Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T11:01:30Z

1 version

Ny sida

'''Kloten''', ''Klothyttan'', by i norra delarna av [[Lindesbergs kommun]], [[Örebro län]] ([[Västmanland]]), på gränsen till [[Dalarnas län]]. Byn, som ligger mellan sjöarna [[Stora Kloten]] och [[Långvattnet]] ligger i [[Ramsbergs socken]].

Från att ha varit [[Brukssamhälle|bruksort]] med egen [[masugn]], [[järnvägsstation]] och [[sågverk]] präglas byn idag av att vara en av tre ”centralorter” i [[Malingsbo-Kloten]]s [[naturreservat]] tillsammans med [[Malingsbo]] och [[Björsjö]] (tidigare skydd gick under benämningen [[naturvårdsområde]]). Reservatet har fått sitt skydd för att främja det rörliga [[friluftsliv]]et, vilket innebär att ett aktivt [[skogsbruk]] pågår.

== Historia ==
Trakten kring Kloten befolkades under 1500- och 1600-talet av [[Skogsfinnar|svedjefinnar]], det vill säga "invandrare" från [[Finland]] vilka fick några års skattebefrielse om de bosatte sig i obebyggda trakter. Svedjefinnarna livnärde sig genom att bränna ned skog och odla en särskild [[svedjeråg]] på [[svedja|svedjorna]], därav namnet. Spåren efter svedjefinnarna lever kvar idag genom namn på platser, sjöar och vattendrag, exempelvis den lilla tjärnen Paskalampi öster om Kloten, utmed Treöresvägen till [[Gammelbo]].

År 1673 uppfördes en smedja, ''Korslångs smedja'', en bit nedströms sjön [[Stora Korslången]] av [[Christoffer Geijer]], [[bergmästare]] i Lindes och Ramsbergs Bergslag (det vill säga Linde och Ramsbergs socknar). Det skedde i kompanjonskap med rustmästare [[David Kohl]] från [[Vira brukt|Wira bruk]] i [[Uppland]]. Bruksägaren i [[Malingsbo]], [[Peter Schnack|Peter Snack]], fick sju år senare tillstånd att uppföra en masugn i Kloten. Två viktiga sammanbindningsleder mellan de olika [[hytta|hyttor]] och [[smedja|smedjor]] som anlades i området vid den här tiden var sjöarna Långvattnet och Stora Korslången. Från hyttorna i Kloten och Norra Bredsjö, den senare belägen vid Stora Korslångens norra ände, fraktades [[tackjärn]] med båt till [[Nyfors, Smedjebackens kommun|Nyfors]] och Korslångssmedjan. Nyfors bruk, som anlades samma år som Klotens bruk, låg vid [[Långvattnet]]s norra ände.

De så kallade ''Klotenverken'' eller ''Klothytteverken'', vilka innefattade hyttan i Kloten (Klothyttan) samt smedjorna i Nyfors och Korslången, kom under lång tid att ha samma ägarfamilj som Malingsbo bruk. Efter [[Ehrenheim|C.G. Ehrenheim]]s död [[1766]] delades dock de två brukskomplexen upp, och [[1822]] förvärvades Klotenverken av släkten [[Heijkenskjöld]]. År [[1861]] köptes även Malingsbo bruk, därmed var hela det stora komplexet Kloten-Malingsbo-[[Björsjö]]-Nyfors samlat hos Heijkenskjöld. Endast elva år senare, 1872, såldes emellertid hela rörelsen till det engelska bolaget ''Thomson & Bonar'', från 1876 ''Klotens AB''.

För att förbättra kommunikationerna i området anlades [[Bånghammars-Klotens Järnväg]] 1874–1877 av Klotens AB. Den 22 kilometer långa [[normalspår]]iga järnvägen gick från [[Bånghammar]] på [[Frövi-Ludvika Järnväg]], FLJ till industrianläggningarna i Kloten. Engelsmännen, med [[Ernest Cassel]] som största delägare i bolaget, var emellertid mer intresserade av gruvan i [[Grängesberg]] och en successiv avveckling av verksamheten vid anläggningarna inom Klotens AB inleddes snart. År 1899 såldes Klotens AB till svenska staten. Hyttan i Kloten blåstes ner 1910. Järnvägen, som ingått i köpet, lades ned 1934. Som ersättning för järnhanteringen anlades 1901 en [[ångsåg]] i Kloten. 1939 lades även den ned. Skogsbruket har emellertid fortfarande en märkbar prägel på området.

Kloten är numera tillsammans med Malingsbo ett centrum för fiske och friluftsliv, se [[Malingsbo-Kloten]].

== Sevärdheter ==
I Kloten finns idag en hel del bevarat att se, bland annat från järnvägsepoken. Både stationshuset, som också inrymde [[brukskontor]]et, och [[lokstall]]et finns kvar. På platsen för ångsågen ligger numera en [[stugby]] med 30 stugor och en husvagnscamping. Klotens herrgård fungerar idag som privatägd konferensanläggning. I den gamla skolan finns Klotenlägret, en lägergård där besökare kan utöva [[bågskytte]], [[sumobrottning]] och [[lerduveskytte]] med mera.

Av industrianläggningarna finns idag flera synliga rester. Ruinen efter Klothyttan är bevarad till cirka fem meters höjd. Bredvid ligger lämningarna efter [[rostugn]]en samt grunden efter ett [[kolhus]], och i marken finns en hel del [[slagg]]rester efter de delvis utplanade [[Varp (malm)|slaggvarparna]]. Senare har man bedrivit [[fiskodling]] i området.

Strax ovanför där Stora Korslången mynnar ut i Långvattnet finns även lämningar från Korslångssmedjan i form av en dammvall, husgrunder och slagghögar.

{{Coord|59|53|47|N|15|17|11|E|type:city_region:SE|display=title}}

[[Kategori:Bruksorter i Sverige]]
[[Kategori:Orter i Lindesbergs kommun]]
[[Kategori:Svenska järnbruk]]
[[Kategori:Sevärdheter i Örebro län]]

[[de:Kloten (Schweden)]]

Kloten, Lindesbergs kommun - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version