Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 15.58

2013-03-02T15:58:41Z

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 ==Förekomst==
-De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från [[Vintremöller]] och [[Roskilde]] användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.
+De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från Vintremöller och Roskilde användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.
-I [[Sverige]] förekommer kalktuff  vid [[Benestad]]s kyrka i [[Skåne]], på [[Omberg]] i [[Östergötland]]  samt på flera platser i [[Jämtland]] och [[Västergötland]]. I [[Danmark]] förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra [[Jylland]].
+I Sverige förekommer kalktuff  vid [[Benestad]]s kyrka i Skåne, på [[Omberg]] i Östergötland samt på flera platser i Jämtland och Västergötland. I Danmark förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra Jylland.
-Baden vid [[Wien]] samt [[Weimar]] m.fl. ställen i [[Tyskland]] är kända fyndorter.
+Baden vid Wien samt Weimar m.fl. ställen i Tyskland är kända fyndorter.
 ==Användning==
@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 [[Kategori:Mineral]]
 [[Kategori:Kalciumföreningar]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T21:23:37Z

1 version

Ny sida

[[File:Kalktuff-Block Schloss-Tuebingen 2.jpg|miniatyr|Kalktuff]]

'''Kalktuff''', eller ''källkalk'', är den kalkavlagring som uppstår, där starkt kalkhaltigt [[grundvatten]] tränger fram till jordytan och bildar en källa. Kalkhalten i de rena formerna av kalktuff kan uppgå till över 95 % CaCO<sub>3</sub> i torrsubstans. Vattenhalten är ofta mycket hög. En jordformig variant i Sverige kallas [[bleke]].

==Bildning==
Genom att vatten kommer upp i dagen mister det fri [[kolsyra]] och då fälls [[kalciumkarbonat]] (och järnföreningar) ut, som efter hand kapslar in och tränger in i de växtdelar de kommer i beröring med. Det bildas då en gulaktigt färgad kalkmassa, där snigel- och musselskal och många andra djurrester kan lagras in.

Förutsättningarna för mineralbildningen är olika och kalktuffen kan därför vara allt från stenhård till mjuk och jordartad. Lagren kan variera från rena kalklager till torvartade lager, som gör att den liknar mosskalk.

==Förekomst==
De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från [[Vintremöller]] och [[Roskilde]] användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.

I [[Sverige]] förekommer kalktuff vid [[Benestad]]s kyrka i [[Skåne]], på [[Omberg]] i [[Östergötland]] samt på flera platser i [[Jämtland]] och [[Västergötland]]. I [[Danmark]] förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra [[Jylland]].

Baden vid [[Wien]] samt [[Weimar]] m.fl. ställen i [[Tyskland]] är kända fyndorter.

==Användning==
Kalktuff har haft ganska stor betydelse som jordförbättringsmedel, mestadels i naturligt tillstånd, men i vissa fall pulveriserad. Mineralet har också användning som byggnadsmaterial eller vägbeläggning.

==Källor==
Meyers varulexikon, Forum, 1952

==Se även==
* [[Tuff]]
* [[Travertin]]

==Externa länkar==
{{Commons|Kalktuff}}

[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Kalciumföreningar]]

[[an:Tova calsinosa]]
[[br:Tuf (maen)]]
[[ca:Tova calcària]]
[[cs:Pěnovec]]
[[de:Kalktuff]]
[[en:Tufa]]
[[es:Toba calcárea]]
[[fr:Tuffeau]]
[[ko:응회암#용결응회암]]
[[hr:Sedra]]
[[io:Tofo]]
[[la:Tofus calcarius]]
[[nl:Kalktuf]]
[[pt:Tufa calcária]]
[[ru:Туф]]
[[simple:Tufa]]
[[sl:Travertin]]
[[sr:Бигар]]
[[wa:Tawea]]
[[zh:石灰華]]

Kalktuff - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 15.58

Dan Olsson: 1 version