Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.48

2013-02-26T20:48:35Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{grundämne|
 |namn=Kalium
 |tecken=K
 |atomnr=19
@@ Rad 54: / Rad 53: @@
    |förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
    |halveringstid=7,636 [[minuter|min]]
-   |sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>+<sup>]]
+   |sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>+</sup>]]
    |sönderfallsenergi=0,4 [[Mega|m]][[elektronvolt|eV]]
    |sönderfallsprodukt=<sup>38</sup>[[argon|Ar]]}}
@@ Rad 107: / Rad 106: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]
 [[Kategori:Kalium| ]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:59:51Z

1 version

Ny sida

{{grundämne|
|namn=Kalium

|tecken=K
|atomnr=19
|föreg-namn=[[Argon]]
|nästa-namn=[[Kalcium]]
|föreg-i-serie=[[Natrium|Na]]
|nästa-i-serie=[[Rubidium|Rb]]
|bild-periodiska-systemet=K-TableImage.png
|kemisk-serie=alkalimetaller
|grupp=4
|period=8|block=s
|densitet=856
|hårdhet=0,4
|utseende=silvrigt vit
|bild-utseende=Potassium.JPG
|atommassa=39,0983
|atomradie=220 (243)
|kovalent-radie=196
|van-der-Waal-radie=275
|elektronkonfig=[ [[Argon|Ar]] ]4s1
|bild-elektronkonfig = Electron shell 019 Potassium - no label.svg
|e-minus=2,8,8,1
|oxidationstillstånd-oxid=1, ([[stark bas]])
|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk rymdcentrerad]]
|bild-kristallstruktur = Cubic-body-centered.svg
|tillstånd=fast
|magnetiska egenskaper=icke magnetisk
|smältpunkt=336,53 [[Kelvin|K]] (64 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=1032 K (774 °C)
|molvolym=45,94
|molpotens=-6
|ångbildningsvärme=79,87
|smältvärme=2,334
|ångtryck=1,06·10-4 [[Pascal (måttenhet)|Pa]]
|ljudhastighet=2000
|elektronegativitet=0,82
|värmekapacitet=757
|elektrisk-ledning=13,9·106
|värmeledning=102,4
|joniseringspot-1=418,8
|joniseringspot-2=3052
|joniseringspot-3=4420
|joniseringspot-4=4420?
|joniseringspot-5=7975
|joniseringspot-6=9590
|joniseringspot-7=11343
|joniseringspot-8=14944
|joniseringspot-9=16963,7
|joniseringspot-10=48610
|isotoper={{Grundämne/Isotop
|isotop=38K
|förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid=7,636 [[minuter|min]]
|sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β+]]
|sönderfallsenergi=0,4 [[Mega|m]][[elektronvolt|eV]]
|sönderfallsprodukt=38[[argon|Ar]]}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=39K
|förekomst=93,26 %
|stabil-neutroner=20}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=40K
|förekomst=0,012 %
|halveringstid=1,277·109 [[år]]
|sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β-]] [[elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi=1,311 [[elektronvolt|MeV]] 1,505 [[elektronvolt|MeV]]
|sönderfallsprodukt=40[[Kalcium|Ca]] 40[[Argon|Ar]]}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=41K
|förekomst=6,73 %
|stabil-neutroner=22}}
}}

'''Kalium''' är ett [[grundämne]] och [[spårämne]]. Kalium tillhör gruppen [[alkalimetaller]] och är vanligt förekommande i naturen.

Kalium oxideras hastigt i luften, och är mycket reaktiv med vatten. I naturen förekommer ofta kalium bundet till salt i till exempel [[havssalt|havet]], men det förekommer också i olika [[mineral]]föreningar. På grund av dess höga vattenlöslighet används det ofta i industrin.

Det är ett viktigt [[spårämne]] för djur och växter, där det verkar på cellnivå och i fråga om [[nervsignalöverföring]]. I människor reglerar kalium vatten-syrabalansen och [[vätskebalans]]. I muskelvävnadernas cellvätska är kalium den viktigaste [[katjon]]en.<ref>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.268.549.550&tool=karolinska</ref> Brist på kalium kallas [[hypokalemi]] och patologiskt höga värden kallas [[hyperkalemi]].

Den förste som lyckades bevisa att [[kaliumsalt]] var ett annat salt än [[natriumsalt]] var [[Georg Ernst Stahl]] år 1704. 1789 upptogs det av [[Antoine Lavoisier]] i dennes lista över kemikalier. Kaliummetall isolerades första gången 1807, av [[Humphry Davy]].

== Egenskaper ==
Metalliskt kalium reagerar våldsamt med vatten under reaktionen:
:2K + 2H2O → 2KOH + H2 (KOH = kaliumhydroxid)
där vätet (H2) sedan reagerar med luftens syre och bildar vatten. Detta är en [[exoterm reaktion]].

== Fysiologiskt kalium ==
Människans behov av kalium tillgodoses genom intag av kaliumklorid eller andra kaliumsalter. Normalt får vi i oss lagom mycket kalium via maten, men vissa livsmedel (som öl) kan bidra till en överkonsumtion av kaliumklorid, vilket ger en obalans mellan kalium- och natriumhalten i kroppen.<ref name="Ellervik">Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.</ref> En sådan obalans kan mötas med intag av natriumklorid.<ref name="Ellervik"/>

Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,8-2 g, kvinnor 3,1 g, män 3,1-3,5 g. Se vidare [[RDI]]-tabell. 
Kalium finns rikligt i [[banan]] och [[avokado]].

== Namnet ==
Ett äldre tekniskt namn på kalium är ''potassium'' (av ''[[pottaska]]''), som fortfarande används på bland annat engelska. ''Kalium'' kommer från [[arabiska]]ns لْيَه‎ al-qalyah, 'aska från plantor', genom ombildning från alkali.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
{{Grundämnesstub}}

== Källor ==
<references/>

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Kalium| ]]

{{Link GA|en}}
{{Link GA|ja}}
{{UA|ro}}

[[af:Kalium]]
[[am:ፖታሺየም]]
[[ar:بوتاسيوم]]
[[an:Potasio]]
[[ast:Potasiu]]
[[az:Kalium]]
[[bn:পটাশিয়াম]]
[[zh-min-nan:Kah-sò͘]]
[[ba:Калий]]
[[be:Калій]]
[[be-x-old:Каль]]
[[bg:Калий]]
[[bs:Kalij]]
[[br:Potasiom]]
[[ca:Potassi]]
[[cv:Кали]]
[[ceb:Potasio]]
[[cs:Draslík]]
[[co:Potassiu]]
[[cy:Potasiwm]]
[[da:Kalium]]
[[de:Kalium]]
[[dv:ޕޮޓޭސިއަމް]]
[[et:Kaalium]]
[[el:Κάλιο]]
[[en:Potassium]]
[[es:Potasio]]
[[eo:Kalio]]
[[eu:Potasio]]
[[fa:پتاسیم]]
[[hif:Potassium]]
[[fr:Potassium]]
[[fur:Potassi]]
[[ga:Potaisiam]]
[[gv:Potashum]]
[[gl:Potasio]]
[[gu:દહાતુ]]
[[hak:Kap]]
[[xal:Калион]]
[[ko:칼륨]]
[[haw:Potasiuma]]
[[hy:Կալիում]]
[[hi:पोटैशियम]]
[[hr:Kalij]]
[[io:Kalio]]
[[id:Kalium]]
[[ia:Potassium]]
[[is:Kalín]]
[[it:Potassio]]
[[he:אשלגן]]
[[jv:Kalium]]
[[kn:ಪೊಟ್ಯಾಶಿಯಮ್]]
[[ka:კალიუმი]]
[[kk:Калий]]
[[sw:Kali]]
[[kv:Калий]]
[[ht:Potasyòm]]
[[ku:Qelye]]
[[mrj:Калий]]
[[la:Kalium]]
[[lv:Kālijs]]
[[lb:Kalium]]
[[lt:Kalis]]
[[lij:Potassio]]
[[ln:Potasu]]
[[jbo:sodnrkali]]
[[hu:Kálium]]
[[mk:Калиум]]
[[ml:പൊട്ടാസ്യം]]
[[mi:Konurehu]]
[[mr:पलाश]]
[[ms:Kalium]]
[[my:ပိုတက်ဆီယမ်]]
[[nl:Kalium]]
[[ne:पोटाशियम]]
[[ja:カリウム]]
[[frr:Kalium]]
[[no:Kalium]]
[[nn:Kalium]]
[[nov:Kalium]]
[[oc:Potassi]]
[[uz:Kaliy]]
[[pa:ਪੋਟਾਸ਼ੀਅਮ]]
[[pnb:پوٹاشیم]]
[[nds:Kalium]]
[[pl:Potas]]
[[pt:Potássio]]
[[ro:Potasiu]]
[[qu:Kalyu]]
[[ru:Калий]]
[[sah:Калиум]]
[[sa:पोटासियम्]]
[[stq:Kalium]]
[[sq:Kaliumi]]
[[scn:Putassa]]
[[si:පොටෑසියම්]]
[[simple:Potassium]]
[[sk:Draslík]]
[[sl:Kalij]]
[[sr:Калијум]]
[[sh:Kalij]]
[[fi:Kalium]]
[[tl:Potasyo]]
[[ta:பொட்டாசியம்]]
[[tt:Калий]]
[[te:పొటాషియం]]
[[th:โพแทสเซียม]]
[[tg:Калий]]
[[chr:ᏉᏔᏏᎥᎻ]]
[[tr:Potasyum]]
[[uk:Калій]]
[[ur:اُشنانصر]]
[[ug:كالىي]]
[[za:Gyaz]]
[[vep:Kalii]]
[[vi:Kali]]
[[wa:Potassiom]]
[[vls:Kalium]]
[[war:Potasyo]]
[[yi:קאליום]]
[[yo:Potassium]]
[[zh-yue:鉀]]
[[zh:钾]]

Kalium - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.48

Dan Olsson: 1 version