Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:32:36Z

1 version

Ny sida

{| class="toccolours" border="1" style="float: right; clear: right; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse;"
! align="center" cellspacing="3" style="border: 1px solid #C0C090; background-color: #F8EABA; margin-bottom: 3px;" colspan="2"|'''Koldioxid'''
|-
| align="center" colspan="2" bgcolor="#ffffff" |[[Fil:Carbon-dioxide.svg|100px|Strukturformel]][[Fil:Carbon-dioxide-3D-vdW.svg|100px|Kalottmodell]]
|-
| [[IUPAC-nomenklatur|Systematiskt namn]]
| Koldioxid
|-
| [[Kemisk formel]]
| [[Kol|C]][[syre|O2]]
|-
| [[Molmassa]]
| 44 g/mol
|-
| Utseende
| Färglös [[gas]]
|-
| [[CAS-nummer]]
| 124-38-9
|-
| [[SMILES]]
| C(=O)=O
|-
| align="center" colspan="2" bgcolor="#FFDEAD" | '''Egenskaper'''
|-
| [[Densitet]]
| fast form: 1,6 g/cm³ gasform: 1,98 g/dm³
|-
| [[Löslighet]] ([[vatten]])
| 1,45 g/l
|-
| [[Smältpunkt]]
| -57 °C (''under högt tryck'')
|-
| [[Kokpunkt]]
| -78 °C (''[[sublimation|sublimerar]]'')
|-
| [[Ångtryck]]
| 5730 kPa (20 °C)
|-
| align="center" colspan="2" bgcolor="#FFDEAD" | '''Termokemi'''
|-
| [[Bildningsentalpi|ΔfH0liquid]]
| -393,52 kJ/mol
|-
| [[Molär entropi|S0solid]]
| 213,79 J/mol ·[[kelvin|K]]
|-
| align="center" colspan="2" bgcolor="#FFDEAD" | '''Säkerhet'''
|-
| Förtäring
| Kan skapa [[illamående]], [[kräkning]] och inre blödningar.
|-
| Inandning
| [[Kvävning]], [[hyperventilering]].
|-
| Hud
| Torris kan orsaka [[Köldskada|köldskador]].
|-
| Ögon
| Kan orsaka [[blindhet]].
|-
| align="center" cellspacing="3" style="border: 1px solid #C0C090; background-color: #F8EABA; margin-bottom: 3px;" colspan="2" | [[SI-enhet]]er & [[Standardtryck och -temperatur|STP]] används om ej annat angivits
|-
|}
[[Fil:Fasdiagram (koldioxid).svg|miniatyr|[[Fasdiagram]] för koldioxid, som visar hur ämnets [[aggregationstillstånd]] beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid inte förekommer i vätskeform vid normalt tryck, istället sublimerar koldioxid mellan gas och fast fas.]]
'''Koldioxid''' ([[latin]]skt namn: ''Dioxidum carbonis'') är en mycket vanlig [[gas]], som är lukt- och färglös i normala temperaturer. För närvarande (januari 2013) utgör den omkring 396 [[ppm]]<ref>http://www.co2now.org/Current-CO2/CO2-Now/ </ref> av atmosfärens volym, en ökning på en ppm sedan juli 2011. Koldioxid har en signifikant [[biologi]]sk betydelse, spelar en viktig roll för jordens [[klimat]] och har många industriella tillämpningar.

== Biologisk roll ==
Koldioxid bildas genom [[andning]] hos alla [[aerob]]a [[organism]]er ([[växt]]er, [[djur]], [[svampar]] och många [[mikroorganism]]er). I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid [[cellandning]]en, och lämnar kroppen med utandningsluften. Med hjälp av [[fotosyntes]]en omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid och [[vatten]] till [[socker]]arter, som de dels använder i sin egen [[metabolism]], dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till [[cellulosa]], [[stärkelse]] eller [[fett]]. Fotosyntesens bindande av koldioxid och lösgörandet genom andning och annan förbränning, kan under normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.

== Egenskaper ==
Koldioxid är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inandning i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar [[kolsyra]]. [[Molekyl]]en är rak och består av en [[kol]]atom omgiven av två [[syre]]atomer. Vid låg [[temperatur]] övergår gasen till fast tillstånd, så kallad [[kolsyresnö]] eller [[torris]]. Vid normalt tryck [[sublimering|sublimerar]] kolsyresnön till gasform. Sublimationspunkten för koldioxid vid normalt tryck ligger vid –78 °C. Koldioxid i flytande form kan endast förekomma vid högt tryck; [[trippelpunkt]]en ligger vid 5,1 [[atmosfär (tryckenhet)|atmosfärer]] och vid 25 °C måste trycket ökas till 67 atm för att gasformig koldioxid ska övergå i flytande form<ref>{{bokref |författare=Atkins, Peter och de Paula, Julio |år=2002 |titel= Atkins' Physical Chemistry |upplaga= Sjunde upplagan |utgivningsort=Oxford |utgivare= Oxford University Press |kapitel=6.3 |sid=139 |id= ISBN 0-19-879285-9 }}</ref>.

== Miljöpåverkan ==
Koldioxid är en [[växthusgas]] och bildas vid fullständig [[förbränning]] av [[kolföreningar]] i [[syre]]. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av [[fossila bränslen]] som [[kol (bränsle)|kol]], [[petroleum]], [[naturgas]], [[oljeskiffer]], [[tjärsand]], [[sopor]] och vid [[gasfackling]] återförs kol som varit utanför kretsloppet väldigt länge. Såvida inte varje gram av återfört kol binds i ny biomassa, så ökar koldioxidhalten i atmosfären. Koldioxid tas upp i vatten, speciellt i världshaven, vars pH är över 7.0. Då regn faller över områden i världen där det finns kalksten och kalkhaltig lera binds också koldioxid. Kalciumkarbonat, CaCO3, reagerar med koldioxid, bundet i vatten, s.k. kolsyra, H2CO3. Kalciumvätekarbonat, Ca (HCO3)2 bildas istället.

Denna ökning av koldioxiden, som industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen medfört<ref>{{webbref|url=http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen|titel=Växthuseffekt och växthusgaser|verk=Miljöportalen|hämtdatum=4 november 2009}}</ref>, leder till en ökad [[växthuseffekt]] vilket bidrar till [[global uppvärmning]].<ref>http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Orsaker/</ref>Dessutom leder utsläppen till [[havsförsurning]], vilket kan utvecklas till ett allvarligt hot mot havens ekosystem.<ref>http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/hav/Hav-och-klimat/</ref>.

== Användningsområden ==
Koldioxid används i livsmedelsindustrin, oljeindustrin och den kemiska industrin.

Koldioxid är lättlöslig i [[vatten]] och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga [[syra]]n [[kolsyra]], H2CO3. [[Jäsmedel]] bildar koldioxid som bildar små gasbubblor i bakverk. Som [[konserveringsmedel]] betecknas koldioxid med [[E-nummer]] E 290.

Kolsyresläckare är en typ av [[brandsläckare]] som använder koldioxid för att släcka bränder genom att tränga undan syre och kyla ner branden. Flytande koldioxid och [[torris]] används även som köldmedel i andra sammanhang.

Koldioxid används som drivmedel till paintballmarkörer och vissa luftpistoler.

Koldioxid används som skyddsgas vid svetsning. I de flesta fall blandad med andra gaser.

== Toxikologisk information ==
* Lukt: Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
* Egenskaper: Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
* Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre.{{källa behövs||månad=2009-12}}
* Även låga halter orsakar snabbt cirkulationssvikt.{{källa behövs||månad=2009-12}}
'''Symptom:'''
* huvudvärk
* illamående
* kräkningar
* kan följas av medvetslöshet.

== Se även ==
* [[Torris]]

== Noter ==
<references/>

[[Kategori:Koloxider]]
[[Kategori:Konserveringsmedel]]
[[Kategori:Förpackningsgaser]]
[[Kategori:Surhetsreglerande medel]]
[[Kategori:Växthusgaser]]
[[Kategori:Sura oxider]]

[[af:Koolstofdioksied]]
[[am:ካርቦን ክልቶኦክሳይድ]]
[[ar:ثنائي أكسيد الكربون]]
[[an:Dioxido de carbonio]]
[[bn:কার্বন ডাই অক্সাইড]]
[[zh-min-nan:Jī-sng-hoà thoàⁿ-sò͘]]
[[be:Дыяксід вугляроду]]
[[bg:Въглероден диоксид]]
[[bs:Ugljendioksid]]
[[ca:Diòxid de carboni]]
[[cs:Oxid uhličitý]]
[[cy:Carbon deuocsid]]
[[da:Kuldioxid]]
[[de:Kohlenstoffdioxid]]
[[et:Süsihappegaas]]
[[el:Διοξείδιο του άνθρακα]]
[[en:Carbon dioxide]]
[[es:Dióxido de carbono]]
[[eo:Karbona dioksido]]
[[eu:Karbono dioxido]]
[[fa:کربن دی‌اکسید]]
[[fr:Dioxyde de carbone]]
[[ga:Dé-ocsaíd charbóin]]
[[gv:Daa-ocseed charboan]]
[[gl:Dióxido de carbono]]
[[ko:이산화 탄소]]
[[hy:Ածխաթթու գազ]]
[[hi:कार्बन डाईऑक्साइड]]
[[hsb:Wuhlikowy dioksid]]
[[hr:Ugljikov(IV) oksid]]
[[io:Karbo dioxido]]
[[id:Karbon dioksida]]
[[ia:Anhydrido carbonic]]
[[is:Koltvísýringur]]
[[it:Anidride carbonica]]
[[he:פחמן דו-חמצני]]
[[jv:Karbon dioksida]]
[[kn:ಇಂಗಾಲದ ಡೈಆಕ್ಸೈಡ್]]
[[kk:Көмірқышқыл газ]]
[[sw:Dioksidi kabonia]]
[[ht:Dyoksid kabòn]]
[[la:Carbonii dioxidum]]
[[lv:Oglekļa dioksīds]]
[[lb:Kuelendioxid]]
[[lt:Anglies dioksidas]]
[[jbo:tabrelkijno]]
[[hu:Szén-dioxid]]
[[mk:Јаглерод диоксид]]
[[ml:കാർബൺ ഡയോക്സൈഡ്]]
[[mr:कार्बन डायॉक्साइड]]
[[ms:Karbon dioksida]]
[[my:ကာဗွန်ဒိုင်အောက်ဆိုက်]]
[[nl:Koolstofdioxide]]
[[ja:二酸化炭素]]
[[no:Karbondioksid]]
[[nn:Karbondioksid]]
[[oc:Dioxid de carbòni]]
[[om:Carbon dioxide]]
[[pa:ਕਾਰਬਨ ਡਾਈਆਕਸਾਈਡ]]
[[pnb:کاربن ڈائی آکسائڈ]]
[[nds:Kohlenstoffdioxid]]
[[pl:Dwutlenek węgla]]
[[pt:Dióxido de carbono]]
[[ro:Dioxid de carbon]]
[[qu:Chimlasay]]
[[ru:Оксид углерода(IV)]]
[[sc:Diòssidu de carboniu]]
[[stq:Koolestofdioxid]]
[[sq:Dioksidi i karbonit]]
[[scn:Anidridi carbònica]]
[[si:කාබන්ඩයොක්සයිඩ්]]
[[simple:Carbon dioxide]]
[[sk:Oxid uhličitý]]
[[sl:Ogljikov dioksid]]
[[szl:Dwutlynek wůngla]]
[[sr:Угљен-диоксид]]
[[sh:Ugljen-dioksid]]
[[su:Karbon dioksida]]
[[fi:Hiilidioksidi]]
[[tl:Karbon dioksido]]
[[ta:காபனீரொக்சைட்டு]]
[[te:కార్బన్ డయాక్సైడ్]]
[[th:คาร์บอนไดออกไซด์]]
[[tr:Karbondioksit]]
[[uk:Діоксид вуглецю]]
[[ur:کاربن دو اکسید]]
[[vep:Hil'muiktuzgaz]]
[[vi:Cacbon điôxít]]
[[wa:Diyocside di carbone]]
[[yi:קוילן זייערס]]
[[yo:Kárbónì ọlọ́ksíjínìméjì]]
[[zh-yue:二氧化碳]]
[[zh:二氧化碳]]

Koldioxid - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version