Järnverk - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 17.11

2013-04-03T17:11:33Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 12.11
Rad 1:		Rad 1:
	[[Bild:VysokePece1.jpg\|thumb\|right\|Stålarbetare arbetandes i järn- och stålverket ''Třinecké železárny'' i [[Třinec]], Tjeckien.]]		[[Bild:VysokePece1.jpg\|thumb\|right\|Stålarbetare arbetandes i järn- och stålverket ''Třinecké železárny'' i Třinec, Tjeckien.]]

	Ett '''järnverk''' eller '''stålverk''' är en industriell anläggning för [[järn- och stålproduktion]]. Ett järnverk kan bestå, beroende på produktionen, av [[masugn]]ar, [[stålugn]]ar, [[stålrening]]sutrustningar, [[gjutning\|gjututrustningar]], [[valsverk]], [[smedja\|smedjor]] och [[verkstad\|verkstäder]] av olika slag. Idag har benämningen järnverk ofta ersatts av ''stålverk'',<ref name="NE.SE järnverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''järnverk''</ref> men det är även vanligt att ordet syftar på den del av anläggningen där stålugnarna finns.<ref name="NE.SE stålverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''stålverk''</ref>		Ett '''järnverk''' eller '''stålverk''' är en industriell anläggning för [[järn- och stålproduktion]]. Ett järnverk kan bestå, beroende på produktionen, av [[masugn]]ar, [[stålugn]]ar, [[stålrening]]sutrustningar, [[gjutning\|gjututrustningar]], [[valsverk]], [[smedja\|smedjor]] och [[verkstad\|verkstäder]] av olika slag. Idag har benämningen järnverk ofta ersatts av ''stålverk'',<ref name="NE.SE järnverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''järnverk''</ref> men det är även vanligt att ordet syftar på den del av anläggningen där stålugnarna finns.<ref name="NE.SE stålverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''stålverk''</ref>

	==Historia i Sverige==		==Historia i Sverige==
	I äldre tider kallades verken järnbruk eller hammare (efter hammarsmedja), vilka uppkom i Sverige på 1600-talet. Orsaken till järnbrukens uppkomst var att det saknades kunskaper i Sverige att förädla tackjärnet, varför [[Gustav Vasa]] lät inkalla ämbetsmän och smeder från utlandet vilka bildade egna korporationer. Likaså adelsmän och rika borgare uppmuntrades av staten att anlägga bruk, eftersom järnet var viktigt för ekonomin och samhället.<ref>http://www.jarnriket.com/_old/bergsman/ramdokument/23-04_tyska_smeder.htm</ref> Järnbruken hade som regel ensamrätt på att förädla [[tackjärn]] till [[stångjärn]]. Vid bruken kunde också tillverkas [[knippjärn]], [[spik]] och [[svartsmide]], och hammaren uppkallades efter typen av produkter som tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja och spiksmedja. Ett bruk kunde ha flera olika hammare. Den smed som arbetade där kallades hammarsmed.		I äldre tider kallades verken järnbruk eller hammare (efter hammarsmedja), vilka uppkom i Sverige på 1600-talet. Orsaken till järnbrukens uppkomst var att det saknades kunskaper i Sverige att förädla tackjärnet, varför Gustav Vasa lät inkalla ämbetsmän och smeder från utlandet vilka bildade egna korporationer. Likaså adelsmän och rika borgare uppmuntrades av staten att anlägga bruk, eftersom järnet var viktigt för ekonomin och samhället.<ref>http://www.jarnriket.com/_old/bergsman/ramdokument/23-04_tyska_smeder.htm</ref> Järnbruken hade som regel ensamrätt på att förädla [[tackjärn]] till [[stångjärn]]. Vid bruken kunde också tillverkas [[knippjärn]], [[spik]] och [[svartsmide]], och hammaren uppkallades efter typen av produkter som tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja och spiksmedja. Ett bruk kunde ha flera olika hammare. Den smed som arbetade där kallades hammarsmed.

	De enskilda [[bruk]]ens produktion reglerades av det privilegiebrev som det erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att bruken låg på annan ort än [[bergsbruk]]en som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från [[bergsmän]]nen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av [[godsägare]], och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte [[brukssamhälle]]n upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag.		De enskilda [[bruk]]ens produktion reglerades av det privilegiebrev som det erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att bruken låg på annan ort än [[bergsbruk]]en som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från [[bergsmän]]nen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av [[godsägare]], och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte [[brukssamhälle]]n upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag.
Rad 54:		Rad 54:
	*[[Lista över järnbruk i Sverige]]		*[[Lista över järnbruk i Sverige]]
	*[[Stålverk]]		*[[Stålverk]]
	*[[Byggningsvecka]]
	*[[Hytta]]		*[[Hytta]]

Rad 61:		Rad 60:
	<references/>		<references/>
	===Tryckta källor===		===Tryckta källor===
	*Historik: ''De dalsländska järnbruken'' av [[Anders Edestam]] (1977)		*Historik: ''De dalsländska järnbruken'' av Anders Edestam (1977)

	==Vidare läsning==		==Vidare läsning==
Rad 69:		Rad 68:
	*{{bokref \|efternamn=Stockman \|förnamn=Sven K. \|titel=Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890-1913: utredning \|serie=Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, 99-2637067-5 ; 16Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:52 \|år=1922 \|utgivningsort=Stockholm \|språk=swe \|libris=1882224 }}		*{{bokref \|efternamn=Stockman \|förnamn=Sven K. \|titel=Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890-1913: utredning \|serie=Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, 99-2637067-5 ; 16Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:52 \|år=1922 \|utgivningsort=Stockholm \|språk=swe \|libris=1882224 }}

	~~{{industristub}}~~
	[[Kategori:Metallindustri]]		[[Kategori:Metallindustri]]
	[[Kategori:Metallurgi]]		[[Kategori:Metallurgi]]
	[[Kategori:Järnbruk]]		[[Kategori:Järnbruk]]
	[[Kategori:Ståltillverkare\| ]]		[[Kategori:Ståltillverkare\| ]]

	~~[[de:Eisenwerk]]~~
	~~[[en:Ironworks]]~~
	~~[[fi:Rautaruukki]]~~
	~~[[it:Ferriera]]~~
	~~[[lb:Schmelz]]~~
	~~[[nn:Jernverk]]~~
	~~[[no:Jernverk]]~~
	~~[[sl:Fužina]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T23:51:27Z

1 version

Ny sida

[[Bild:VysokePece1.jpg|thumb|right|Stålarbetare arbetandes i järn- och stålverket ''Třinecké železárny'' i [[Třinec]], Tjeckien.]]

Ett '''järnverk''' eller '''stålverk''' är en industriell anläggning för [[järn- och stålproduktion]]. Ett järnverk kan bestå, beroende på produktionen, av [[masugn]]ar, [[stålugn]]ar, [[stålrening]]sutrustningar, [[gjutning|gjututrustningar]], [[valsverk]], [[smedja|smedjor]] och [[verkstad|verkstäder]] av olika slag. Idag har benämningen järnverk ofta ersatts av ''stålverk'',<ref name="NE.SE järnverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''järnverk''</ref> men det är även vanligt att ordet syftar på den del av anläggningen där stålugnarna finns.<ref name="NE.SE stålverk">''Nationalencyklopedin'', [http://www.ne.se på internet], besökt 25 maj 2010, uppslagsord: ''stålverk''</ref>

==Historia i Sverige==
I äldre tider kallades verken järnbruk eller hammare (efter hammarsmedja), vilka uppkom i Sverige på 1600-talet. Orsaken till järnbrukens uppkomst var att det saknades kunskaper i Sverige att förädla tackjärnet, varför [[Gustav Vasa]] lät inkalla ämbetsmän och smeder från utlandet vilka bildade egna korporationer. Likaså adelsmän och rika borgare uppmuntrades av staten att anlägga bruk, eftersom järnet var viktigt för ekonomin och samhället.<ref>http://www.jarnriket.com/_old/bergsman/ramdokument/23-04_tyska_smeder.htm</ref> Järnbruken hade som regel ensamrätt på att förädla [[tackjärn]] till [[stångjärn]]. Vid bruken kunde också tillverkas [[knippjärn]], [[spik]] och [[svartsmide]], och hammaren uppkallades efter typen av produkter som tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja och spiksmedja. Ett bruk kunde ha flera olika hammare. Den smed som arbetade där kallades hammarsmed.

De enskilda [[bruk]]ens produktion reglerades av det privilegiebrev som det erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att bruken låg på annan ort än [[bergsbruk]]en som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från [[bergsmän]]nen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av [[godsägare]], och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte [[brukssamhälle]]n upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag.

==Större järnverk i Sverige==
{|
|- valign=top
|
*[[Avesta Jernverks AB|Avesta jernverk]]
*[[Björneborg, Sverige|Björneborgs]] jernverk
*[[Bofors AB|Bofors bruk]]
*[[Boxholms AB|Boxholms bruk]]
*[[Bångbro]] järnverk
*[[Degerfors]] järnverk
*[[Domnarvets jernverk]]
*[[Fagersta Bruks AB|Fagersta bruk]]
*[[Forsbacka]] jernverk
*[[Guldsmedshyttan|Guldsmedshytte]] bruk
*[[Hagfors]] järnverk
*[[Hallstahammars AB|Hallstahammar]]s bruk
|
*[[Halmstads Järnverks AB|Halmstads järnverk]]
*[[Hofors bruk]]
*[[Horndal]]s bruk
*[[Hellefors Bruks AB|Hällefors järnverk]]
*[[Lesjöfors]]
*[[Klosterverken]] i [[Långshyttan]]
*[[Kockums Jernverks AB|Kockums jernverk]] i [[Kallinge]].
*[[Kohlswa Jernverks AB|Kohlswa jernverk]]
*[[Munkfors]] bruk
*[[Norrbottens Järnverk AB|Norrbottens järnverk]]
*[[Nyby bruk]] i [[Torshälla]]
*[[Nykroppa]] järnverk
|
*[[Oxelösunds järnverk]]
*[[Sandvik|Sandviken]]s jernverk
*[[Smedjebackens Valsverks AB|Smedjebackens valsverk]]
*[[Storfors]] bruk
*[[Surahammars Bruks AB|Surahammars bruk]]
*[[Söderfors]] bruk
*[[Ramnäs bruk]]
*[[Vikmanshyttan|Wikmanshytte]] bruk
*[[Virsbo|Wirsbo]] bruk
*[[Åkers styckebruk]]
*[[Österbybruk]]
|}

==Se även==
*[[Lista över järnbruk i Sverige]]
*[[Stålverk]]
*[[Byggningsvecka]]
*[[Hytta]]

== Källor ==
===Fotnoter===
<references/>
===Tryckta källor===
*Historik: ''De dalsländska järnbruken'' av [[Anders Edestam]] (1977)

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=De Geer |förnamn=Gerard |titel=Järnet: stormakt i svenskt näringsliv |år=1960 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=907715 }}
*{{bokref |efternamn=Furuskog |förnamn=Jalmar |titel=Det svenska järnet genom tiderna |serie=Vi och vår värld |år=1938 |utgivare=Åhlén |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=412067 }}
*{{bokref |efternamn=Furuskog |förnamn=Jalmar |titel=De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden |år=1924 |utgivare=Bronellska bokhandeln |utgivningsort=Filipstad |språk=swe |libris=8286 }}
*{{bokref |efternamn=Stockman |förnamn=Sven K. |titel=Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890-1913: utredning |serie=Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, 99-2637067-5 ; 16Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:52 |år=1922 |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1882224 }}

{{industristub}}
[[Kategori:Metallindustri]]
[[Kategori:Metallurgi]]
[[Kategori:Järnbruk]]
[[Kategori:Ståltillverkare| ]]

[[de:Eisenwerk]]
[[en:Ironworks]]
[[fi:Rautaruukki]]
[[it:Ferriera]]
[[lb:Schmelz]]
[[nn:Jernverk]]
[[no:Jernverk]]
[[sl:Fužina]]