Järn - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 16.06

2013-04-03T16:06:31Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 11.06
Rad 111:		Rad 111:

	== Förekomst ==		== Förekomst ==
	Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i [[jordskorpan]]. Det förekommer dock sällan i ren form, men ofta i föreningar med [[syre]] såsom [[hematit]] och [[magnetit]]. [[Jordens kärna]] består till stor del av en järn-[[nickel]]-[[legering]].		Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i [[jordskorpan]]. Det förekommer dock sällan i ren form, men ofta i föreningar med [[syre]] såsom [[hematit]] och [[magnetit]]. Jordens kärna består till stor del av en järn-[[nickel]]-[[legering]].

	I Sverige var det under järnåldern främst [[myrmalm]] som utgjorde råmaterialet i den svenska järnframställningen. Gästrikland, södra Norrland, Närke, Småland, liksom Dalarna och Västmanland var viktiga produktionsområden.		I Sverige var det under järnåldern främst [[myrmalm]] som utgjorde råmaterialet i den svenska järnframställningen. Gästrikland, södra Norrland, Närke, Småland, liksom Dalarna och Västmanland var viktiga produktionsområden.

	Under historisk tid sedan man börjat bryta bergsmalm är det framförallt berggrunden i [[Bergslagen]] och ~~[[Malmfälten\|~~Norrland]] som har varit och är de viktigaste källorna till järn. I Bergslagen bröts järnmalm i tusentals gruvor (de flesta små) men nästan alla är numera nedlagda. Den största järngruvan i Bergslagen var [[Grängesberg]] i [[Ludvika kommun]]. Här pågick järnbrytning från 1500-talet fram till 1989. I Norrland bryts metallen idag i [[Kirunavaara]] och [[Malmberget]]. Den förstnämnda var redan 1904 Sveriges största gruva. Malmen i Kirunavaara är ett kolossalt brantstående lager, som huvudsakligen består av [[magnetit]]. År 2003 hade 1 200 miljoner ton malm brutits.		Under historisk tid sedan man börjat bryta bergsmalm är det framförallt berggrunden i Bergslagen och Norrland som har varit och är de viktigaste källorna till järn. I Bergslagen bröts järnmalm i tusentals gruvor (de flesta små) men nästan alla är numera nedlagda. Den största järngruvan i Bergslagen var [[Grängesberg]] i Ludvika kommun. Här pågick järnbrytning från 1500-talet fram till 1989. I Norrland bryts metallen idag i [[Kirunavaara]] och [[Malmberget]]. Den förstnämnda var redan 1904 Sveriges största gruva. Malmen i Kirunavaara är ett kolossalt brantstående lager, som huvudsakligen består av [[magnetit]]. År 2003 hade 1 200 miljoner ton malm brutits.

	== Framställning och användning ==		== Framställning och användning ==
Rad 128:		Rad 128:

	== Legeringar med järn ==		== Legeringar med järn ==
	Järn innehåller oftast en mängd kol. Ju mer kol desto hårdare och ~~[[spröd]]are~~ blir järnet.		Järn innehåller oftast en mängd kol. Ju mer kol desto hårdare och sprödare blir järnet.

	* [[Tackjärn]] är järn med över 4 % av kol. Det framställs i [[masugn]]ar, för att omvandlas till användbara former av järn.		* [[Tackjärn]] är järn med över 4 % av kol. Det framställs i [[masugn]]ar, för att omvandlas till användbara former av järn.
Rad 143:		Rad 143:
	Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från lungorna ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.		Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från lungorna ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.

	Brist på järn kan ge trötthet, hjärtklappning, andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till rastlösa ben. Brist kan vidare förorsakas av underskott på [[magsyra]] samt brist på [[B6-vitamin]], [[B12-vitamin]], [[C-vitamin]], [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra blodbrist, cancer, leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för infektioner.		Brist på järn kan ge trötthet, hjärtklappning, andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till rastlösa ben. Brist kan vidare förorsakas av underskott på magsyra samt brist på B6-vitamin, B12-vitamin, C-vitamin, [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra blodbrist, cancer, leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för infektioner.

	Efter blodförluster såsom genom menstruation eller blodgivning kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få järntabletter för att lättare stabilisera järnvärdet.		Efter blodförluster såsom genom menstruation eller blodgivning kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få järntabletter för att lättare stabilisera järnvärdet.
Rad 160:		Rad 160:
	* [[Ferrit]]		* [[Ferrit]]
	* [[Järnmalm]]		* [[Järnmalm]]
	* [[Järnåldern]]
	* [[Hemjärn]]		* [[Hemjärn]]
	* [[Limonit]]		* [[Limonit]]
	* [[Jernkontoret]], branschorganisation för den svenska järn- och stålindustrin
	* [[Gråjärn]]		* [[Gråjärn]]
	* [[Mellanrumslösning]]		* [[Mellanrumslösning]]
Rad 176:		Rad 174:
	[[Kategori:Järn\| ]]		[[Kategori:Järn\| ]]
	[[Kategori:Grundämnen]]		[[Kategori:Grundämnen]]
	~~[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]~~

Dan Olsson den 3 mars 2013 kl. 17.40

2013-03-03T17:40:48Z

← Äldre version		Versionen från 3 mars 2013 kl. 12.40
Rad 91:		Rad 91:

	== Etymologi ==		== Etymologi ==
	''Järn'' är ett samgermanskt ord, besläktat med bland annat engelska ''iron'', tyska ''Eisen'' och gotiska ''eisarn''. Orden kan rekonstrueras som ''īsarno'' på det germanska urspråket, vilket troligen är ett lånord från [[keltiska språk]]: ''järn'' är ''isarno'' på [[galliska]] och ''iranann'' eller ''íarn'' på ~~forn[[iriska]]~~. Ordet är rotbesläktat (roten ''eis-'') med [[grekiska]] ''hieros'' (gudomlig), latin ''ira'' (vrede) och [[avestiska]] ''aēšma'' (ilska). Detta anspelar på att gudarna gav människorna järn i form av [[meteor]]er. De äldsta föremålen i Egypten och Sumer av ~~[[Järnmeteorit\|~~meteoriskt järn]] är från 4000 f.Kr, först 2500 år senare kunde man tillverka järn ur [[malm]].		''Järn'' är ett samgermanskt ord, besläktat med bland annat engelska ''iron'', tyska ''Eisen'' och gotiska ''eisarn''. Orden kan rekonstrueras som ''īsarno'' på det germanska urspråket, vilket troligen är ett lånord från keltiska språk: ''järn'' är ''isarno'' på galliska och ''iranann'' eller ''íarn'' på forniriska. Ordet är rotbesläktat (roten ''eis-'') med grekiska ''hieros'' (gudomlig), latin ''ira'' (vrede) och avestiska ''aēšma'' (ilska). Detta anspelar på att gudarna gav människorna järn i form av [[meteor]]er. De äldsta föremålen i Egypten och Sumer av meteoriskt järn är från 4000 f.Kr, först 2500 år senare kunde man tillverka järn ur [[malm]].

	Järn(III)oxids röda ([[äldre nysvenska]] ''raud'') färg har givit järn sitt estniska (''raud'') och finska namn (''rauta'').		Järn(III)oxids röda (äldre nysvenska ''raud'') färg har givit järn sitt estniska (''raud'') och finska namn (''rauta'').

	== Föreningar ==		== Föreningar ==
Rad 139:		Rad 139:

	== Biologisk betydelse ==		== Biologisk betydelse ==
	Järn är ett viktigt [[spårämne]] i den mänskliga kroppen. En vuxen person innehåller cirka 4 [[gram]] järn, varav merparten finns i de röda blodkropparna [[hemoglobin]]. En mindre del i ~~[[skelettmuskel\|~~muskelns]] röda färgämne [[myoglobin]], små mängder finns upplösta i ~~[[blodplasma]]n~~, kroppsvätskorna och utgör en beståndsdel i en lång rad ~~[[enzym]]er~~. Cirka 20% är deponerat i [[lever]], [[benmärg]] och [[mjälte]], varifrån det kan mobiliseras vid behov.		Järn är ett viktigt [[spårämne]] i den mänskliga kroppen. En vuxen person innehåller cirka 4 [[gram]] järn, varav merparten finns i de röda blodkropparna hemoglobin. En mindre del i muskelns röda färgämne [[myoglobin]], små mängder finns upplösta i blodplasman, kroppsvätskorna och utgör en beståndsdel i en lång rad enzymer. Cirka 20% är deponerat i lever, benmärg och mjälte, varifrån det kan mobiliseras vid behov.

	Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från ~~[[lunga\|~~lungorna]] ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.		Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från lungorna ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.

	Brist på järn kan ge trötthet, ~~[[Takykardi\|~~hjärtklappning]], andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till [[rastlösa ben]]. Brist kan vidare förorsakas av underskott på [[magsyra]] samt brist på [[B6-vitamin]], [[B12-vitamin]], [[C-vitamin]], [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra [[blodbrist]], [[cancer]], leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för ~~[[infektion]]er~~.		Brist på järn kan ge trötthet, hjärtklappning, andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till rastlösa ben. Brist kan vidare förorsakas av underskott på [[magsyra]] samt brist på [[B6-vitamin]], [[B12-vitamin]], [[C-vitamin]], [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra blodbrist, cancer, leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för infektioner.

	Efter blodförluster såsom genom [[menstruation]] eller [[blodgivning]] kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få ~~järn[[tablett]]er~~ för att lättare stabilisera järnvärdet.		Efter blodförluster såsom genom menstruation eller blodgivning kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få järntabletter för att lättare stabilisera järnvärdet.

	Överdosering av järn under längre perioder kan medföra [[hemosideros]] (avlagring av järn i vävnaderna) speciellt i [[lever]], [[mjälte]], [[bukspottkörtel]], ~~[[Hjärta (organ)\|~~hjärta]] och leder. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, järn är inte vattenlösligt utan lagras i fett. Överdosering kan leda till förgiftning.		Överdosering av järn under längre perioder kan medföra hemosideros (avlagring av järn i vävnaderna) speciellt i lever, mjälte, bukspottkörtel, hjärta och leder. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, järn är inte vattenlösligt utan lagras i fett. Överdosering kan leda till förgiftning.

	Järn påträffas vanligtvis i [[livsmedel]] som inälvsmat (speciellt ~~[[Lever (livsmedel)\|~~lever]]), [[ägg]], [[fisk]], [[blodmat]], ~~[[Fåglar\|~~fågel]], [[bladgrönsaker]], ~~[[fullkorn]]s[[Produkt (ekonomi)\|produkter]]~~, [[katrinplommon]], [[russin]], [[öljäst]], ~~[[rödbeta\|~~rödbetor]], [[broccoli]], ~~[[vetegrodd]]ar~~, [[sesamfrö]], [[vallmofrö]], [[solrosfrö]], ~~[[banan]]er~~, ~~[[persika\|~~persikor]] och ~~[[aprikos]]er~~.		Järn påträffas vanligtvis i livsmedel som inälvsmat (speciellt lever), ägg, fisk, blodmat, fågel, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, katrinplommon, russin, öljäst, rödbetor, broccoli, vetegroddar, sesamfrö, vallmofrö, solrosfrö, bananer, persikor och aprikoser.

	=== Diet ===		=== Diet ===

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.12

2013-02-26T21:12:12Z

Visa ändringar

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:44:26Z

1 version

Ny sida

{{Olika betydelser}}
{{Grundämne
|tecken = Fe
|atomnr = 26
|föreg-namn = [[mangan]]
|nästa-namn = [[kobolt]]
|föreg-i-serie =
|nästa-i-serie = [[Rutenium|Ru]]
|bild-periodiska-systemet = Fe-TableImage.png
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 8
|period = 4
|block = d
|densitet = 7874
|hårdhet = 4,0
|utseende = grå metallglänsande
|bild-utseende = Iron_electrolytic_and_1cm3_cube.jpg
|atommassa = 55,845
|atomradie = 140 (156)
|kovalent-radie = 125
|van-der-Waal-radie =
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[Argon|Ar]]<nowiki>]</nowiki>3d64s2
|e-minus = 2, 8, 14, 2
|oxidationstillstånd-oxid = 2, 3, 4, 6 ([[amfoterisk]])
|kristallstruktur = kubisk rymdcentrerad packning
|tillstånd = fast
|magnetiska-egenskaper = magnetisk
|smältpunkt = 1808 [[Kelvin|K]] (1535 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 3023 K (2750 °C)
|molvolym = 7,09
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 349,6
|smältvärme = 13,8
|ångtryck = 7,05 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 1808 [[kelvin|K]]
|ljudhastighet = 4910
|elektronegativitet = 1,83
|värmekapacitet = 450
|elektrisk-ledning = 9,93·106
|värmeledning = 82
|joniseringspot-1 = 762,5
|joniseringspot-2 = 1561,9
|joniseringspot-3 = 2957
|joniseringspot-4 = 5290 kJ/mol
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 54Fe
|förekomst = 5,8 %
|stabil-neutroner = 28
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 55Fe
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 2,73 [[år]]
|sönderfallstyp = [[elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 0,231
|sönderfallsprodukt = 55[[Mangan|Mn]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 56Fe
|förekomst = '''91,72 %'''
|stabil-neutroner = 30
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 57Fe
|förekomst = 2,2 %
|stabil-neutroner = 31
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 58Fe
|förekomst = 0,28 %
|stabil-neutroner = 32
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 59Fe
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 44,503 [[dygn]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 1,565
|sönderfallsprodukt = 59[[Kobolt|Co]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 60Fe
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 1,5·106 år
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 3,978
|sönderfallsprodukt = 60[[Kobolt|Co]]
}}
}}

'''Järn''' ([[latin]]skt namn: ''Ferrum'') är ett relativt vanligt förekommande [[metall]]iskt [[grundämne]] med många användningsområden. Det används bland annat till [[verktyg]] och [[vapen]], samt till det vanliga [[byggmaterial]]et [[stål]].

== Etymologi ==
''Järn'' är ett samgermanskt ord, besläktat med bland annat [[engelska]] ''iron'', [[tyska]] ''Eisen'' och [[gotiska]] ''eisarn''. Orden kan rekonstrueras som ''*īsarno'' på det [[urgermanska|germanska urspråket]], vilket troligen är ett lånord från [[keltiska språk]]: ''järn'' är ''isarno'' på [[galliska]] och ''iranann'' eller ''íarn'' på forn[[iriska]]. Ordet är rotbesläktat (roten ''*eis-'') med [[grekiska]] ''hieros'' (gudomlig), [[latin]] ''ira'' (vrede) och [[avestiska]] ''aēšma'' (ilska). Detta anspelar på att gudarna gav människorna järn i form av [[meteor]]er. De äldsta föremålen i [[Egypten]] och [[Sumer]] av [[Järnmeteorit|meteoriskt järn]] är från 4000 f.Kr, först 2500 år senare kunde man tillverka järn ur [[malm]].

Järn(III)oxids röda ([[äldre nysvenska]] ''raud'') färg har givit järn sitt estniska (''raud'') och finska namn (''rauta'').

== Föreningar ==
Järn har vanligen [[oxidationstillstånd|oxidationstalen]] +2 och +3 i [[kemisk förening|kemiska föreningar]]. Andra stadier (-2, -1, 0, +1, +4, +5 och +6) förekommer också, men inte lika frekvent.

* -2 i Fe(CO)42-
* -1 i Fe2(CO)42-
* 0 i Fe(CO)5 och i [[ferrocen]]
* 1 i [Fe(H2O)5NO]2+
* 2 i FeO
* 3 i Fe2O3 ([[hematit]])
* 4 är väldigt sällsynt men finns i vissa enzymer
* 5 är väldigt sällsynt
* 6 i K2FeO4 ([[Kaliumferrat]])

[[Järn(II)oxid|FeO]] är ett svart magnetiskt pulver som används i pigment. [[järn(III)oxid|Fe2O3]] är vanlig [[rost]] och används också som pigment. [[Kaliumferrat|K2FeO4]] är rödlila och starkt oxiderande.

== Förekomst ==
Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i [[jordskorpan]]. Det förekommer dock sällan i ren form, men ofta i föreningar med [[syre]] såsom [[hematit]] och [[magnetit]]. [[Jordens kärna]] består till stor del av en järn-[[nickel]]-[[legering]].

I Sverige var det under järnåldern främst [[myrmalm]] som utgjorde råmaterialet i den svenska järnframställningen. Gästrikland, södra Norrland, Närke, Småland, liksom Dalarna och Västmanland var viktiga produktionsområden.

Under historisk tid sedan man börjat bryta bergsmalm är det framförallt berggrunden i [[Bergslagen]] och [[Malmfälten|Norrland]] som har varit och är de viktigaste källorna till järn. I Bergslagen bröts järnmalm i tusentals gruvor (de flesta små) men nästan alla är numera nedlagda. Den största järngruvan i Bergslagen var [[Grängesberg]] i [[Ludvika kommun]]. Här pågick järnbrytning från 1500-talet fram till 1989. I Norrland bryts metallen idag i [[Kirunavaara]] och [[Malmberget]]. Den förstnämnda var redan 1904 Sveriges största gruva. Malmen i Kirunavaara är ett kolossalt brantstående lager, som huvudsakligen består av [[magnetit]]. År 2003 hade 1 200 miljoner ton malm brutits.

== Framställning och användning ==
{{Fördjupning|Järnindustri}}
Man tillverkar vanligtvis järn från Fe2O3 eller Fe3O4 som reduceras med [[kol]] vid ungefär 2000 °C. Först reagerar kolen med [[syre]]t i luften och bildar [[kolmonoxid]].

:6C + 3O2 → 6 CO

Sedan reagerar kolmonoxiden med järnoxiden och bildar metalliskt järn.

:6 CO + 2 Fe2O3 → 4 Fe + 6 CO2

== Legeringar med järn ==
Järn innehåller oftast en mängd kol. Ju mer kol desto hårdare och [[spröd]]are blir järnet.

* [[Tackjärn]] är järn med över 4 % av kol. Det framställs i [[masugn]]ar, för att omvandlas till användbara former av järn.
* [[Gjutjärn]] innehåller 2-4 % kol, och bland annat kisel.
* [[Stål]] innehåller 0,4-1,5 % kol. Det är idag den mest använda legeringen.
* [[Smidesjärn]] innehåller mindre än 0,4 % kol.

== Järn som mineral ==
Det är mycket sällsynt att järn uppträder i helt ren form. Mineralet [[kristall]]iserar i ett tärningsformat (kubiskt) kristallsystem. Den har en [[hårdhet]] på 4,5 och är stålgrå till svart i färgen. Även streckfärgen är grå. På grund av reaktion med [[vatten]] och [[syre]] är rent järn inte stabilt. Det uppträder därför, legerat med [[nickel]], endast i järn[[meteorit]]er eller i [[basalt]]iska bergarter, där det ofta sker en reduktion av järnhaltiga mineraler.

== Biologisk betydelse ==
Järn är ett viktigt [[spårämne]] i den mänskliga kroppen. En vuxen person innehåller cirka 4 [[gram]] järn, varav merparten finns i de röda blodkropparna [[hemoglobin]]. En mindre del i [[skelettmuskel|muskelns]] röda färgämne [[myoglobin]], små mängder finns upplösta i [[blodplasma]]n, kroppsvätskorna och utgör en beståndsdel i en lång rad [[enzym]]er. Cirka 20% är deponerat i [[lever]], [[benmärg]] och [[mjälte]], varifrån det kan mobiliseras vid behov.

Som en beståndsdel av hemoglobinet transporterar järn [[syre]] från [[lunga|lungorna]] ut till alla celler och [[koldioxid]] den motsatta vägen. Det ingår i enzymer som i [[mitokondrie]]rna styr cellernas respirationprocesser.

Brist på järn kan ge trötthet, [[Takykardi|hjärtklappning]], andfåddhet etc. Vid svår järnbrist kan det också uppstå förändringar i munslemhinnan, speciellt tungan, samt i huden och naglarna. Det finns även en del som tyder på att järnbrist kan vara en bidragande orsak till [[rastlösa ben]]. Brist kan vidare förorsakas av underskott på [[magsyra]] samt brist på [[B6-vitamin]], [[B12-vitamin]], [[C-vitamin]], [[folsyra]], [[zink]], [[koppar]] eller [[mangan]]. Järnunderskott kan medföra [[blodbrist]], [[cancer]], leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för [[infektion]]er.

Efter blodförluster såsom genom [[menstruation]] eller [[blodgivning]] kan mängden järn, precis som blodmängden, vara för låg. Blodgivare brukar få järn[[tablett]]er för att lättare stabilisera järnvärdet.

Överdosering av järn under längre perioder kan medföra [[hemosideros]] (avlagring av järn i vävnaderna) speciellt i [[lever]], [[mjälte]], [[bukspottkörtel]], [[Hjärta (organ)|hjärta]] och leder. Järn är en tungmetall som lagras i kroppen, järn är inte vattenlösligt utan lagras i fett. Överdosering kan leda till förgiftning.

Järn påträffas vanligtvis i [[livsmedel]] som inälvsmat (speciellt [[Lever (livsmedel)|lever]]), [[ägg]], [[fisk]], [[blodmat]], [[Fåglar|fågel]], [[bladgrönsaker]], [[fullkorn]]s[[Produkt (ekonomi)|produkter]], [[katrinplommon]], [[russin]], [[öljäst]], [[rödbeta|rödbetor]], [[broccoli]], [[vetegrodd]]ar, [[sesamfrö]], [[vallmofrö]], [[solrosfrö]], [[banan]]er, [[persika|persikor]] och [[aprikos]]er.

=== Diet ===
Rekommenderat dagligt intag: Barn 5–10 mg, kvinnor 10–15 mg (ammande 12–18 mg), män 10–12 mg. Se vidare [[RDI]]-tabell.

== Se även ==
* [[Järnsymbolen]]
* [[Periodiska systemet]]
* [[Austenit]]
* [[Ferrit]]
* [[Järnmalm]]
* [[Järnåldern]]
* [[Hemjärn]]
* [[Limonit]]
* [[Jernkontoret]], branschorganisation för den svenska järn- och stålindustrin
* [[Gråjärn]]
* [[Mellanrumslösning]]

== Källor ==
* ''Nationalencyclopedin''
* {{runeberg.org|svetym|0374.html Järn}}
* ''[http://www.bartleby.com/61/roots/IE123.html The American Heritage Dictionary]''

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Järn| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{Link FA|af}}
{{Link FA|eo}}
{{Link GA|ru}}
{{Link GA|eo}}

[[af:Yster]]
[[als:Eisen]]
[[am:ብረት]]
[[ang:Īsen]]
[[ar:حديد]]
[[an:Fierro]]
[[arc:ܦܪܙܠܐ]]
[[ast:Fierro]]
[[gn:Ambopyita]]
[[az:Dəmir]]
[[bn:লোহা]]
[[bjn:Wasi]]
[[zh-min-nan:Thih]]
[[ba:Тимер]]
[[be:Жалеза]]
[[be-x-old:Жалеза]]
[[bi:Aean]]
[[bg:Желязо]]
[[bs:Željezo]]
[[br:Houarn]]
[[ca:Ferro]]
[[cv:Тимĕр]]
[[ceb:Yero]]
[[cs:Železo]]
[[co:Ferru]]
[[cy:Haearn]]
[[da:Jern]]
[[de:Eisen]]
[[dv:ދަގަނޑު]]
[[nv:Béésh (Fe)]]
[[et:Raud]]
[[el:Σίδηρος]]
[[en:Iron]]
[[myv:Кшни]]
[[es:Hierro]]
[[eo:Fero]]
[[ext:Hierru]]
[[eu:Burdina]]
[[fa:آهن]]
[[hif:Loha]]
[[fr:Fer]]
[[fy:Izer]]
[[fur:Fier]]
[[ga:Iarann]]
[[gv:Yiarn]]
[[gd:Iarann]]
[[gl:Ferro]]
[[gan:鐵]]
[[gu:લોખંડ]]
[[hak:Thiet]]
[[xal:Төмр]]
[[ko:철]]
[[hy:Երկաթ]]
[[hi:लोहा]]
[[hr:Željezo]]
[[io:Fero]]
[[id:Besi]]
[[ia:Ferro]]
[[ie:Ferre]]
[[os:Æфсæйнаг]]
[[is:Járn]]
[[it:Ferro]]
[[he:ברזל]]
[[jv:Wesi]]
[[kn:ಕಬ್ಬಿಣ]]
[[ka:რკინა]]
[[kk:Темір]]
[[kw:Horn]]
[[sw:Chuma]]
[[kv:Кӧрт]]
[[kg:Kibende]]
[[ht:Fè]]
[[ku:Hesin]]
[[lbe:Мах]]
[[la:Ferrum]]
[[lv:Dzelzs]]
[[lb:Eisen]]
[[lt:Geležis]]
[[lij:Færo (elemento)]]
[[li:Iezer]]
[[ln:Ebendé]]
[[jbo:tirse]]
[[lmo:Fer]]
[[hu:Vas]]
[[mk:Железо]]
[[mg:Vy]]
[[ml:ഇരുമ്പ്]]
[[mt:Ħadid]]
[[mi:Rino]]
[[mr:लोखंड]]
[[ms:Besi]]
[[mn:Төмөр (химийн элемент)]]
[[my:သံ (သတ္တု)]]
[[nah:Tlīltic tepoztli]]
[[nl:IJzer (element)]]
[[nds-nl:Iezer]]
[[ne:फलाम]]
[[new:नँ]]
[[ja:鉄]]
[[frr:Stälj]]
[[no:Jern]]
[[nn:Jern]]
[[nrm:Fé]]
[[oc:Fèrre]]
[[or:ଲୌହ]]
[[uz:Temir]]
[[pa:ਲੋਹਾ]]
[[pnb:لوآ]]
[[pap:Heru]]
[[ps:اوسپنه]]
[[koi:Кӧрт]]
[[nds:Iesen]]
[[pl:Żelazo]]
[[pt:Ferro]]
[[ksh:Eisen]]
[[ro:Fier]]
[[qu:Khillay]]
[[rue:Желїзо]]
[[ru:Железо]]
[[sah:Тимир]]
[[sa:अयः]]
[[sco:Airn]]
[[stq:Iersen]]
[[sq:Hekuri]]
[[scn:Ferru]]
[[simple:Iron]]
[[sk:Železo]]
[[sl:Železo]]
[[so:Bir]]
[[ckb:ئاسن]]
[[sr:Гвожђе (хемијски елемент)]]
[[sh:Željezo]]
[[fi:Rauta]]
[[tl:Bakal]]
[[ta:இரும்பு]]
[[te:ఇనుము]]
[[th:เหล็ก]]
[[tg:Оҳан]]
[[chr:ᏔᎷᎩᏍᎩ]]
[[tr:Demir]]
[[uk:Залізо]]
[[ur:لوہا]]
[[ug:تۆمۈر]]
[[za:Diet]]
[[vec:Fero]]
[[vep:Raud]]
[[vi:Sắt]]
[[fiu-vro:Raud]]
[[wa:Fier]]
[[vls:Yzer (element)]]
[[war:Puthaw]]
[[yi:אייזן]]
[[yo:Iron]]
[[zh-yue:鐵]]
[[diq:Asın]]
[[bat-smg:Gelžis]]
[[zh:铁]]