Idkerberget - Versionshistorik

Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 12.32

2013-04-05T12:32:02Z

← Äldre version		Versionen från 5 april 2013 kl. 07.32
Rad 4:		Rad 4:
	[[bild:Idkerbergets gruva 1.jpg\|thumb\|left\|Resterna av gruvdriften i Idkerberget med personlaven byggd 1954 närmast i bild]]		[[bild:Idkerbergets gruva 1.jpg\|thumb\|left\|Resterna av gruvdriften i Idkerberget med personlaven byggd 1954 närmast i bild]]
	[[bild:Idkerbergets gruva 2.jpg\|thumb\|left\|Berglaven från 1952 och personlaven från 1954]]		[[bild:Idkerbergets gruva 2.jpg\|thumb\|left\|Berglaven från 1952 och personlaven från 1954]]
	Den första [[utmål]]en för Idkerbergets gruva erhölls 1759 och 1783. Storskalig brytning startades 1902 av Idkerbergets gruvaktiebolag, som var ett dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB.<ref>{{bokref \|redaktör=Gunnar Carlquist \|år=1932 \|titel=Svensk uppslagsbok. Bd 13 \|utgivningsort=Malmö \|utgivare=Svensk Uppslagsbok AB \|sid=874}}</ref> Gruvan fick två [[gruvlave\|gruvlavar]] i betong 1952 respektive 1954. 1908 låg produktionen av [[järnmalm]] mellan 50 000 och 100 000 ton.<ref>{{runeberg.org\|nfbm\|0221.html Järnmalmer}}</ref> Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med [[linbana]] till [[Ulfshyttan]], men 1 oktober 1912 invigdes [[Rämshyttan-Idkerbergets järnväg]] till bruket i [[Rämshyttan]].<ref>{{runeberg.org\|nfcd\|0048.html Rämshyttan-Idkerbergets järnväg}}</ref> Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt. <ref>[http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article213734.ece Dalarnas Tidningar: 16 mars 1961 gjorde Idkerberget riksbekant]</ref><ref>[http://occidentering.blogspot.com/2007/07/idkerbergets-gruva.html Occidentering: Idkerbergets gruva]</ref>		Den första [[utmål]]en för Idkerbergets gruva erhölls 1759 och 1783. Storskalig brytning startades 1902 av Idkerbergets gruvaktiebolag, som var ett dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB.<ref>{{bokref \|redaktör=Gunnar Carlquist \|år=1932 \|titel=Svensk uppslagsbok. Bd 13 \|utgivningsort=Malmö \|utgivare=Svensk Uppslagsbok AB \|sid=874}}</ref> Gruvan fick två [[gruvlave\|gruvlavar]] i betong 1952 respektive 1954. 1908 låg produktionen av [[järnmalm]] mellan 50 000 och 100 000 ton.<ref>{{runeberg.org\|nfbm\|0221.html Järnmalmer}}</ref> Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med [[linbana]] till [[Ulfshyttan]], men 1 oktober 1912 invigdes Rämshyttan-Idkerbergets järnväg till bruket i [[Rämshyttan]].<ref>{{runeberg.org\|nfcd\|0048.html Rämshyttan-Idkerbergets järnväg}}</ref> Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt. <ref>[http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article213734.ece Dalarnas Tidningar: 16 mars 1961 gjorde Idkerberget riksbekant]</ref><ref>[http://occidentering.blogspot.com/2007/07/idkerbergets-gruva.html Occidentering: Idkerbergets gruva]</ref>

	== Noter ==		== Noter ==

Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 12.31

2013-04-05T12:31:16Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-{{Ortsfakta Sverige
+'''Idkerberget''' är en tätort i Borlänge kommun. På orten finns Idkerbergets kapell, byggt 1904, och resterna av ''Idkerbergets gruva'', nedlagd 28 februari 1977.
 == Idkerbergets gruva ==
 [[bild:Idkerbergets gruva 1.jpg|thumb|left|Resterna av gruvdriften i Idkerberget med personlaven byggd 1954 närmast i bild]]
 [[bild:Idkerbergets gruva 2.jpg|thumb|left|Berglaven från 1952 och personlaven från 1954]]
-Den första [[utmål]]en för Idkerbergets gruva erhölls 1759 och 1783. Storskalig brytning startades 1902 av Idkerbergets gruvaktiebolag, som var ett dotterbolag till [[Stora Kopparbergs Bergslags AB]].<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1932 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=874}}</ref> Gruvan fick två [[gruvlave|gruvlavar]] i betong [[1952]] respektive [[1954]]. [[1908]] låg produktionen av [[järnmalm]] mellan 50&nbsp;000 och 100&nbsp;000 ton.<ref>{{runeberg.org|nfbm|0221.html Järnmalmer}}</ref> Malmen färdades mellan åren [[1902]] och [[1912]] med [[linbana]] till [[Ulfshyttan]], men [[1 oktober]] [[1912]] invigdes [[Rämshyttan-Idkerbergets järnväg]] till bruket i [[Rämshyttan]].<ref>{{runeberg.org|nfcd|0048.html Rämshyttan-Idkerbergets järnväg}}</ref> Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen [[16 mars]] [[1961]]. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt. <ref>[http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article213734.ece Dalarnas Tidningar: 16 mars 1961 gjorde Idkerberget riksbekant]</ref><ref>[http://occidentering.blogspot.com/2007/07/idkerbergets-gruva.html Occidentering: Idkerbergets gruva]</ref>
+Den första [[utmål]]en för Idkerbergets gruva erhölls 1759 och 1783. Storskalig brytning startades 1902 av Idkerbergets gruvaktiebolag, som var ett dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB.<ref>{{bokref |redaktör=Gunnar Carlquist |år=1932 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 13 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=874}}</ref> Gruvan fick två [[gruvlave|gruvlavar]] i betong 1952 respektive 1954. 1908 låg produktionen av [[järnmalm]] mellan 50&nbsp;000 och 100&nbsp;000 ton.<ref>{{runeberg.org|nfbm|0221.html Järnmalmer}}</ref> Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med [[linbana]] till [[Ulfshyttan]], men 1 oktober 1912 invigdes [[Rämshyttan-Idkerbergets järnväg]] till bruket i [[Rämshyttan]].<ref>{{runeberg.org|nfcd|0048.html Rämshyttan-Idkerbergets järnväg}}</ref> Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt. <ref>[http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article213734.ece Dalarnas Tidningar: 16 mars 1961 gjorde Idkerberget riksbekant]</ref><ref>[http://occidentering.blogspot.com/2007/07/idkerbergets-gruva.html Occidentering: Idkerbergets gruva]</ref>
 == Noter ==
 <references/>
 [[Kategori:Gruvor i Dalarna]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T13:27:51Z

1 version

Ny sida

{{Ortsfakta Sverige
| ortnamn = Idkerberget
| form = Tätort
| smeknamn =
| bild = Idkerbergets kapell och klockstapel.jpg
| bildtext = Idkerbergets kapell och klockstapel
| landskap = [[Dalarna]]
| län = [[Dalarnas län]]
| kommun = [[Borlänge kommun]]
| församling = [[Stora Tuna församling]]
| höjdläge =
| lat_g = 60 | lat_m = 22 | lat_s = 34 | lat_NS = N
| long_g = 15 | long_m = 13 | long_s = 50 | long_EW = E
| areaort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|6588}}
| areaår = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|år}}
| invort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|6588}}
| invår = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|år}}
| invnot = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|ref}}
| täthet = auto
| grundades =
| postnummer =
| riktnummer =
| tätortskod = 6588
| positionskarta = Dalarna
| positionskartnamn = Sweden Dalarna location map.svg
| karttext = Idkerbergets läge i Dalarnas län
| fotnot =
}}
'''Idkerberget''' är en [[tätort]] i [[Borlänge kommun]]. På orten finns [[Idkerbergets kapell]], byggt [[1904]], och resterna av ''Idkerbergets gruva'', nedlagd [[28 februari]] [[1977]].

== Idkerbergets gruva ==
[[bild:Idkerbergets gruva 1.jpg|thumb|left|Resterna av gruvdriften i Idkerberget med personlaven byggd 1954 närmast i bild]]
[[bild:Idkerbergets gruva 2.jpg|thumb|left|Berglaven från 1952 och personlaven från 1954]]
Den första [[utmål]]en för Idkerbergets gruva erhölls 1759 och 1783. Storskalig brytning startades 1902 av Idkerbergets gruvaktiebolag, som var ett dotterbolag till [[Stora Kopparbergs Bergslags AB]].<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1932 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 13 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=874}}</ref> Gruvan fick två [[gruvlave|gruvlavar]] i betong [[1952]] respektive [[1954]]. [[1908]] låg produktionen av [[järnmalm]] mellan 50 000 och 100 000 ton.<ref>{{runeberg.org|nfbm|0221.html Järnmalmer}}</ref> Malmen färdades mellan åren [[1902]] och [[1912]] med [[linbana]] till [[Ulfshyttan]], men [[1 oktober]] [[1912]] invigdes [[Rämshyttan-Idkerbergets järnväg]] till bruket i [[Rämshyttan]].<ref>{{runeberg.org|nfcd|0048.html Rämshyttan-Idkerbergets järnväg}}</ref> Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen [[16 mars]] [[1961]]. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt. <ref>[http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article213734.ece Dalarnas Tidningar: 16 mars 1961 gjorde Idkerberget riksbekant]</ref><ref>[http://occidentering.blogspot.com/2007/07/idkerbergets-gruva.html Occidentering: Idkerbergets gruva]</ref>

== Befolkningsutveckling ==
{{Befolkningsutveckling
| från = 1960
| namn = Idkerberget
| till = 2010
| ref = <ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf|arkivurl=http://www.webcitation.org/5zewoamwt|arkivdatum=23 juni 2011|titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005|hämtdatum = 13 december 2010}}</ref>
| max = 700
| y2005 = 321
| a2005 = 122
| y2000 = 343
| a2000 = 122
| y1995 = 348
| a1995 = 122
| y1990 = 347
| a1990 = 122
| y1980 = 399
| y1975 = 431
| y1970 = 492
| y1965 = 471
| y1960 = 700
| y2010 = 290
| a2010 = 121
}}
==Se även==
*[[Stora Tuna socken]]
== Noter ==
<references/>

{{Borlänge kommun}}

[[Kategori:Orter i Borlänge kommun]]
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
[[Kategori:Gruvor i Dalarna]]

[[en:Idkerberget]]
[[nl:Idkerberget]]
[[no:Idkerberget]]
[[nn:Idkerberget]]