<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kalksandsten</id>
	<title>Kalksandsten - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Kalksandsten"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Kalksandsten&amp;action=history"/>
	<updated>2026-10-28T22:00:15Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Kalksandsten&amp;diff=14172&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson: 1 version</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Kalksandsten&amp;diff=14172&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-05-10T21:32:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;1 version&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Kalksandsten.jpg|miniatyr|Kalksandsten.]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Slakthusplan 3, 2010a.jpg|miniatyr|[[Enskede slakthus]] är byggd i kalksandsten.]]&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Kalksandsten&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en byggnadssten som är framställd av [[bränd kalk]], [[sand]] och [[vatten]]. Råvarorna blandas och därefter formas stenarna i pressar under högt tryck för att därefter genomgå en härdningsprocess i en [[autoklav]]. Kalksandsten är således resultat av en kemisk process och en helt annan än den för [[murtegel|lerteglet]]. Kalksandstenen ånghärdas istället för att brännas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Benämning==&lt;br /&gt;
Kalksandsten har haft många olika benämningar, bland annat kalkcementtegel, KS-sten, silikattegel och kalksandtegel. Produkten blev även känd under namnet &amp;#039;&amp;#039;Ludvikategel&amp;#039;&amp;#039; efter den kalksandstensfarbiken som anlades 1913 i [[Sunnansjö]]. Även det så kallade &amp;#039;&amp;#039;[[Mexitegel|Mexiteglet]]&amp;#039;&amp;#039; är en kalksandsten.  MEXI är dock ett produktnamn på den kalksandsten som började tillverkas i Kvarntorp 1965.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Historik==&lt;br /&gt;
Upptäckten att en blandning av sand och en liten mängd kalk som utsattes för högt ångtryck hårdnade gjordes redan 1880 i Tyskland. År 1898 började produktionen av kalksandsten i Tyskland i större skala. I Sverige kom produktionen igång vid skelskiftet 1900. Den första tillverkningen skedde vid [[Ragnhildsborgs tegelbruk|Ragnhildsborgs kalksandstensfabrik]], norr om Södertälje. 1902 anlades en fabrik i [[Visby]] och omkring 1904  en fabrik i [[Lomma]]. Redan 1911 fanns inte mindre än 16 fabriker runt om i landet. Den ljusgråa stenen blev snabbt populär och användes gärna i industribyggnader, exempelvis är de första byggnaderna på [[Enskede slakthus]] (invigd 1912) uppförda av kalksandsten. Produktionen i Ragnhildsborgs kalksandstensfabrik var omfattande och lades ner först på 1930-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Tillverkningsprocess==&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av kalksandsten används råvarorna: sand (-sten), bränd kalk samt vatten i form av [[ånga]]. Själva tillverkningsprocessen innebär att råvarorna blandas och massan pressas i formar under ett tryck av 150-200 ton. Efter att massan pressats samman till rätt format ånghärdades den i [[autoklav]]er. Det sker under 12 timmar med ett tryck av 12 [[Atmosfär (tryckenhet)|atö]]. Vid autoklaveringen reagerar sandens kiselsyra, kalk och vatten och bildar kalciumhydrosilikater. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Se även==&lt;br /&gt;
* [[Murtegel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Källor==&lt;br /&gt;
* [http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800037/Y+som+i+Yxhult+-+del+II.pdf Örebro läns museum: Om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna  samhällets bebyggelse.] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Material]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Byggnadsmaterial]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
</feed>