Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.31

2013-02-28T01:31:18Z

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i [[mandelsten]] eller sedan denna förvittrat som lösa stenar.
-Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från [[Indien]], [[Brasilien]] eller [[Uruguay]], men den kommer även från [[Tyskland]], till exempel vid [[Oberstein]], samt från [[Sibirien]].
+Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men den kommer även från Tyskland, till exempel vid Oberstein, samt från Sibirien.
 ==Användning==
-I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan [[vikingatiden]]. Namnet som tillkom redan under [[medeltiden]], påstås härlett av den först kända fyndorten, [[Carien]], men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).
+I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan vikingatiden. Namnet som tillkom redan under medeltiden, påstås härlett av den först kända fyndorten, Carien, men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).
-I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i [[Turkiet]] eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol  (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt [[sardonyx]], vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av [[agat]].
+I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i Turkiet eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol  (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt [[sardonyx]], vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av [[agat]].
 Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar.
@@ Rad 54: / Rad 54: @@
 [[Kategori:Ädelstenar]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T22:45:27Z

1 version

Ny sida

{| class="infobox" width=235
|----- align=center bgcolor="#D66B00"
!colspan=2 align=center | Karneol
|----- align=center
!colspan=2|[[Fil:Carneol-Kristalle Magic Stones.jpg|235px]]
|----- align=center bgcolor="#D66B00"
!colspan=2|Fakta
|-----
|Kategori ||[[Mineral]]
|-----
|Grupp ||
|-----
|[[Kemi]]||SiO<sub>2</sub>
|-----
| Färg || Blekt orange, blekt brun, grå, mjölkvit
|-----
| [[Streckfärg]] ||Vit
|-----
| [[Kristallsystem]] ||Trigonalt
|-----
| Brott||Ojämnt
|-----
| [[Mohs]] ||6 - 7
|-----
| [[Ljusbrytning]]||
|-----
| [[Dubbelbrytning]]||
|-----
| [[Spaltning]]||Obefintlig
|-----
| [[Densitet]]||2,59 –2,61
|-----
| [[Dispersion]]||
|----- align="center" bgcolor="#D66B00"
|}

'''Karneol''' är en variant av [[kalcedon]] och en mjölkvit till orangebrun [[ädelsten]], genom inblandad [[järnoxid]] (och [[järnhydrat]]). Den är halvgenomskinlig till genomlysande och färgen övergår ibland till rödgul eller rödbrun. Genom glödgning förstärks färgen och det svagt färgade järnhydratet omvandlas till järnoxid. Vid för stark upphettning blir stenen vit.

==Förekomst==
Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i [[mandelsten]] eller sedan denna förvittrat som lösa stenar.

Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från [[Indien]], [[Brasilien]] eller [[Uruguay]], men den kommer även från [[Tyskland]], till exempel vid [[Oberstein]], samt från [[Sibirien]].

==Användning==
I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan [[vikingatiden]]. Namnet som tillkom redan under [[medeltiden]], påstås härlett av den först kända fyndorten, [[Carien]], men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).

I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i [[Turkiet]] eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt [[sardonyx]], vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av [[agat]].

Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar.

==Källor==
* Meyers varulexikon, Form, 1952
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Carnelian}}

[[Kategori:Ädelstenar]]

[[be:Карнеол]]
[[br:Kornalin]]
[[ca:Cornalina]]
[[cv:Карнеол]]
[[cs:Karneol]]
[[de:Karneol]]
[[en:Carnelian]]
[[es:Cornalina]]
[[eu:Kornalina]]
[[fa:عقیق جگری]]
[[fr:Cornaline]]
[[hi:इंद्रगोप]]
[[io:Kornalino]]
[[it:Corniola]]
[[he:קרנליאן]]
[[lv:Karneols]]
[[mk:Карнеол]]
[[nl:Carneool]]
[[ja:カーネリアン]]
[[no:Karneol]]
[[pl:Karneol]]
[[pt:Cornalina]]
[[ro:Carneol]]
[[ru:Карнеол]]
[[sk:Karneol]]
[[fi:Karneoli]]
[[uk:Карнеол]]
[[ur:عقیق احمر]]

Karneol - Versionshistorik

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.31

Dan Olsson: 1 version