Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.54

2013-03-02T16:54:38Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Inertialsystem''' är [[koordinatsystem]] där [[Newtons rörelselagar|Newtons första lag]], [[tröghetslagen]], gäller. Det betyder att krafter och accelerationer som eventuellt uppträder i beräkningar måste behandlas för sig. Alla inertialsystem är ekvivalenta och mekanikens lagar gäller i samtliga. Begreppet ''inertialsystem'' användes första gången av [[Ludwig Lange (fysiker)|Ludwig Lange]] [[1885]].
+'''Inertialsystem''' är [[koordinatsystem]] där [[Newtons rörelselagar|Newtons första lag]], [[tröghetslagen]], gäller. Det betyder att krafter och accelerationer som eventuellt uppträder i beräkningar måste behandlas för sig. Alla inertialsystem är ekvivalenta och mekanikens lagar gäller i samtliga. Begreppet ''inertialsystem'' användes första gången av Ludwig Lange 1885.
 ==Klassisk mekanik==
@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 [[Kategori:Relativitetsteori]]
 [[Kategori:Kosmologi]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T15:31:55Z

1 version

Ny sida

'''Inertialsystem''' är [[koordinatsystem]] där [[Newtons rörelselagar|Newtons första lag]], [[tröghetslagen]], gäller. Det betyder att krafter och accelerationer som eventuellt uppträder i beräkningar måste behandlas för sig. Alla inertialsystem är ekvivalenta och mekanikens lagar gäller i samtliga. Begreppet ''inertialsystem'' användes första gången av [[Ludwig Lange (fysiker)|Ludwig Lange]] [[1885]].

==Klassisk mekanik==
En ''fysisk referensram '' eller bara ''referensram'', är ett begrepp knutet till en [[Observatör (relativitetsteori)|observatör]] och dennes rörelsetillstånd. Kumar och Barve menar att en sådan ram karakteriseras ''enbart av dess rörelsetillstånd''.<ref name=Kubar>See {{Bokref |författare = Arvind Kumar & Shrish Barve |sid = 115 |titel = How and Why in Basic Mechanics |url = http://books.google.com/books?id=czlUPz38MOQC&pg=PA115&dq=%22characterized+only+by+its+state+of+motion%22+inauthor:Kumar |isbn = 81-7371-420-7 |år = 2003 |utgivare = Orient Longman }}</ref> På denna punkt finns dock delade meningar.

På en plats som en järnvägsvagn, som rör sig med jämn fart, skulle en tappad kula uppföra sig som om den tappats i en stillastående vagn - vertikalt nedåt. I ett sådant läge är det möjligt att bortse från vagnens rörelse genom att definiera den som ett inertialsystem. Innan den tappades så rörde sig kulan med tåget i samma hastighet och det var kulans [[tröghet]] som såg till att den fortsatte att röra sig med samma hastighet och riktning som tåget även när den föll. I ett sådant inertialsystem kommer alla observatörer i likformig rörelse att iaktta samma fysikaliska lagar och observatörer i andra inertialsystem kan konvertera sina observationer med en enkel [[Galilei-transformation]]. På så sätt kan en utomstående observatör dra slutsatsen att kulan som tappades i järnvägsvagnen föll rakt ned.

En ''icke-inertiell referensram'' är en referensram som undergår [[acceleration]] i förhållande till ett inertialsystem.<ref name=Tocaci>{{Bokref |titel = Relativistic Mechanics, Time, and Inertia |författare = Emil Tocaci, Clive William Kilmister |sid = 251 |url = http://books.google.com/books?id=7dVRL51JRI0C&pg=PA251&dq=%22non-inertial+frame%22&lr=&as_brr=0&sig=ACfU3U2Nu9ibcmQrKNrnhgvDYD7i007DmA |isbn = 90-277-1769-9 |år = 1984 |utgivare = Springer }}</ref> I en sådan referensram som utsätts för [[acceleration]], kommer däremot objekt att förefalla påverkade av [[fiktiv kraft|fiktiva krafter]]. Om järnvägsvagnen exempelvis utsätts för en kraft och accelererar, så kommer kulan inte att falla vertikalt i vagnen utan skulle se ut att avvika, eftersom vagnen och kulan inte längre rör sig med samma fart, när kulan faller.

[[Fil:Minkowski diagram - 3 systems.svg|thumb|right|256px| Tre referensramar i speciell relativitet. Svart ram är i vila. Primad ram rör sig med 40% av [[ljushastigheten]], dubbelprimad med 80%. Den saxlika ändringen märks när farten ökar.]]
==Relativitetsteori==
I [[speciella relativitetsteorin]] görs ibland skillnad mellan en ''observatör'' och en ''referensram ''. Enligt denna syn är en ''ram'' en ''observatör'' plus ett [[koordinat]]mönster konstruerat att vara ett ortonormalt högerhandsset av rumslika vektorer vinkelräta mot en tidslik vektor.<ref name=Doran>{{Bokref |url = http://www.worldcat.org/search?q=9780521715959&qt=owc_search |titel = Geometric Algebra for Physicists |författare = Chris Doran & Anthony Lasenby |sid = §5.2.2, sid. 133 |isbn = 978-0-521-71595-9 |år = 2003 |utgivare = Cambridge University Press }}.</ref> Inertialsystem spelar en viktig roll i den speciella relativitetsteorin. Även den utgår från att alla inertialsystem är ekvivalenta – att även [[Maxwells ekvationer]] gäller i samtliga och att [[ljushastigheten]] är densamma i alla inertialsystem. Varje koordinatsystem har då en egen klocka och även [[tid]]en ändras enligt [[Lorentztransformation|Lorentz]]' eller [[Woldemar Voigt]]s transformationer.

== Noter och referenser ==
<references/>

[[Kategori:Mekanik]]
[[Kategori:Relativitetsteori]]
[[Kategori:Kosmologi]]

[[ar:إطار مرجعي عطالي]]
[[az:Ətalət hesablama sistemi]]
[[be:Інерцыяльная сістэма адліку]]
[[be-x-old:Інэрцыяльная сыстэма адліку]]
[[bn:জড় প্রসঙ্গ কাঠামো]]
[[bs:Inercijalni referentni okvir]]
[[ca:Sistema de referència inercial]]
[[cs:Inerciální vztažná soustava]]
[[da:Inertialsystem]]
[[de:Inertialsystem]]
[[el:Αδρανειακό σύστημα αναφοράς]]
[[en:Inertial frame of reference]]
[[eo:Inercia kadro de referenco]]
[[es:Sistema de referencia inercial]]
[[eu:Erreferentzia-sistema inertzial]]
[[fa:دستگاه مرجع لخت]]
[[fi:Inertiaalikoordinaatisto]]
[[fr:Référentiel galiléen]]
[[gl:Sistema inercial]]
[[hr:Inercijski referentni okvir]]
[[hu:Inerciarendszer]]
[[id:Kerangka acuan inersial]]
[[it:Sistema di riferimento inerziale]]
[[ja:慣性系]]
[[ko:관성 좌표계]]
[[mn:Инерциал тооллын систем]]
[[nl:Inertiaalstelsel]]
[[no:Treghetssystem]]
[[pl:Układ inercjalny]]
[[pt:Referencial inercial]]
[[ro:Sistem de referință inerțial]]
[[ru:Инерциальная система отсчёта]]
[[sk:Inerciálna vzťažná sústava]]
[[sl:Inercialni opazovalni sistem]]
[[uk:Інерційна система відліку]]
[[zh:惯性参考系]]

Inertialsystem - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.54

Dan Olsson: 1 version