Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.39

2013-02-26T20:39:18Z

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 |kovalent-radie=111
 |van-der-Waal-radie=210
-|elektronkonfig=[ [[neon|Ne]] ]3s<sup>2<sup>3p<sup>2<sup>
+|elektronkonfig=[ [[neon|Ne]] ]3s<sup>2</sup>3p<sup>2</sup>
 |e-minus=2, 8,  4
 |oxidationstillstånd-oxid=4 ([[amfoterisk]])
@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 |elektronegativitet=2,04
 |värmekapacitet=700
-|elektrisk-ledning=22,52·10<sup>-4<sup>
+|elektrisk-ledning=22,52·10<sup>-4</sup>
 |värmeledning=148
 |joniseringspot-1=786,5
@@ Rad 64: / Rad 64: @@
    |förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
    |halveringstid=276 [[år]]
-   |sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]]
+   |sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]]
    |sönderfallsenergi=0,224 [[mega|M]][[elektronvolt|eV]]
    |sönderfallsprodukt=<sup>32</sup>[[fosfor|P]]}}
@@ Rad 131: / Rad 131: @@
 [[Kategori:Halvledare]]
 [[Kategori:Kisel| ]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:00:11Z

1 version

Ny sida

{{grundämne|
|namn=kisel
|tecken=Si
|atomnr=14
|föreg-namn=[[aluminium]]
|nästa-namn=[[fosfor]]
|föreg-i-serie=[[kol|C]]
|nästa-i-serie=[[germanium|Ge]]
|bild-periodiska-systemet=Si-TableImage.png
|kemisk-serie=halvmetaller
|grupp=14
|period=3
|block=p
|densitet=2330
|hårdhet=6,5
|utseende=mörkt grå, blåaktig
|bild-utseende=Silizium pulver.jpg
|atommassa=28,0855
|atomradie=110 (111)
|kovalent-radie=111
|van-der-Waal-radie=210
|elektronkonfig=[ [[neon|Ne]] ]3s23p2
|e-minus=2, 8, 4
|oxidationstillstånd-oxid=4 ([[amfoterisk]])
|kristallstruktur=kubisk ytcentrerad
|tillstånd=fast
|magnetiska egenskaper=icke magnetisk
|smältpunkt=1687 [[Kelvin|K]] (1410 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=3173 K (2355?? °C)
|molvolym=12,06
|molpotens=-
|ångbildningsvärme=384,22
|smältvärme=50,55
|ångtryck=4,77 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 1683 K
|ljudhastighet=-
|elektronegativitet=2,04
|värmekapacitet=700
|elektrisk-ledning=22,52·10-4
|värmeledning=148
|joniseringspot-1=786,5
|joniseringspot-2=1 577,1
|joniseringspot-3=3 231,6
|joniseringspot-4=4 355,5
|joniseringspot-5=16 091
|joniseringspot-6=19 805
|joniseringspot-7=23 780
|joniseringspot-8=29 287
|joniseringspot-9=33 878
|joniseringspot-10=38 726
|isotoper={{Grundämne/Isotop
|isotop=28Si
|förekomst=92,23 %
|stabil-neutroner=14}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=29Si
|förekomst=4,67 %
|stabil-neutroner=15}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=30Si
|förekomst=3,1 %
|stabil-neutroner=16}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop=32Si
|förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid=276 [[år]]
|sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi=0,224 [[mega|M]][[elektronvolt|eV]]
|sönderfallsprodukt=32[[fosfor|P]]}}
}}
[[Fil:Kisel.svg|miniatyr|höger|280px|Elektronstruktur hos kisel]]

'''Kisel''' är ett [[halvmetaller|halvmetalliskt]] [[grundämne]] med atomnumret 14 och det [[kemiskt tecken|kemiska tecknet]] '''Si''' ([[latin]]: ''silicium''). Kisel kan i likhet med [[kol]] bilda fyra [[kovalent bindning|kovalenta]] bindningar, men är inte lika reaktivt som kol. Rent kisel är [[kristall]]int och har en grå metallisk färg. Kisel liknar glas i och med att det är rätt så starkt men mycket skört. Kisel är rätt så [[inert]] men [[kemisk reaktion|reagerar]] med [[halogen]]er och [[bas (kemi)|baser]], dock inte med [[syra|syror]]. Kisel har många [[isotop]]er, dess [[masstal]] kan variera mellan 22 och 44. Den vanligaste isotopen är 28Si (förekomst 92 %).

Kisel förekommer aldrig i fri form i naturen men ofta som [[kiseloxid]] i [[sand]], [[lera]], [[granit]] och [[kvarts]] men även i föreningar med kisel, [[syre]] och en [[metall]]. Kisel har många industriella tillämpningar. Kisel är huvudkomponenten i [[glas]], [[cement]], [[keramik]] och de flesta [[halvledare]].Kisel är ett av människans viktigaste grundämnen samt att kisel är viktigt grundämne inom [[biologi]]n, men [[djur]] behöver endast små mängder. Kisel är däremot mycket viktigt för [[växt]]ernas [[metabolism]].

På grund av likheterna med kol har det ibland föreslagits att liv baserat på kisel skulle vara möjligt (detta kallas [[alternativ biokemi]]). Inget kiselbaserat liv har dock uppstått på jorden, och [[polymer]]er av kisel är inte lika stabila som sina [[organisk kemi|organiska]] motsvarigheter eftersom kiselatomen är mycket större än kolatomen. Kisel kan därför inte bilda lika många föreningar som kol. Kisel har även svårt att bilda dubbelbindningar.

== Historia ==
[[Humphry Davy]] misstänkte att [[kvarts]] var en [[oxid]] av ett okänt grundämne och började därför undersöka kvartsen. Han började med att lösa kvartsen i [[lut]] och gjorde [[elektrolys]] med [[Voltas stapel]] men det bildades inget ämne med metallisk glans. [[Louis Joseph Gay-Lussac|Gay-Lussac]] och [[Louis Jacques Thénard|Thénard]] framställde [[kiseltetrafluorid]] (SiF4) genom att leda gasformig [[vätefluorid]] över kvartspulver. Sedan ledde de kiseltetrafluoriden över varm [[kalium]]metall och de såg en kraftig reaktion. Efter sköljning såg man ett rödbrunt, fast ämne som kanske var orent kisel.

Den som räknas som upptäckaren av kisel är dock [[Jöns Jacob Berzelius]]. Han upphettade en blandning av kvarts, [[järn]] och [[kol]], och då bildades järnsilicid. Han hällde [[saltsyra]] på restprodukten och såg att det bildades mer [[vätgas]] än av samma mängd järn som han hade från början. Detta betydde att han måste ha framställt kvartsens "metall". Berzelius framställde nu kiseltetrafluorid och lät den reagera med [[pottaska]] och fick då en dubbelfluorid ([[kaliumhexafluorsilikat]] K2SiF6) som han sedan reducerade med metalliskt kalium och sedan behandlade med vatten.<ref>{{bokref|efternamn=Enghag|förnamn=Per|titel=Jordens grundämnen och deras upptäckt|år=2000|utgivare=Industrilitteratur|isbn=91-7548-590-7|sid=329-330}}</ref>

== Användning ==
Kisel är ofta använt i [[halvledare]] som återfinns i bland annat [[kretskort]], [[diod]]er och [[hårddisk]]ar.

=== Kisel inom legeringar ===
* Ett av de största användningsområdena för kisel i [[legering]]ar är med [[aluminium]] för att producera lättmetallegeringar som samtidigt har hög hållfasthet. Dessa legeringar används ofta i [[bil]]ar och andra [[fordon]]. Över hälften av världskonsumtionen av kisel går till detta ändamål.
* Hos [[halvledare]] används kisel som har [[Dopning (fysik)|dopats]] med andra [[ämne]]n och det används i bland annat [[solceller]] och [[transistorer]].
* Ett annat legeringsämne som kisel legeras med är järn, denna legering används för sin höga [[hållfasthet]].

=== Kisel som föreningar ===
* Det näst största användningsområdet för kisel är i [[silikon]], [[polymer]]er av kisel och syre med organiska sidogrupper. Silikon kan användas för att täta fogar och kan också tillämpas inom medicin, bland annat som [[kontaktlins]]er och [[bröstimplantat]].
* [[Kiseldioxid]] har väldigt stor användning eftersom det är en av huvudkomponenterna i [[betong]], [[cement]], [[keramer]] och [[glas]].
* [[Kiselkarbid]] används vid slipning.

== Förekomst ==
Kisel är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan efter [[syre]] och om man mäter med vikt tar kisel upp 25,7 % av grundämnena i jordskorpan. Kisel finns oftast i form av kiseldioxid eller i silikatmineral.

Ett av de bästa fyndmineralen för kiseldioxid är vanlig [[sand]].

== Framställning ==
Kisel framställs industriellt genom [[reduktion]] av [[kiseldioxid]] med [[kol]] vid 1900 °C i [[elektronbågugn]]ar.

:SiO2 + C → Si + CO2

[[Flytande]] kisel samlas då i botten av ugnen och kan tappas av med en renhet av cirka 98 %. Ultrarent kisel kan sedan framställas genom klorering till [[kiselklorid]] (SiCl4) som sedan reduceras med [[zink]]. Sedan gjuts kiselmetallen till stavar som förs genom spolar med högfrekvent [[växelström]]; när stavarna förs genom spolarna puttas föroreningar bakåt och rent monokristallint kisel bildas.

Kiselmetall kan också framställas genom reduktion av kiseldioxid med [[aluminium]] eller [[magnesium]]. När man använder aluminium måste [[svavel]] tillsättas till reaktionen för att ge värme åt reaktionen men då bildas giftigt [[svavelväte]] vid sköljningen. Men när man använder magnesium bildas brandfarlig [[silan]]gas vid sköljningen.

:SiO2 + 2Mg → Si + 2MgO

:3SiO2 + 2Al → 3Si + 2Al2O3

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Silan]]
* [[Kiseldioxid]]

== Källor ==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Silicon&oldid=119882202|artikel=Silicon}}
<references />
*{{bokref|titel=Nationalencyklopedin11|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=58}}
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=38}}

== Externa länkar ==
{{commonscat|Silicon}}

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Halvledare]]
[[Kategori:Kisel| ]]

{{Link FA|sk}}

[[af:Silikon]]
[[am:ሲልከን]]
[[ar:سليكون]]
[[an:Silicio]]
[[ast:Siliciu]]
[[gn:Kuarepotiatã]]
[[az:Silisium]]
[[bn:সিলিকন]]
[[zh-min-nan:Si-lí-khóng]]
[[be:Крэмній]]
[[be-x-old:Крэмн]]
[[bg:Силиций]]
[[bs:Silicij]]
[[br:Silisiom]]
[[ca:Silici]]
[[cv:Кремни]]
[[ceb:Siliko]]
[[cs:Křemík]]
[[co:Siliciu]]
[[cy:Silicon]]
[[da:Silicium]]
[[de:Silicium]]
[[dv:ސިލިކަން]]
[[et:Räni]]
[[el:Πυρίτιο]]
[[en:Silicon]]
[[es:Silicio]]
[[eo:Silicio]]
[[eu:Silizio]]
[[fa:سیلیسیم]]
[[hif:Silicon]]
[[fr:Silicium]]
[[fur:Silici]]
[[ga:Sileacan]]
[[gv:Shillagon]]
[[gl:Silicio]]
[[gu:સિલિકોન]]
[[hak:Si̍t]]
[[xal:Цәкүр]]
[[ko:규소]]
[[haw:Silikone]]
[[hy:Սիլիցիում]]
[[hi:सिलिकॉन]]
[[hr:Silicij]]
[[io:Siliko]]
[[id:Silikon]]
[[ia:Silicium]]
[[is:Kísill]]
[[it:Silicio]]
[[he:צורן]]
[[jv:Silikon]]
[[kn:ಸಿಲಿಕಾನ್]]
[[ka:სილიციუმი]]
[[kk:Кремний]]
[[sw:Silikoni]]
[[kv:Кремний]]
[[ht:Silisyòm]]
[[ku:Sîlîsyûm]]
[[mrj:Кремний]]
[[la:Silicium]]
[[lv:Silīcijs]]
[[lb:Silizium]]
[[lt:Silicis]]
[[lij:Siliçio]]
[[jbo:cancmu]]
[[hu:Szilícium]]
[[mk:Силициум]]
[[mg:Silisiôma]]
[[ml:സിലിക്കൺ]]
[[mi:Takawai]]
[[mr:सिलिकॉन]]
[[ms:Silikon]]
[[mn:Цахиур]]
[[my:ဆီလီကွန်]]
[[nah:Tecpatepozteuh]]
[[nl:Silicium]]
[[ne:सिलिकॉन]]
[[ja:ケイ素]]
[[frr:Silitsium]]
[[no:Silisium]]
[[nn:Silisium]]
[[oc:Silici]]
[[uz:Kremniy]]
[[pa:ਸਿਲੀਕਾਨ]]
[[pnb:سلیکان]]
[[nds:Silizium]]
[[pl:Krzem]]
[[pt:Silício]]
[[ro:Siliciu]]
[[qu:Ullayayaq]]
[[ru:Кремний]]
[[stq:Silicium]]
[[sq:Silici]]
[[scn:Siliciu]]
[[si:සිලිකන්]]
[[simple:Silicon]]
[[sk:Kremík]]
[[sl:Silicij]]
[[ckb:سیلیکۆن]]
[[sr:Силицијум]]
[[sh:Silicij]]
[[fi:Pii (alkuaine)]]
[[tl:Silikon]]
[[ta:சிலிக்கான்]]
[[te:సిలికాన్]]
[[th:ซิลิคอน]]
[[tg:Силитсий]]
[[tr:Silisyum]]
[[uk:Кремній]]
[[ug:سىلىتسىي]]
[[vep:Ola]]
[[vi:Silic]]
[[zh-classical:硅]]
[[war:Silicon]]
[[yi:סיליציום]]
[[yo:Sílíkọ́nù]]
[[zh-yue:矽]]
[[zh:硅]]

Kisel - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.39

Dan Olsson: 1 version