1 || {{flagga|USA}}, [[Federal Reserve]] || align="right"| 8 133,5 || align="right"| 74,7%
|-
| 2 || {{flagga|Tyskland}} || align="right"| 3 401,0 || align="right"| 71,7%
|-
| 3 || [[IMF]] || align="right"| 2 846,7 || align="right"| -
|-
| 4 || {{flagga|Italien}} || align="right"| 2 451,8 || align="right"| 71,4%
|-
| 5 || {{flagga|Frankrike}} || align="right"| 2 435,4 || align="right"| 66,1%
|-
| 6 || {{flagga|Kina}} || align="right"| 1 054,1 || align="right"| 1,7%
|-
| 7 || {{flagga|Schweiz}} || align="right"| 1 040,1 || align="right"| 16,4%
|-
| 8 || {{flagga|Qatar}} || align="right"| 950,3 || align="right"| 7,1%
|-
| 9 || {{flagga|Ryssland}} || align="right"| 775,2 || align="right"| 6,7%
|-
| 10 || {{flagga|Japan}} || align="right"| 765,2 || align="right"| 3,0%
|-
| 11 || {{flagga|Nederländerna}} || align="right"| 615,5 || align="right"| 59,4%
|-
| 12 || {{flagga|Indien}}, [[Indiens centralbank]] || align="right"| 614,8 || align="right"| 8,1%
|-
| 13 || {{flagga|EU}} [[Europeiska centralbanken|ECB]] || align="right"| 522,7 || align="right"| 27,9%
|-
| 14 || {{flagga|Taiwan}} || align="right"| 466,9 || align="right"| 4,6%
|-
| 15 || {{flagga|Portugal}}, [[Banco de Portugal]] || align="right"| 421,6 || align="right"| 81,1%
|-
| 16 || {{flagga|Venezuela}} || align="right"| 401,1 || align="right"| 52,4%
|-
| 17 || {{flagga|Saudiarabien}} || align="right"| 322,9 || align="right"| 3,0%
|-
| 18 || {{flagga|Iran}} || align="right"| 320<ref>[http://www.tabnak.ir/fa/news/191248/%D8%B0%D8%AE%D8%A7%DB%8C%D8%B1-%D8%B7%D9%84%D8%A7%DB%8C-%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D8%B9%D9%84%D8%A7%D9%85-%D8%B4%D8%AF www.tabnak.ir]</ref> || align="right"| -
|-
| 19 || {{flagga|Storbritannien}}, [[Bank of England]] || align="right"| 310,3 || align="right"| 16,8%
|-
| 20 || {{flagga|Libanon}}|| align="right"| 300 || align="right"| 27,6%
|-
| 21 || {{flagga|Spanien}} || align="right"| 281,6 || align="right"| 38,6%
|-
| 22 || {{flagga|Österrike}} || align="right"| 280,0 || align="right"| 56,2%
|-
| 23 || {{flagga|Belgien}} || align="right"| 227,5 || align="right"| 36,8%
|-
| 24 || {{flagga|Pakistan}} || align="right"| 184,4 || align="right"| 19,2%
|-
| 25 || {{flagga|Filippinerna}} || align="right"| 175,9 || align="right"| 14,0%
|-
| 26 || {{flagga|Algeriet}} || align="right"| 173,6 || align="right"| 4,5%
|-
| 27 || {{flagga|Libyen}} || align="right"| 143,8 || align="right"| 5,6%
|-
| 28 || {{flagga|Singapore}} || align="right"| 127,4 || align="right"| 2,5%
|-
| 29 || {{flagga|Sverige}}, [[Riksbanken]] || align="right"| 125,7 || align="right"| 11,1%
|-
| 30 || {{flagga|Sydafrika}} || align="right"| 124,9 || align="right"| 12,2%
|-
| 31 || [[Bank for International Settlements|BIS]] || align="right"| 120,0 || align="right"| -
|-
| 32 || {{flagga|Turkiet}} || align="right"| 116,1 || align="right"| 6,0%
|-
| 33 || {{flagga|Grekland}} || align="right"| 111,7 || align="right"| 78,7%
|-
| 34 || {{flagga|Rumänien}} || align="right"| 103,7 || align="right"| 9,1%
|-
| 35 || {{flagga|Polen}} || align="right"| 102,9 || align="right"| 4,5%
|-
| 36 || {{flagga|Mexiko}} || align="right"| 100,1<ref name="Mexico Gold Reserve">{{Tidningsref |url = http://www.reuters.com/article/2011/05/04/mexico-gold-idUSLDE7431OZ20110504 |titel = UPDATE 2-Mexico ramps up gold reserves at dollar's expense |hämtdatum = 21 maj 2011 |tidning = Reuters |datum = May 4, 2011 }}</ref> || align="right"| 3.8%<ref name="Mexico Gold Reserve" />
|-
| 37 || {{flagga|Thailand}} || align="right"| 99,5 || align="right"| 2,5%
|-
| 38 || {{flagga|Australien}} || align="right"| 79,9 || align="right"| 8,1%
|-
| 39 || {{flagga|Kuwait}} || align="right"| 79,0 || align="right"| 13,5%
|-
| 40 || {{flagga|Egypten}} || align="right"| 75,6 || align="right"| 8,7%
|-
| 41 || {{flagga|Indonesien}} || align="right"| 73,1 || align="right"| 3,6%
|-
| 42 || {{flagga|Kazakstan}} || align="right"| 67,3 || align="right"| 10,0%
|-
| 43 || {{flagga|Danmark}} || align="right"| 66,5 || align="right"| 3,3%
|-
| 44 || {{flagga|Argentina}} || align="right"| 54,7 || align="right"| 4,5%
|-
| 45 || {{flagga|Finland}} || align="right"| 49,1 || align="right"| 20,6%
|-
| 46 || {{flagga|Bulgarien}} || align="right"| 39,9 || align="right"| 9,9%
|-
| 47 || [[Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap|ECOWAS]] || align="right"| 36,5 || align="right"| 12,2%
|-
| 48 || {{flagga|Malaysia}} || align="right"| 36,4 || align="right"| 1,5%
|-
| 49 || {{flagga|Peru}} || align="right"| 34,7 || align="right"| 3,6%
|-
| 50 || {{flagga|Vitryssland}} || align="right"| 32 || align="right"| 24,5%
|-
| 51 || {{flagga|Brasilien}} || align="right"| 33,6 || align="right"| 0,5%
|-
| 52 || {{flagga|Slovakien}} || align="right"| 31,8 || align="right"| 65,4%
|-
| 53 || {{flagga|Bolivia}} || align="right"| 28,3 || align="right"| 13,4%
|-
| 54 || {{flagga|Ukraina}} || align="right"| 27,2 || align="right"| 3,5%
|-
| 55 || {{flagga|Ecuador}} || align="right"| 26,3 || align="right"| 31,0%
|-
| 56 || {{flagga|Syrien}} || align="right"| 25,8 || align="right"| -
|-
| 57 || {{flagga|Marocko}} || align="right"| 22,0 || align="right"| 4,2%
|-
| 58 || {{flagga|Nigeria}} || align="right"| 21,4 || align="right"| -
|-
| 59 || {{flagga|Sri Lanka}} || align="right"| 17,5 || align="right"| 11,9%
|-
| 60 || {{flagga|Sydkorea}} || align="right"| 14,4 || align="right"| 0,2%
|-
| 61 || {{flagga|Cypern}} || align="right"| 13,9 || align="right"| 50,8%
|-
| 62 || {{flagga|Bangladesh}} || align="right"| 13,5 || align="right"| 5,2%
|-
| 63 || {{flagga|Serbien}} || align="right"| 13.1 || align="right"| 4,2%
|-
| 63 || {{flagga|Nederländska Antillerna}} || align="right"| 13,1 || align="right"| 36,3%
|-
| 64 || {{flagga|Jordanien}} || align="right"| 12,8 || align="right"| 4,3%
|-
| 65 || {{flagga|Tjeckien}} || align="right"| 12,7 || align="right"| 1,2%
|-
| 66 || {{flagga|Kambodja}} || align="right"| 12,4 || align="right"| 14,4%
|-
| 68 || {{flagga|Laos}} || align="right"| 8,8 || align="right"| 36,5%
|-
| 69 || {{flagga|Lettland}} || align="right"| 7,7 || align="right"| 4,0%
|-
| 70 || {{flagga|El Salvador}} || align="right"| 7,3 || align="right"| 10,6%
|-
| 71 || [[Economic and Monetary Community of Central Africa|CEMAC]] || align="right"| 7,1 || align="right"| 2,3%
|-
| 72 || {{flagga|Guatemala}} || align="right"| 6,9 || align="right"| 5,3%
|-
| 73 || {{flagga|Colombia}} || align="right"| 6,9 || align="right"| 1,1%
|-
| 74 || {{flagga|Makedonien}} || align="right"| 6,8 || align="right"| 12,7%
|-
| 75 || {{flagga|Tunisien}} || align="right"| 6,8 || align="right"| -
|-
| 76 || {{flagga|Irland}} || align="right"| 6,0 || align="right"| 11,8%
|-
| 77 || {{flagga|Litauen}} || align="right"| 5,8 || align="right"| 3,8%
|-
| 78 || {{flagga|Bahrain}} || align="right"| 4,7 || align="right"| -
|-
| 79 || {{flagga|Mauritius}} || align="right"| 3,9 || align="right"| 6,8%
|-
| 80 || {{flagga|Kanada}} || align="right"| 3,4 || align="right"| 0,2%
|-
| 81 || {{flagga|Tadzjikistan}} || align="right"| 3,3 || align="right"| -
|-
| 82 || {{flagga|Slovenien}} || align="right"| 3,2 || align="right"| 13,4%
|-
| 83 || {{flagga|Aruba}} || align="right"| 3,1 || align="right"| 17,7%
|-
| 84 || {{flagga|Ungern}} || align="right"| 3,1 || align="right"| 0,3%
|-
| 85 || {{flagga|Kirgizistan}} || align="right"| 2,6 || align="right"| 6,5%
|-
| 86 || {{flagga|Luxemburg}} || align="right"| 2,2 || align="right"| 11,7%
|-
| 87 || {{flagga|Hong Kong}} || align="right"| 2,1 || align="right"| 0,0%
|-
| 88 || {{flagga|Surinam}} || align="right"| 2,0 || align="right"| 11,4%
|-
| 89 || {{flagga|Island}} || align="right"| 2,0 || align="right"| 1,6%
|-
| 90 || {{flagga|Papua Nya Guinea}} || align="right"| 2,0 || align="right"| 2,9%
|-
| 91 || {{flagga|Trinidad och Tobago}} || align="right"| 1,9 || align="right"| 0,8%
|-
| 92 || {{flagga|Albanien}} || align="right"| 1,6 || align="right"| 2,8%
|-
| 93 || {{flagga|Jemen}} || align="right"| 1,6 || align="right"| 1,1%
|-
| 94 || {{flagga|Kamerun}} || align="right"| 0,9 || align="right"| 1,2%
|-
| 95 || {{flagga|Mongoliet}} || align="right"| 0,9 || align="right"| 2,4%
|-
| 96 || {{flagga|Honduras}} || align="right"| 0,7 || align="right"| -
|-
| 97 || {{flagga|Paraguay}} || align="right"| 0,7 || align="right"| 0,7%
|-
| 98 || {{flagga|Dominikanska republiken}} || align="right"| 0,6 || align="right"| 1,0%
|-
| 99 || {{flagga|Gabon}} || align="right"| 0.4 || align="right"| 0.8%
|-
| 100 || {{flagga|Malawi}} || align="right"| 0.4 || align="right"| 6.2%
|-
| 101 || {{flagga|Centralafrikanska republiken}} || align="right"| 0.3 || align="right"| 8.4%
|-
| 102 || {{flagga|Tchad}} || align="right"| 0,3 || align="right"| 2,4%
|-
| 103 || {{flagga|Kongo}} || align="right"| 0,3 || align="right"| 0,4%
|-
| 104 || {{flagga|Uruguay}} || align="right"| 0,3 || align="right"| 0,1%
|-
| 105 || {{flagga|Fiji}} || align="right"| 0,2 || align="right"| -
|-
| 106 || {{flagga|Estland}} || align="right"| 0,2 || align="right"| 0,3%
|-
| 107 || {{flagga|Chile}} || align="right"| 0,2 || align="right"| 0,0%
|-
| 108 || {{flagga|Malta}} || align="right"| 0,2 || align="right"| 1,6%
|-
| 109 || {{flagga|Costa Rica}} || align="right"| 0,1 || align="right"| 0,1%
|-
| 110 || {{flagga|Haiti}} || align="right"| 0,0 || align="right"| 0,1%
|-
| 111 || {{flagga|Burundi}} || align="right"| 0,0 || align="right"| 0,5%
|-
| 112 || {{flagga|Oman}} || align="right"| 0,0 || align="right"| 0,0%
|-
| 113 || {{flagga|Komorerna}} || align="right"| 0,0 || align="right"| -
|-
| 114 || {{flagga|Kenya}} || align="right"| 0,0 || align="right"| 0,0%
|-
| - || '''Världen''' || align="right"| 30 562,5 || align="right"| -
|-
|}

==Se även==
*[[Guldmyntfot]]

==Referenser==
<references/>

{{ekonomistub}}

[[Kategori:Valutor]]
[[Kategori:Ekonomi]]
[[Kategori:Guld]]

[[ar:احتياطي الذهب]]
[[az:Qızıl ehtiyatı]]
[[de:Goldreserve]]
[[en:Gold reserve]]
[[es:Reservas Oficiales de Oro]]
[[fa:ذخیره طلا]]
[[fr:Réserve d'or]]
[[ko:금보유고]]
[[it:Riserva monetaria]]
[[lt:Aukso atsargos]]
[[ms:Rizab emas]]
[[mn:Алтан сан]]
[[nl:Goudreserve]]
[[ja:金準備]]
[[pt:Reservas de ouro]]
[[ru:Официальные золотые резервы]]
[[th:ทองคำสำรอง]]
[[ur:محفوظ طلا]]
[[zh:黃金儲備]]