Jon - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 19.53

2013-03-02T19:53:20Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 En '''jon''' är en [[atom]] eller [[molekyl]] som har ett överskott eller underskott av [[elektrisk laddning]]. Den enklaste jonen är [[proton]]en (en [[väte]]jon, en positiv laddningsenhet, H<sup>+</sup>). En negativt laddad jon, som har fler [[Elektron|elektroner]] i sina [[elektronskal]] än protoner i [[atomkärna|atomkärnorna]], kallas för '''anjon''' eftersom den attraheras av (positivt laddade) [[anod]]er; en positivt laddad jon som har färre elektroner än protoner kallas '''katjon''' eftersom den attraheras av (negativt laddade) [[katod]]er. Större joner som består av flera atomer kallas för molekylära joner. Processen som förvandlar neutrala atomer eller molekyler till joner kallas [[jonisering]]. Ämnen som är sammansatta av positiva och negativa joner kallas [[salter]] (jonföreningar).
@@ Rad 24: / Rad 21: @@
 == Historik ==
-Joner teoriserades först av [[Michael Faraday]] omkring 1830, för att beskriva de molekyldelar som rör sig mot en anod eller till en katod. Själva mekanismen bakom molekylrörelsen och spjälkningen förklarades först [[1884]] av [[Svante August Arrhenius]] i sin [[doktorsavhandling]] vid [[Uppsala universitet]]. Hans teori accepterades inte i början men avhandlingen vann honom [[Nobelpriset i kemi]] [[Vetenskapsåret 1903|1903]].
+Joner teoriserades först av Michael Faraday omkring 1830, för att beskriva de molekyldelar som rör sig mot en anod eller till en katod. Själva mekanismen bakom molekylrörelsen och spjälkningen förklarades först 1884 av Svante August Arrhenius i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet. Hans teori accepterades inte i början men avhandlingen vann honom Nobelpriset i kemi 1903.
 === Etymologi ===
-Ordet ''jon'' myntades av [[Michael Faraday]], från [[grekiska]]ns ''{{polytonic|&#7984;&#8057;&nu;}}'', från verbet ''{{polytonic|&#7984;&#8051;&nu;&alpha;&iota;}}'', "att gå", alltså "en gångare". ''Anjon'', ''{{polytonic|&#7936;&nu;&iota;&#8057;&nu;}}'', och ''katjon'', ''&kappa;{{polytonic|&alpha;&tau;&iota;&#8057;&nu;}}'' betyder "[något] som går upp" respektive "[något] som går ner".
+Ordet ''jon'' myntades av Michael Faraday, från grekiskans ''{{polytonic|&#7984;&#8057;&nu;}}'', från verbet ''{{polytonic|&#7984;&#8051;&nu;&alpha;&iota;}}'', "att gå", alltså "en gångare". ''Anjon'', ''{{polytonic|&#7936;&nu;&iota;&#8057;&nu;}}'', och ''katjon'', ''&kappa;{{polytonic|&alpha;&tau;&iota;&#8057;&nu;}}'' betyder "[något] som går upp" respektive "[något] som går ner".
 == Tillämpningar ==
@@ Rad 52: / Rad 49: @@
 [[Kategori:Kemiska substanser]]
 [[Kategori:Atomfysik]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T14:25:49Z

1 version

Ny sida

{{Fler källor|månad=2012-08}}

{{olika betydelser}}
En '''jon''' är en [[atom]] eller [[molekyl]] som har ett överskott eller underskott av [[elektrisk laddning]]. Den enklaste jonen är [[proton]]en (en [[väte]]jon, en positiv laddningsenhet, H+). En negativt laddad jon, som har fler [[Elektron|elektroner]] i sina [[elektronskal]] än protoner i [[atomkärna|atomkärnorna]], kallas för '''anjon''' eftersom den attraheras av (positivt laddade) [[anod]]er; en positivt laddad jon som har färre elektroner än protoner kallas '''katjon''' eftersom den attraheras av (negativt laddade) [[katod]]er. Större joner som består av flera atomer kallas för molekylära joner. Processen som förvandlar neutrala atomer eller molekyler till joner kallas [[jonisering]]. Ämnen som är sammansatta av positiva och negativa joner kallas [[salter]] (jonföreningar).

Joniserade atomer och atomgrupper förtecknas med laddningen i [[exponentläge]], exempelvis H+ (vätejon), SO42- ([[sulfat]]jon).

En gas av joner och [[elektroner]] kallas ett [[plasma]]. Större delen av [[universum]]s synliga [[materia]] (alltså allt utom [[mörk materia]] och [[mörk energi]]) anses vara i [[plasma]]tillstånd.<ref>[http://science.nasa.gov/newhome/headlines/ast07sep99_1.htm Plasma, plasma, everywhere]. Pressmeddelande från [[NASA]] 1999-09-07, länkat 2008-09-13.</ref>

Ett plasma eller en lösning som innehåller fria joner leder [[elektrisk ström]] eftersom joner och elektroner är såväl [[elektrisk laddning|laddade]] som rörliga. De kan därför sättas i rörelse av det [[elektriskt fält|elektriska fältet]], vilket skapar ett laddningsflöde, dvs en [[elektrisk ström]].

== Jonisationspotential ==
Den [[energi]] som krävs för att lösgöra en elektron i sitt lägsta energitillstånd från en gasatom eller gasmolekyl kallas [[jonisationspotential]] eller joniseringsenergi. Den ''n''-te joniseringsenergin hos en atom eller molekyl är den energi som krävs för att lösgöra den ''n''-te elektronen efter att ''n''-1 elektroner redan har lösgjorts.

Varje successiv joniseringsenergi är märkbart större än det tidigare: det blir svårare att ta bort fler elektroner, speciellt när atomen har endast fyllda [[elektronskal]]. Därför tenderar joner att bildas så att de har s.k. [[ädelgas]]struktur. Exempelvis har [[natrium]] en [[valenselektron]] i sitt yttersta elektronskal, så den påträffas oftast i joniserad form med en felande elektron: Na+. På andra sidan [[periodiska systemet]] har [[klor]] sju valenselektroner, därför har klor i joniserad form en extra elektron: Cl-. Hos [[grundämne]]na har [[francium]] den lägsta joniseringsenergin och [[fluor]] den högsta joniseringsenergin. I allmänhet har [[metall]]er lägre joniseringsenergi än [[icke-metall]]er, vilket är orsaken till varför metaller gärna släpper elektroner för att bilda positivt laddade katjoner medan icke-metaller i allmänhet tar emot elektroner för att bilda negativa anjoner.

== Fleratomiga joner ==
Fleratomiga och molekylära joner bildas ofta när elementära joner som H+ reagerar med neutrala molekyler eller när elementära joner [[spjälka (kemi)|spjälkas]] från neutrala molekyler. Många av dessa processer är [[syra]]-[[bas (kemi)|bas]]-reaktioner, något som upptäcktes först av den tyske forskaren [[Lauren Gaither]]. Ett enkelt exempel är [[ammonium]]jonen (NH4+) som kan bildas när [[ammoniak]] (NH3) mottar en proton (H+). Ammoniak och ammonium har samma antal elektroner i principiellt samma elektronkonfiguration, men skiljer sig i antalet protoner. Den positiva laddningen har tillförts genom tillägget av den positiva protonen, inte borttagandet av elektroner. Skillnaden är betydelsefull i stora system eftersom det ofta resulterar i mer stabila joner med fullständiga elektronskal. Exempelvis är jonen NH3'''·'''+ instabil eftersom den har ett ofullständigt valensskal runt [[kväve]]atomen och är faktiskt en [[fri radikal|radikaljon]].

En '''dubbeljon''' är en [[molekyl]] som har en [[anjon]]grupp och en [[katjon]]grupp. Denna kombination kallas för ett inre salt.

== Andra slags joner ==
En '''dianjon''' är en jon med två negativa laddningar. [[pentalen]]-dianjonen är [[aromatisk]]. En [[zwitterjon]] är en jon med nettoladdningen 0, men har både en negativ och en positiv laddning. [[fri radikal|Radikaljoner]] är joner som har ett udda antal elektroner och är mestadels väldigt reaktiva och instabila.

== Historik ==
Joner teoriserades först av [[Michael Faraday]] omkring 1830, för att beskriva de molekyldelar som rör sig mot en anod eller till en katod. Själva mekanismen bakom molekylrörelsen och spjälkningen förklarades först [[1884]] av [[Svante August Arrhenius]] i sin [[doktorsavhandling]] vid [[Uppsala universitet]]. Hans teori accepterades inte i början men avhandlingen vann honom [[Nobelpriset i kemi]] [[Vetenskapsåret 1903|1903]].

=== Etymologi ===
Ordet ''jon'' myntades av [[Michael Faraday]], från [[grekiska]]ns ''{{polytonic|ἰόν}}'', från verbet ''{{polytonic|ἰέναι}}'', "att gå", alltså "en gångare". ''Anjon'', ''{{polytonic|ἀνιόν}}'', och ''katjon'', ''κ{{polytonic|ατιόν}}'' betyder "[något] som går upp" respektive "[något] som går ner".

== Tillämpningar ==
Joner är en förutsättning för [[liv]]. [[Natrium]], [[kalium]], [[kalcium]] och andra joner spelar en viktig roll i levande organismers [[cell]]er, särskilt i [[cellmembran]]. De har många praktiska alldagliga tillämpningar i apparater som [[rökdetektor]]er, och även i nya okonventionella teknologier som till exempel [[jonmotor]]er.

== Laddningar ==
Atomens delar har olika laddningar d.v.s protonerna är positivt laddade, neutronerna är neutrala och elektronerna är negativt laddade. Antalet protoner och elektroner avgörs av atomnumret.
=== Katjon ===
Katjonen är en jon med [[positiv]] [[laddning]] och benämns katjon eftersom den i en [[elektrolytisk cell]] rör sig mot den negativa [[Katod|katoden]]. Ett exempel på en katjon är en positiv [[litium]]jon.

Exempel på olika typer av katjoner är [[metall]]katjoner och [[karbokatjon]]er.

=== Anjon ===
En anjon är en negativt laddad jon och benämns anjon eftersom den i en [[elektrolytisk cell]] rör sig mot den positiva [[Anod|anoden]].

Till skillnad från katjoner, som nästan uteslutande är enatomiga (undantag är till exempel [[ammonium]]jonen [[kväve|N]][[väte|H]]4+), så består anjoner ofta av flera atomer. Enatomiga anjoner får namn efter sitt grundämne på latin, med ändelsen -id. Fleratomiga anjoner har ofta ändelserna -at eller -it. Viktiga grupper av anjoner är [[halogen]]ider (till exempel exempel [[klor]]id, [[jod]]id och [[brom]]id) de negativa jonerna i vattenlösningar av [[sur oxid|sura oxider]] (till exempel [[sulfat]], [[kolsyra|karbonat]], vätekarbonat, [[fosfat]]) och anjoner av [[organisk kemi|organiska]] [[syra|syror]] (till exempel [[ättiksyra|acetat]]). Andra exempel på anjoner är [[sulfid]] och [[borsyra]].

== Referenser ==
<references/>

==Se även==
[[Salter]] (jonföreningar)

[[Kategori:Kemiska substanser]]
[[Kategori:Atomfysik]]

{{Link FA|lmo}}

[[af:Ioon]]
[[ar:أيون]]
[[ast:Ion]]
[[az:İon]]
[[bn:আয়ন]]
[[be:Іон]]
[[bg:Йон]]
[[bs:Ion]]
[[br:Ion]]
[[ca:Ió (àtom)]]
[[cs:Ion]]
[[cy:Ïon]]
[[da:Ion]]
[[de:Ion]]
[[et:Ioon]]
[[el:Ιόν]]
[[en:Ion]]
[[es:Ion]]
[[eo:Jono]]
[[eu:Ioi]]
[[fa:یون]]
[[fo:Ion]]
[[fr:Ion]]
[[ga:Ian]]
[[gl:Ión]]
[[ko:이온]]
[[hi:गच्छाम (आयन)]]
[[hr:Ion]]
[[io:Iono]]
[[id:Ion]]
[[ia:Ion]]
[[os:Ион]]
[[is:Jón (efnafræði)]]
[[it:Ione]]
[[he:יון]]
[[jv:Ion]]
[[ka:იონი]]
[[kk:Ион (электроника)]]
[[ht:Anyon]]
[[ku:Îyon]]
[[la:Ion]]
[[lv:Jons]]
[[lt:Jonas (dalelė)]]
[[lmo:Jun]]
[[hu:Ion]]
[[mk:Јон]]
[[ml:അയോൺ]]
[[mr:आयन]]
[[ms:Ion]]
[[nl:Ion (deeltje)]]
[[ja:イオン]]
[[no:Ion]]
[[nn:Ion]]
[[nov:Ione]]
[[uz:Ion]]
[[pnb:آئن]]
[[nds:Ion]]
[[pl:Jon]]
[[pt:Íon]]
[[ro:Ion]]
[[qu:Iyun]]
[[ru:Ион]]
[[sq:Joni]]
[[scn:Ioni]]
[[simple:Ion]]
[[sk:Ión (častica)]]
[[sl:Ion]]
[[sr:Јон]]
[[sh:Jon]]
[[fi:Ioni]]
[[tl:Iono]]
[[ta:அயனி]]
[[th:ไอออน]]
[[tg:Ион]]
[[tr:İyon]]
[[uk:Іон]]
[[ur:آئون]]
[[vi:Ion]]
[[zh-classical:離子]]
[[war:Iono]]
[[yo:Íónì]]
[[zh-yue:離子]]
[[zh:离子]]