Kadmium - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 april 2013 kl. 13.16

2013-04-02T13:16:57Z

← Äldre version		Versionen från 2 april 2013 kl. 08.16
Rad 92:		Rad 92:
	== Biologisk betydelse ==		== Biologisk betydelse ==

	Kadmium har ingen livsnödvändig funktion och i höga halter är metallen giftig för alla former av [[liv]]. Det är [[toxisk]]t genom att kadmium binder till [[svavel]]föreningar och därigenom hämmar funktionen på vissa ~~[[enzym]]er~~. Den vanligaste upptagningsvägen är genom födan; i Sverige är det genomsnittliga intaget cirka 0,07 mg per vecka och person. [[Världshälsoorganisationen]] (WHO) har som riktvärde att kadmium i föda hos vuxna inte bör överskrida 0,5 mg/vecka. I den mänskliga kroppen lagras det mesta kadmiumet i lever och njure där det oskadliggörs av ett speciellt [[protein]] ([[metallotionein]]). Kroppen utsöndrar kadmium mycket sakta genom ~~[[urin]]en~~ och halveringstiden är cirka 10 år. Det är när tillförseln av kadmium är större än vad kroppen kan binda som det börjar bli problem som bland annat kan leda till njurskador och skelettdeformationer. Gränsen för när skadorna börjar uppstå ligger på omkring 200 µg kadmium per gram [[njure]], vilket kan jämföras med 30–40 µg som är den genomsnittliga mängden hos den svenska befolkningen. Rökare har i regel högre halter av kadmium i kroppen. Kadmium överförs inte från moder till foster.		Kadmium har ingen livsnödvändig funktion och i höga halter är metallen giftig för alla former av liv. Det är [[toxisk]]t genom att kadmium binder till [[svavel]]föreningar och därigenom hämmar funktionen på vissa enzymer. Den vanligaste upptagningsvägen är genom födan; i Sverige är det genomsnittliga intaget cirka 0,07 mg per vecka och person. Världshälsoorganisationen (WHO) har som riktvärde att kadmium i föda hos vuxna inte bör överskrida 0,5 mg/vecka. I den mänskliga kroppen lagras det mesta kadmiumet i lever och njure där det oskadliggörs av ett speciellt protein ([[metallotionein]]). Kroppen utsöndrar kadmium mycket sakta genom urinen och halveringstiden är cirka 10 år. Det är när tillförseln av kadmium är större än vad kroppen kan binda som det börjar bli problem som bland annat kan leda till njurskador och skelettdeformationer. Gränsen för när skadorna börjar uppstå ligger på omkring 200 µg kadmium per gram njure, vilket kan jämföras med 30–40 µg som är den genomsnittliga mängden hos den svenska befolkningen. Rökare har i regel högre halter av kadmium i kroppen. Kadmium överförs inte från moder till foster.

	Studier har visat att absorptionen av kadmium är dålig från tarmen och att det mesta avgår med avföringen. Dock kan kadmiumabsorptionen bero på järndepåerna. Studier av Berglund et al, 1994 och Åkesson, 2000, har visat att små till tomma järndepåer (serum ferritin mindre än 30 mikrogram/L) ökar upptaget av kadmium. Kadmium har hög affinitet till DMT1 (transportprotein för bland annat järn, från tarmen till blodbanan), då detta transportprotein blir uppreglerat vid järnbrist. Även har man sett könsskillnader i kadmiumupptaget då kvinnor innan menopausen har en högre absorptionsgrad på grund av menstruationen.		Studier har visat att absorptionen av kadmium är dålig från tarmen och att det mesta avgår med avföringen. Dock kan kadmiumabsorptionen bero på järndepåerna. Studier av Berglund et al, 1994 och Åkesson, 2000, har visat att små till tomma järndepåer (serum ferritin mindre än 30 mikrogram/L) ökar upptaget av kadmium. Kadmium har hög affinitet till DMT1 (transportprotein för bland annat järn, från tarmen till blodbanan), då detta transportprotein blir uppreglerat vid järnbrist. Även har man sett könsskillnader i kadmiumupptaget då kvinnor innan menopausen har en högre absorptionsgrad på grund av menstruationen.

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.52

2013-02-26T21:52:22Z

← Äldre version		Versionen från 26 februari 2013 kl. 16.52
Rad 88:		Rad 88:
	}}		}}
	}}		}}
	'''Kadmium''', (~~[[latin]]skt~~ namn: ''Cadmium'') Cd, är ett relativt ovanligt [[metall]]iskt [[grundämne]] som räknas som en [[tungmetall]]. I [[periodiska systemet]] tillhör kadmium grupp tolv, samma grupp som [[zink]] och [[kvicksilver]]. I jordskorpan är grundämnet tämligen ovanligt, och förekommer då främst tillsammans med zink.		'''Kadmium''', (latinskt namn: ''Cadmium'') Cd, är ett relativt ovanligt [[metall]]iskt [[grundämne]] som räknas som en [[tungmetall]]. I [[periodiska systemet]] tillhör kadmium grupp tolv, samma grupp som [[zink]] och [[kvicksilver]]. I jordskorpan är grundämnet tämligen ovanligt, och förekommer då främst tillsammans med zink.

	== Biologisk betydelse ==		== Biologisk betydelse ==

94.234.170.154 den 25 februari 2013 kl. 19.42

2013-02-25T19:42:39Z

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2013 kl. 14.42
Rad 116:		Rad 116:
	[[Kategori:Grundämnen]]		[[Kategori:Grundämnen]]
	[[Kategori:Tungmetaller]]		[[Kategori:Tungmetaller]]

	~~{{Link GA\|en}}~~

	~~[[af:Kadmium]]~~
	~~[[am:ካድሚየም]]~~
	~~[[ar:كادميوم]]~~
	~~[[an:Cadmio]]~~
	~~[[az:Kadmium]]~~
	~~[[bn:ক্যাডমিয়াম]]~~
	~~[[be:Кадмій]]~~
	~~[[be-x-old:Кадм]]~~
	~~[[bg:Кадмий]]~~
	~~[[bs:Kadmij]]~~
	~~[[br:Kadmiom]]~~
	~~[[ca:Cadmi]]~~
	~~[[cv:Кадми]]~~
	~~[[ceb:Kadmyo]]~~
	~~[[cs:Kadmium]]~~
	~~[[co:Cadmiu]]~~
	~~[[cy:Cadmiwm]]~~
	~~[[da:Cadmium]]~~
	~~[[de:Cadmium]]~~
	~~[[et:Kaadmium]]~~
	~~[[el:Κάδμιο]]~~
	~~[[en:Cadmium]]~~
	~~[[es:Cadmio]]~~
	~~[[eo:Kadmio]]~~
	~~[[eu:Kadmio]]~~
	~~[[fa:کادمیم]]~~
	~~[[hif:Cadmium]]~~
	~~[[fr:Cadmium]]~~
	~~[[fur:Cadmi]]~~
	~~[[ga:Caidmiam]]~~
	~~[[gv:Cadmium]]~~
	~~[[gl:Cadmio]]~~
	~~[[hak:Kak]]~~
	~~[[xal:Кадмиум]]~~
	~~[[ko:카드뮴]]~~
	~~[[hy:Կադմիում]]~~
	~~[[hi:कैडमियम]]~~
	~~[[hr:Kadmij]]~~
	~~[[io:Kadmio]]~~
	~~[[id:Kadmium]]~~
	~~[[ia:Cadmium]]~~
	~~[[is:Kadmín]]~~
	~~[[it:Cadmio]]~~
	~~[[he:קדמיום]]~~
	~~[[jv:Kadmium]]~~
	~~[[kn:ಕ್ಯಾಡ್ಮಿಯಂ]]~~
	~~[[ka:კადმიუმი]]~~
	~~[[kk:Кадмий]]~~
	~~[[sw:Cadimi]]~~
	~~[[kv:Кадмий]]~~
	~~[[ht:Kadmyòm]]~~
	~~[[ku:Kadmiyûm]]~~
	~~[[mrj:Кадмий]]~~
	~~[[la:Cadmium]]~~
	~~[[lv:Kadmijs]]~~
	~~[[lb:Cadmium]]~~
	~~[[lt:Kadmis]]~~
	~~[[lij:Cadmio]]~~
	~~[[jbo:jinmrkadmu]]~~
	~~[[hu:Kadmium]]~~
	~~[[mk:Кадмиум]]~~
	~~[[ml:കാഡ്മിയം]]~~
	~~[[mr:कॅडमियम]]~~
	~~[[ms:Kadmium]]~~
	~~[[nl:Cadmium]]~~
	~~[[ja:カドミウム]]~~
	~~[[no:Kadmium]]~~
	~~[[nn:Kadmium]]~~
	~~[[oc:Cadmi]]~~
	~~[[uz:Kadmiy]]~~
	~~[[pa:ਕੈਡਮੀਅਮ]]~~
	~~[[pnb:کیڈمیم]]~~
	~~[[nds:Cadmium]]~~
	~~[[pl:Kadm]]~~
	~~[[pt:Cádmio]]~~
	~~[[ro:Cadmiu]]~~
	~~[[qu:Kadmiyu]]~~
	~~[[ru:Кадмий]]~~
	~~[[stq:Cadmium]]~~
	~~[[sq:Kadmiumi]]~~
	~~[[scn:Cadmiu]]~~
	~~[[simple:Cadmium]]~~
	~~[[sk:Kadmium]]~~
	~~[[sl:Kadmij]]~~
	~~[[ckb:کادمیۆم]]~~
	~~[[sr:Кадмијум]]~~
	~~[[sh:Kadmijum]]~~
	~~[[fi:Kadmium]]~~
	~~[[ta:காட்மியம்]]~~
	~~[[th:แคดเมียม]]~~
	~~[[tr:Kadmiyum]]~~
	~~[[uk:Кадмій]]~~
	~~[[ur:کیڈمیئم]]~~
	~~[[vep:Kadmii]]~~
	~~[[vi:Cadmi]]~~
	~~[[war:Cadmyo]]~~
	~~[[yi:קאדמיום]]~~
	~~[[yo:Kadmium]]~~
	~~[[zh-yue:鎘]]~~
	~~[[zh:镉]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:59:30Z

1 version

Ny sida

{{Grundämne
|tecken = Cd
|atomnr = 48
|föreg-namn = [[silver]]
|nästa-namn = [[indium]]
|föreg-i-serie = [[Zink|Zn]]
|nästa-i-serie = [[Kvicksilver|Hg]]
|bild-periodiska-systemet = Cd-TableImage.png
| kadmium, Cd, 48
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 12
|period = 5
|block = d
|densitet = 8650
|hårdhet = 2
|utseende = Silvrigt grå
|bild-utseende = Cadmium-crystal_bar.jpg
|atommassa = 112,411
|atomradie = 155 (161)
|kovalent-radie = 148
|van-der-Waal-radie = 158
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[krypton|Kr]]<nowiki>]</nowiki>4d105s2
|e-minus = 2, 8, 18, 18, 2
|oxidationstillstånd-oxid = 2 (svag [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur = hexagonal
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 594,22 [[Kelvin|K]] (321,07 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 1040 K (767 °C)
|molvolym = 13,00
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 100
|smältvärme = 6,192
|ångtryck = 14,8 Pa vid 597 K
|ljudhastighet = 2310
|elektronegativitet = 1,69
|värmekapacitet = 233
|elektrisk-ledning = 13,8 × 106
|värmeledning = 96,8
|joniseringspot-1 = 867,8
|joniseringspot-2 = 1631,4
|joniseringspot-3 = 3616
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 108Cd
|förekomst = 0,89 %
|stabil-neutroner = 60
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 110Cd
|förekomst = 12,49 %
|stabil-neutroner = 62
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 111Cd
|förekomst = 12,8 %
|stabil-neutroner = 63
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 112Cd
|förekomst = 24,13 %
|stabil-neutroner = 64
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 113Cd
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 7,7 × 1015 [[år]]
|sönderfallstyp = [[Betastrålning|β-]]
|sönderfallsenergi = 0,316
|sönderfallsprodukt = 113[[Indium|In]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 113Cd
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 14,1 år
|sönderfallstyp = [[betasönderfall|β-]] [[inre konversion|IT]]
|sönderfallsenergi = 0,580 0,264
|sönderfallsprodukt = 113[[Indium|In]]  
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 114Cd
|förekomst = '''28,73 %'''
|stabil-neutroner = 66
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 116Cd
|förekomst = 7,49 %
|stabil-neutroner = 68
}}
}}
'''Kadmium''', ([[latin]]skt namn: ''Cadmium'') Cd, är ett relativt ovanligt [[metall]]iskt [[grundämne]] som räknas som en [[tungmetall]]. I [[periodiska systemet]] tillhör kadmium grupp tolv, samma grupp som [[zink]] och [[kvicksilver]]. I jordskorpan är grundämnet tämligen ovanligt, och förekommer då främst tillsammans med zink.

== Biologisk betydelse ==

Kadmium har ingen livsnödvändig funktion och i höga halter är metallen giftig för alla former av [[liv]]. Det är [[toxisk]]t genom att kadmium binder till [[svavel]]föreningar och därigenom hämmar funktionen på vissa [[enzym]]er. Den vanligaste upptagningsvägen är genom födan; i Sverige är det genomsnittliga intaget cirka 0,07 mg per vecka och person. [[Världshälsoorganisationen]] (WHO) har som riktvärde att kadmium i föda hos vuxna inte bör överskrida 0,5 mg/vecka. I den mänskliga kroppen lagras det mesta kadmiumet i lever och njure där det oskadliggörs av ett speciellt [[protein]] ([[metallotionein]]). Kroppen utsöndrar kadmium mycket sakta genom [[urin]]en och halveringstiden är cirka 10 år. Det är när tillförseln av kadmium är större än vad kroppen kan binda som det börjar bli problem som bland annat kan leda till njurskador och skelettdeformationer. Gränsen för när skadorna börjar uppstå ligger på omkring 200 µg kadmium per gram [[njure]], vilket kan jämföras med 30–40 µg som är den genomsnittliga mängden hos den svenska befolkningen. Rökare har i regel högre halter av kadmium i kroppen. Kadmium överförs inte från moder till foster.

Studier har visat att absorptionen av kadmium är dålig från tarmen och att det mesta avgår med avföringen. Dock kan kadmiumabsorptionen bero på järndepåerna. Studier av Berglund et al, 1994 och Åkesson, 2000, har visat att små till tomma järndepåer (serum ferritin mindre än 30 mikrogram/L) ökar upptaget av kadmium. Kadmium har hög affinitet till DMT1 (transportprotein för bland annat järn, från tarmen till blodbanan), då detta transportprotein blir uppreglerat vid järnbrist. Även har man sett könsskillnader i kadmiumupptaget då kvinnor innan menopausen har en högre absorptionsgrad på grund av menstruationen.

== Framställning ==

Kadmium framställs huvudsakligen som en biprodukt vid zinkframställningen. Kadmium förekommer främst i mineralet [[zinkblände]] där koncentrationen ligger mellan 0,05 % och 0,8 %. Egentliga kadmiummineral såsom [[greenockit]] (Cd[[Svavel|S]]) och [[otavit]] (Cd[[Kol|C]][[Syre|O]]3) är sällsynta. Världsproduktionen av kadmium ökade kraftigt från 1940-talet fram till slutet av 1970-talet, då mängden stagnerade. Mellan 1993–97 var den genomsnittliga konsumtionen 17 800 ton/år, varav Sverige svarade för 1,6 %.

== Användningsområden ==

Kadmium har haft många användningsområden, bland annat har det använts till färgpigment till exempel gulare färger, ytbehandling, stabilisator i plaster och till [[nickel-kadmiumackumulator]]er ("uppladdningsbara batterier"). I Sverige förbjöds användningen av kadmium i stabilisatorer för plaster år 1982, vilket i praktiken kom att inbegripa olika färgämnen och ytbehandlingsmedel. Kadmiumutsläppen har minskat kontinuerligt sedan förbudet; exempelvis släpptes 25 ton ut i form av luftföroreningar från svenska källor år 1970, att jämföra med 1988 då utsläppen var nere i 2,5 ton. Till vatten var utsläppet 1985 2,5 ton. Detta utsläpp har främst sitt ursprung i gruvor och metallverk.

== Källor ==
<references/>
*{{bokref|titel=Nationalencyklopedin10|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=326}}
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=32}}

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Tungmetaller]]

{{Link GA|en}}

[[af:Kadmium]]
[[am:ካድሚየም]]
[[ar:كادميوم]]
[[an:Cadmio]]
[[az:Kadmium]]
[[bn:ক্যাডমিয়াম]]
[[be:Кадмій]]
[[be-x-old:Кадм]]
[[bg:Кадмий]]
[[bs:Kadmij]]
[[br:Kadmiom]]
[[ca:Cadmi]]
[[cv:Кадми]]
[[ceb:Kadmyo]]
[[cs:Kadmium]]
[[co:Cadmiu]]
[[cy:Cadmiwm]]
[[da:Cadmium]]
[[de:Cadmium]]
[[et:Kaadmium]]
[[el:Κάδμιο]]
[[en:Cadmium]]
[[es:Cadmio]]
[[eo:Kadmio]]
[[eu:Kadmio]]
[[fa:کادمیم]]
[[hif:Cadmium]]
[[fr:Cadmium]]
[[fur:Cadmi]]
[[ga:Caidmiam]]
[[gv:Cadmium]]
[[gl:Cadmio]]
[[hak:Kak]]
[[xal:Кадмиум]]
[[ko:카드뮴]]
[[hy:Կադմիում]]
[[hi:कैडमियम]]
[[hr:Kadmij]]
[[io:Kadmio]]
[[id:Kadmium]]
[[ia:Cadmium]]
[[is:Kadmín]]
[[it:Cadmio]]
[[he:קדמיום]]
[[jv:Kadmium]]
[[kn:ಕ್ಯಾಡ್ಮಿಯಂ]]
[[ka:კადმიუმი]]
[[kk:Кадмий]]
[[sw:Cadimi]]
[[kv:Кадмий]]
[[ht:Kadmyòm]]
[[ku:Kadmiyûm]]
[[mrj:Кадмий]]
[[la:Cadmium]]
[[lv:Kadmijs]]
[[lb:Cadmium]]
[[lt:Kadmis]]
[[lij:Cadmio]]
[[jbo:jinmrkadmu]]
[[hu:Kadmium]]
[[mk:Кадмиум]]
[[ml:കാഡ്മിയം]]
[[mr:कॅडमियम]]
[[ms:Kadmium]]
[[nl:Cadmium]]
[[ja:カドミウム]]
[[no:Kadmium]]
[[nn:Kadmium]]
[[oc:Cadmi]]
[[uz:Kadmiy]]
[[pa:ਕੈਡਮੀਅਮ]]
[[pnb:کیڈمیم]]
[[nds:Cadmium]]
[[pl:Kadm]]
[[pt:Cádmio]]
[[ro:Cadmiu]]
[[qu:Kadmiyu]]
[[ru:Кадмий]]
[[stq:Cadmium]]
[[sq:Kadmiumi]]
[[scn:Cadmiu]]
[[simple:Cadmium]]
[[sk:Kadmium]]
[[sl:Kadmij]]
[[ckb:کادمیۆم]]
[[sr:Кадмијум]]
[[sh:Kadmijum]]
[[fi:Kadmium]]
[[ta:காட்மியம்]]
[[th:แคดเมียม]]
[[tr:Kadmiyum]]
[[uk:Кадмій]]
[[ur:کیڈمیئم]]
[[vep:Kadmii]]
[[vi:Cadmi]]
[[war:Cadmyo]]
[[yi:קאדמיום]]
[[yo:Kadmium]]
[[zh-yue:鎘]]
[[zh:镉]]