<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Isotop</id>
	<title>Isotop - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Isotop"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Isotop&amp;action=history"/>
	<updated>2026-11-22T20:17:45Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.45.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Isotop&amp;diff=3809&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson: 1 version</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Isotop&amp;diff=3809&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-02-23T18:47:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;1 version&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Table isotopes en.svg|miniatyr|En isotopkarta.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Isotoper&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är varianter av ett [[grundämne]], som har olika antal [[neutron]]er, och därmed olika [[masstal]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Atomslaget bestäms av antalet [[proton]]er i kärnan, [[atomnummer|atomnumret]], och är avgörande för [[elektronkonfiguration]]en, och därmed de kemiska egenskaperna hos ett ämne. Olika isotoper av ett grundämne har därför vanligen samma kemiska egenskaper. Inom [[kärnfysik]]en kan man dock observera att det förekommer atomer inom samma atomslag som har olika masstal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För lättare atomslag är antalet neutroner i kärnan ungefär lika med antalet protoner. Tyngre grundämnen har en högre andel neutroner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isotoper av samma grundämne har mycket likartade kemiska egenskaper, men skillnaderna i [[masstal]] kan innebära att vissa fysikaliska egenskaper, som densitet, smältpunkt och kokpunkt, är olika. För [[väte]], där atommassan är så låg, påverkar dock skillnaden i massa mellan vanligt och [[deuterium|tungt väte]] de kemiska egenskaperna något.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Stabila isotoper ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stabila isotoper är isotoper som inte genomgår [[radioaktivt sönderfall]]. Det finns 254 kända stabila nuklider, fördelade på 80 olika [[grundämne]]n. De flesta isotoper är radioaktiva, men eftersom de flesta radioaktiva isotoper har halveringstider som är betydligt kortare än jordens ålder och sönderfallskedjor alltid avslutas med någon stabil isotop, består huvuddelen av den materien på jorden av stabila isotoper. Ett [[grundämne]] kan sakna stabila isotoper, eller ha en enda stabil isotop (vara &amp;#039;&amp;#039;monoisotopt&amp;#039;&amp;#039;) eller flera. Den tyngsta kända stabila isotopen är [[bly]]-208.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För de flesta grundämnen med flera isotoper, är en stabil isotop dominerande i naturen. Detta gör att de flesta grundämnen har en [[atommassa]] som ligger nära ett heltal. Ett undantag är [[klor]] med en atommassa på 35,5 u, eftersom naturligt klor består av ¾ &amp;lt;sup&amp;gt;35&amp;lt;/sup&amp;gt;Cl och ¼ &amp;lt;sup&amp;gt;37&amp;lt;/sup&amp;gt;Cl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kunskapen om huruvida en isotop är stabil eller inte, grundar sig på mätningar av deras sönderfall. Det innebär att vissa av de isotoper som idag räknas som stabila, kan tänkas ha ett mycket långsamt sönderfall, som ännu inte kunnat observeras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Instabila isotoper ==&lt;br /&gt;
Många isotoper finns men är instabila, det vill säga att de genomgår [[radioaktivt sönderfall]]. En isotops [[halveringstid]] beskriver den tid det tar för hälften av atomerna att sönderfalla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är givet att stabila isotoper och isotoper med lång halveringstid förekommer i naturen i högre grad än andra. För vissa (tyngre) atomslag saknas helt stabila isotoper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För naturligt förekommande isotoper sker sönderfallet med antingen [[alfasönderfall]] eller [[betasönderfall]]; i alfasönderfallet minskar atomtalet med 2 och masstalet med 4; i betasönderfallet ökar eller minskar atomtalet med 1. I många fall uppstår på så sätt en ny instabil isotop som sönderfaller vidare. På så vis bildas en [[sönderfallskedja]]. Vissa kortlivade isotoper som skapas i [[fission]] kan även sönderfalla genom att skicka ut en neutron.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Instabila isotoper på jorden kan delas in i fyra grupper beroende på dess källa. &lt;br /&gt;
# Sådana som finns kvar sedan jorden skapades. Dessa har en halveringstid på över 100 miljoner år.&lt;br /&gt;
# Sönderfallsprodukter från långlivade isotoper.&lt;br /&gt;
# Isotoper som kontinuerligt nybildas av kosmisk strålning. &lt;br /&gt;
# Isotoper som skapats vid mänskliga aktiviteter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Radioaktiva ämnen ===&lt;br /&gt;
Radioaktiva ämnen kallas ämnen som innehåller instabila isotoper. Vid sönderfallet avges strålning som kan vara skadlig för levande organismer och naturligtvis även förändra döda material. Det radioaktiva sönderfallet, exempelvis [[uran]] till [[bly]], kan även användas för att datera olika bergarter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exempel på isotoper ==&lt;br /&gt;
Den upphöjda siffran i exemplen anger [[masstal]]et.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Väte ===&lt;br /&gt;
[[Väte]] har atomnummer 1, och förekommer som&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;1&amp;lt;/sup&amp;gt;H ([[protium]]), 99,985 %, stabil&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;H ([[deuterium]]), 0,015 %, stabil &lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;H ([[tritium]]), halveringstid 12,2 år. Nybildas av kosmisk strålning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deuterium kallas också tungt väte, och [[vatten]]molekyler som innehåller deuterium kallas [[tungt vatten]]. Tungt vatten har något annorlunda kemiska egenskaper än vanligt vatten och har cirka 10 % större massa per volymenhet. Deuteriums kärnsammansättning är viktig vid användning som moderator i vissa kärnreaktioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kol ===&lt;br /&gt;
[[Kol]] har atomnummer 6 och förekommer naturligt som&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;12&amp;lt;/sup&amp;gt;C, 98,9 %, stabil&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt;C, 1,1 %, stabil&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt;C, spår, halveringstid 5730 år. Nybildas av kosmisk strålning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det sistnämnda är känt i den vanliga metoden för [[radiometrisk datering]] i bland annat arkeologi, [[C14-metoden]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uran ===&lt;br /&gt;
[[Uran]] har atomnummer 92 och förekommer naturligt som &lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;234&amp;lt;/sup&amp;gt;U, 0,006 %, halveringstid 0,25 miljon år. Sönderfallsprodukt i &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U:s sönderfallskedja.&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, 0,72 %, halveringstid 0,7 miljard år.&lt;br /&gt;
:&amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U, 99,275 %, halveringstid 4,5 miljard år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
U-235 är den isotop som används i [[kärnkraftverk]]. Uran behöver därför anrikas, en sorteringsprocess där man sållar bort de tyngre atomkärnorna och behåller de lättare. Det som är kvar är [[utarmat uran]]. Den långa halveringstiden av uran utnyttjas vid [[Radiometrisk datering|radiometriska dateringar]] av äldre [[bergarter]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se även ==&lt;br /&gt;
* [[Isotoptabell]] och [[isotoptabell (komplett)]]&lt;br /&gt;
* [[isoton]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Externa länkar ==&lt;br /&gt;
* [http://www2.ggl.ulaval.ca/cgi-bin/isotope/generisotope.cgi]&lt;br /&gt;
* [http://isotopes.gov/ National Isotope Development Center]&lt;br /&gt;
* [http://science.energy.gov/np/research/idpra/ Isotope Development &amp;amp; Production for Research and Applications (IDPRA)]&lt;br /&gt;
* [http://www.isosciences.com Isosciences]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Kemi]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Kärnfysik]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Radioaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[af:Isotoop]]&lt;br /&gt;
[[ar:نظير (كيمياء)]]&lt;br /&gt;
[[an:Isotopo]]&lt;br /&gt;
[[ast:Isótopu]]&lt;br /&gt;
[[az:İzotop]]&lt;br /&gt;
[[bn:আইসোটোপ]]&lt;br /&gt;
[[zh-min-nan:Tông-ūi-sò͘]]&lt;br /&gt;
[[be:Ізатоп]]&lt;br /&gt;
[[be-x-old:Ізатоп]]&lt;br /&gt;
[[bg:Изотоп]]&lt;br /&gt;
[[bs:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[br:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[ca:Isòtop]]&lt;br /&gt;
[[cs:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[cy:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[da:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[de:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[et:Isotoop]]&lt;br /&gt;
[[el:Ισότοπο]]&lt;br /&gt;
[[en:Isotope]]&lt;br /&gt;
[[es:Isótopo]]&lt;br /&gt;
[[eo:Izotopo]]&lt;br /&gt;
[[eu:Isotopo]]&lt;br /&gt;
[[fa:ایزوتوپ]]&lt;br /&gt;
[[fo:Isotopar]]&lt;br /&gt;
[[fr:Isotope]]&lt;br /&gt;
[[ga:Iseatóp]]&lt;br /&gt;
[[gl:Isótopo]]&lt;br /&gt;
[[ko:동위 원소]]&lt;br /&gt;
[[hr:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[id:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[ia:Isotopo]]&lt;br /&gt;
[[is:Samsæta]]&lt;br /&gt;
[[it:Isotopo]]&lt;br /&gt;
[[he:איזוטופ]]&lt;br /&gt;
[[kn:ಸಮಸ್ಥಾನಿ]]&lt;br /&gt;
[[ka:იზოტოპები]]&lt;br /&gt;
[[kk:Изотоптар]]&lt;br /&gt;
[[sw:Isotopi]]&lt;br /&gt;
[[ht:Izotòp]]&lt;br /&gt;
[[ku:Îzotop]]&lt;br /&gt;
[[la:Isotopus]]&lt;br /&gt;
[[lv:Izotops]]&lt;br /&gt;
[[lt:Izotopas]]&lt;br /&gt;
[[lmo:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[hu:Izotóp]]&lt;br /&gt;
[[mk:Изотоп]]&lt;br /&gt;
[[mg:Miratoerana]]&lt;br /&gt;
[[ml:ഐസോടോപ്പ്]]&lt;br /&gt;
[[mr:समस्थानिके]]&lt;br /&gt;
[[ms:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[mn:Изотоп]]&lt;br /&gt;
[[my:အိုင်ဆိုတုပ်]]&lt;br /&gt;
[[nl:Isotoop]]&lt;br /&gt;
[[ja:同位体]]&lt;br /&gt;
[[frr:Isotoop]]&lt;br /&gt;
[[no:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[nn:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[nov:Isotope]]&lt;br /&gt;
[[oc:Isotòp]]&lt;br /&gt;
[[pnb:آئیسوٹوپ]]&lt;br /&gt;
[[nds:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[pl:Izotopy]]&lt;br /&gt;
[[pt:Isótopo]]&lt;br /&gt;
[[ro:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[ru:Изотопы]]&lt;br /&gt;
[[stq:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[sq:Izotopi]]&lt;br /&gt;
[[simple:Isotope]]&lt;br /&gt;
[[sk:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[sl:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[sr:Изотоп]]&lt;br /&gt;
[[sh:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[su:Isotop]]&lt;br /&gt;
[[fi:Isotooppi]]&lt;br /&gt;
[[tl:Isotopo]]&lt;br /&gt;
[[ta:ஓரிடத்தான்]]&lt;br /&gt;
[[th:ไอโซโทป]]&lt;br /&gt;
[[tr:İzotop]]&lt;br /&gt;
[[uk:Ізотопи]]&lt;br /&gt;
[[ur:ہمجاء]]&lt;br /&gt;
[[vec:Ixòtopo]]&lt;br /&gt;
[[vep:Izotop]]&lt;br /&gt;
[[vi:Đồng vị]]&lt;br /&gt;
[[yo:Ísótòpù]]&lt;br /&gt;
[[zh-yue:同位素]]&lt;br /&gt;
[[zh:同位素]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
</feed>