Kornstorlek - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 mars 2013 kl. 00.19

2013-03-03T00:19:22Z

← Äldre version		Versionen från 2 mars 2013 kl. 19.19
Rad 12:		Rad 12:
	I [[Sverige]] är tre olika system vanligt använda, Atterbergs korngruppsskala, Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) skala, samt från 2002 den svenska implementeringen av den europeiska och internationella standarden SS-EN ISO 14688-1.<ref>[http://www.geoveta.se/includes/kornstorlek.html Geoveta: Kornstorlek, läst 2011-05-04]</ref><ref name="SGF 2004">[http://www.sgf.net/addon/sgfinfo/2004_1.pdf SGF-Information Nr 1, 2004]: Ny svensk och europeisk standard för benämning och indelning av jord (s. 2)</ref>		I [[Sverige]] är tre olika system vanligt använda, Atterbergs korngruppsskala, Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) skala, samt från 2002 den svenska implementeringen av den europeiska och internationella standarden SS-EN ISO 14688-1.<ref>[http://www.geoveta.se/includes/kornstorlek.html Geoveta: Kornstorlek, läst 2011-05-04]</ref><ref name="SGF 2004">[http://www.sgf.net/addon/sgfinfo/2004_1.pdf SGF-Information Nr 1, 2004]: Ny svensk och europeisk standard för benämning och indelning av jord (s. 2)</ref>

	Atterbergs korngruppsskala skapades i sin ursprungliga form 1903 av kemisten och jordbruksforskaren [[Albert Atterberg]]. Han justerade därefter själv beteckningarna i den 1905 och 1912.<ref name="T21:1982">[http://www.formas.se/upload/EPiStorePDF/Jordarternas_indelning_och_benamning/Jordarternas.pdf Jordarternas indelning och benämning] (Geotekniska laboratorieanvisningar, del 2), [[Byggforskningsrådet]] T21:1982 (3:e reviderade upplagan tilltryckt 2000)</ref> Skalan använder en beteckning per tiopotens i kornstorlek, med gränser vid 2 μm, 20 μm, 0,2 mm och så vidare upp till 200 mm.<ref>[http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/sverigesgeologi/detlosajordtacket.1363.html Naturhistoriska riksmuseet: Det lösa jordtäcket], läst 2010-05-04</ref> I skalan finns även en finare indelning i två undergrupper med en gräns vid 6 μm, 60 μm och så vidare. Den form av "Atterbergskalan" som vanligen används, är en form med modifierade beteckningar som ingick i det klassificeringsschema för jordarter som togs fram av 1953 års jordartskommitté. Beteckningarna, som delvis är annorlunda än Atterbergs egna, är de som användes av geologen ~~[[Gunnar Ekström (geolog)\|~~Gunnar Ekström]] i hans avhandling från 1927.<ref>{{bokref		Atterbergs korngruppsskala skapades i sin ursprungliga form 1903 av kemisten och jordbruksforskaren Albert Atterberg. Han justerade därefter själv beteckningarna i den 1905 och 1912.<ref name="T21:1982">[http://www.formas.se/upload/EPiStorePDF/Jordarternas_indelning_och_benamning/Jordarternas.pdf Jordarternas indelning och benämning] (Geotekniska laboratorieanvisningar, del 2), Byggforskningsrådet T21:1982 (3:e reviderade upplagan tilltryckt 2000)</ref> Skalan använder en beteckning per tiopotens i kornstorlek, med gränser vid 2 μm, 20 μm, 0,2 mm och så vidare upp till 200 mm.<ref>[http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/sverigesgeologi/detlosajordtacket.1363.html Naturhistoriska riksmuseet: Det lösa jordtäcket], läst 2010-05-04</ref> I skalan finns även en finare indelning i två undergrupper med en gräns vid 6 μm, 60 μm och så vidare. Den form av "Atterbergskalan" som vanligen används, är en form med modifierade beteckningar som ingick i det klassificeringsschema för jordarter som togs fram av 1953 års jordartskommitté. Beteckningarna, som delvis är annorlunda än Atterbergs egna, är de som användes av geologen Gunnar Ekström i hans avhandling från 1927.<ref>{{bokref
	\|efternamn=Ekström		\|efternamn=Ekström
	\|förnamn=Gunnar		\|förnamn=Gunnar
Rad 24:		Rad 24:
	}}</ref> Denna form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang.<ref name="SLU">Texturbestämning genom fält-, pipett- och hydrometermetoder, SLU (Examensarbete 2009)</ref>		}}</ref> Denna form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang.<ref name="SLU">Texturbestämning genom fält-, pipett- och hydrometermetoder, SLU (Examensarbete 2009)</ref>

	SGF:s skala, som togs fram 1981<ref name="T21:1982"/> och slutligen fastställdes 1984, är relativt lik Atterbergs, och använder samma princip och numeriska värden för gränserna. Några termer är dock utbytta ([[mjäla]] och [[Mo (jordart)\|mo]] har ersatts av [[silt]] och finsand) och några gränser är justerade så att de flesta beteckningar används över en och en halv tiopotens. Skalan togs fram av SGF:s laboratoriekommitté eftersom Atterbergskalan inte ansågs passa så bra i geotekniska sammanhang, och innebar också en viss anpassning till internationella normer.<ref name="SLU"/> SGF-skalan används bland annat av [[Sveriges Geologiska Undersökning]] (SGU).		SGF:s skala, som togs fram 1981<ref name="T21:1982"/> och slutligen fastställdes 1984, är relativt lik Atterbergs, och använder samma princip och numeriska värden för gränserna. Några termer är dock utbytta ([[mjäla]] och [[Mo (jordart)\|mo]] har ersatts av [[silt]] och finsand) och några gränser är justerade så att de flesta beteckningar används över en och en halv tiopotens. Skalan togs fram av SGF:s laboratoriekommitté eftersom Atterbergskalan inte ansågs passa så bra i geotekniska sammanhang, och innebar också en viss anpassning till internationella normer.<ref name="SLU"/> SGF-skalan används bland annat av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

	2002 blev en europeisk standard även svensk standard (SS-EN ISO 14688-1). Denna skiljer sig från SGF-skalan genom att gränserna för grupperna flyttade från det numeriska värdet 6 till 6,3, samt att block börjar vid 200 mm, istället för 600 mm. Förkortningarna för de olika grupperna skrivs också på engelska.<ref name="SGF 2004"/><ref>[http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/Info/pdf/SGI-I1.pdf Jords egenskaper], [[Statens Geotekniska Institut]] Information 1 (2008)</ref>		2002 blev en europeisk standard även svensk standard (SS-EN ISO 14688-1). Denna skiljer sig från SGF-skalan genom att gränserna för grupperna flyttade från det numeriska värdet 6 till 6,3, samt att block börjar vid 200 mm, istället för 600 mm. Förkortningarna för de olika grupperna skrivs också på engelska.<ref name="SGF 2004"/><ref>[http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/Info/pdf/SGI-I1.pdf Jords egenskaper], Statens Geotekniska Institut Information 1 (2008)</ref>

	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 85:		Rad 85:

	===Övriga Europa===		===Övriga Europa===
	Före införandet av den europeiska standarden användes i [[Danmark]], [[Norge]] och [[Finland]] skalor med samma gränser för huvudgrupperna som SGF-skalan, och samma beteckningar på respektive språk.<ref name="T21:1982"/>		Före införandet av den europeiska standarden användes i Danmark, Norge och Finland skalor med samma gränser för huvudgrupperna som SGF-skalan, och samma beteckningar på respektive språk.<ref name="T21:1982"/>

	I [[Tyskland]] och [[Österrike]] användes tidigare en skala fastställd i standarden [[DIN]] 4022. Huvudgruppernas gränser är i denna i stort sett de samma som för SGF-skalan, men ligger numeriskt på 2 och 6,3 istället för 2 och 6, i likhet med senare införd europeisk standard. Block är också en undergrupp till sten på DIN-skalan.<ref name="T21:1982"/>		I Tyskland och Österrike användes tidigare en skala fastställd i standarden DIN 4022. Huvudgruppernas gränser är i denna i stort sett de samma som för SGF-skalan, men ligger numeriskt på 2 och 6,3 istället för 2 och 6, i likhet med senare införd europeisk standard. Block är också en undergrupp till sten på DIN-skalan.<ref name="T21:1982"/>

	I [[Frankrike]] användes en skala med gränser för huvudgrupperna motsvarande Atterbergskalan.<ref name="T21:1982"/>		I Frankrike användes en skala med gränser för huvudgrupperna motsvarande Atterbergskalan.<ref name="T21:1982"/>

	===USA===		===USA===
	I [[USA]] har länge [[Chester K. ~~Wentworth]]s~~ skala från 1922 varit utbredd. Den var en modifiering av en tidigare skala publicerad av den svensk-amerikanska geologen [[Johan A. Udden]] 1898, och kallas därför ibland för Udden-Wentworth-skalan. I likhet med Atterberg-skalan är den logaritmiskt uppbyggd, men baserar sig på 2-logaritmer.<ref name="T21:1982"/>		I USA har länge Chester K. Wentworths skala från 1922 varit utbredd. Den var en modifiering av en tidigare skala publicerad av den svensk-amerikanska geologen Johan A. Udden 1898, och kallas därför ibland för Udden-Wentworth-skalan. I likhet med Atterberg-skalan är den logaritmiskt uppbyggd, men baserar sig på 2-logaritmer.<ref name="T21:1982"/>

	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 134:		Rad 134:

	[[Kategori:Jordarter]]		[[Kategori:Jordarter]]

	~~[[ar:حجم حبيبات التربة]]~~
	~~[[be:Грануламетрычны склад глебаў]]~~
	~~[[ca:Granulometria]]~~
	~~[[da:Jordpartikel]]~~
	~~[[de:Korngröße]]~~
	~~[[et:Terasuurus]]~~
	~~[[en:Particle size (grain size)]]~~
	~~[[es:Clasificación granulométrica]]~~
	~~[[eo:Grajndimensio (pedologio)]]~~
	~~[[eu:Granulometria]]~~
	~~[[fr:Granulométrie]]~~
	~~[[is:Kornastærð]]~~
	~~[[it:Granulometria (geologia)]]~~
	~~[[ka:გრანულომეტრიული შედგენილობა]]~~
	~~[[hu:Szemcseméret]]~~
	~~[[mn:Гранулометрийн бүтэц]]~~
	~~[[nl:Korrelgrootte (sediment)]]~~
	~~[[ja:粒径]]~~
	~~[[no:Kornstørrelse]]~~
	~~[[pl:Frakcja (geologia)]]~~
	~~[[pt:Tamanho dos grãos]]~~
	~~[[ru:Гранулометрический состав]]~~
	~~[[simple:Particle size (grain size)]]~~
	~~[[fi:Udden-Wentworth-luokitus]]~~
	~~[[uk:Гранулометричний склад]]~~
	~~[[vi:Kích thước hạt]]~~
	~~[[zh:粒徑]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-27T23:47:13Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Zandlineaal-schuin.jpg|miniatyr|Mineralpartiklar av storleken 16 μm-2 mm.]]
[[Fil:Laborsiebmaschine BMK.jpg|miniatyr|upright|Siktmaskin för laboratoriebruk]]
'''Kornstorlek''' är en viktig parameter inom jordartsklassificering för att karakterisera de mineralpartiklar som ingår i en [[jordart]].<ref>[http://www.geoveta.se/ordlista.shtm Geoveta: Ordlista], läst 2011-05-04</ref> Kornstorleken är partiklarnas [[diameter]], och såväl själva storleken som fördelningen mellan olika storlekar påverkar jordarters egenskaper.

==Bestämning av kornstorlek==
Kornstorleken och dess fördelning bestäms med hjälp av [[siktning]] för grövre fraktioner.

==Korngruppsskalor==
En '''korngruppsskala''' innehåller benämningar på kornstorlekar beroende på deras storlek. Olika skalor används i olika länder. De flesta korngruppsskalor är logaritmiskt uppbyggda för att kunna täcka in den stora variation i kornstorlek som förekommer i olika jordarter, från [[kolloid]]ala partiklar mindre än 1 [[mikrometer]] i storlek till stora stenblock.

===Sverige===
I [[Sverige]] är tre olika system vanligt använda, Atterbergs korngruppsskala, Svenska Geotekniska Föreningens (SGF) skala, samt från 2002 den svenska implementeringen av den europeiska och internationella standarden SS-EN ISO 14688-1.<ref>[http://www.geoveta.se/includes/kornstorlek.html Geoveta: Kornstorlek, läst 2011-05-04]</ref><ref name="SGF 2004">[http://www.sgf.net/addon/sgfinfo/2004_1.pdf SGF-Information Nr 1, 2004]: Ny svensk och europeisk standard för benämning och indelning av jord (s. 2)</ref>

Atterbergs korngruppsskala skapades i sin ursprungliga form 1903 av kemisten och jordbruksforskaren [[Albert Atterberg]]. Han justerade därefter själv beteckningarna i den 1905 och 1912.<ref name="T21:1982">[http://www.formas.se/upload/EPiStorePDF/Jordarternas_indelning_och_benamning/Jordarternas.pdf Jordarternas indelning och benämning] (Geotekniska laboratorieanvisningar, del 2), [[Byggforskningsrådet]] T21:1982 (3:e reviderade upplagan tilltryckt 2000)</ref> Skalan använder en beteckning per tiopotens i kornstorlek, med gränser vid 2 μm, 20 μm, 0,2 mm och så vidare upp till 200 mm.<ref>[http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/sverigesgeologi/detlosajordtacket.1363.html Naturhistoriska riksmuseet: Det lösa jordtäcket], läst 2010-05-04</ref> I skalan finns även en finare indelning i två undergrupper med en gräns vid 6 μm, 60 μm och så vidare. Den form av "Atterbergskalan" som vanligen används, är en form med modifierade beteckningar som ingick i det klassificeringsschema för jordarter som togs fram av 1953 års jordartskommitté. Beteckningarna, som delvis är annorlunda än Atterbergs egna, är de som användes av geologen [[Gunnar Ekström (geolog)|Gunnar Ekström]] i hans avhandling från 1927.<ref>{{bokref
|efternamn=Ekström
|förnamn=Gunnar
|titel=Klassifikation av svenska åkerjordar
|serie=Sveriges geologiska undersökning. Serie C, Avhandlingar och uppsatser, 3448476 ; 345
|år=1927
|utgivare=Norstedt
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=82012
}}</ref> Denna form av Atterbergskalan används fortfarande i många jordbruks- och skogsbrukssammanhang.<ref name="SLU">Texturbestämning genom fält-, pipett- och hydrometermetoder, SLU (Examensarbete 2009)</ref>

SGF:s skala, som togs fram 1981<ref name="T21:1982"/> och slutligen fastställdes 1984, är relativt lik Atterbergs, och använder samma princip och numeriska värden för gränserna. Några termer är dock utbytta ([[mjäla]] och [[Mo (jordart)|mo]] har ersatts av [[silt]] och finsand) och några gränser är justerade så att de flesta beteckningar används över en och en halv tiopotens. Skalan togs fram av SGF:s laboratoriekommitté eftersom Atterbergskalan inte ansågs passa så bra i geotekniska sammanhang, och innebar också en viss anpassning till internationella normer.<ref name="SLU"/> SGF-skalan används bland annat av [[Sveriges Geologiska Undersökning]] (SGU).

2002 blev en europeisk standard även svensk standard (SS-EN ISO 14688-1). Denna skiljer sig från SGF-skalan genom att gränserna för grupperna flyttade från det numeriska värdet 6 till 6,3, samt att block börjar vid 200 mm, istället för 600 mm. Förkortningarna för de olika grupperna skrivs också på engelska.<ref name="SGF 2004"/><ref>[http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/Info/pdf/SGI-I1.pdf Jords egenskaper], [[Statens Geotekniska Institut]] Information 1 (2008)</ref>

{| class="wikitable"
|-
! Storlek !! colspan=2 | Jordartskommittén 1953 (Atterbergskala med modifierade beteckningar) !! colspan=2 | SGF 1984 !! Storlek !! colspan=3 | SS-EN ISO 14688-1 (2002)
|-
| > 2000 mm || rowspan=3 | [[Block (jordart)|Block]] || || rowspan=2 | [[Block (jordart)|Block]] || Grovblock || > 2000 mm || rowspan=3 | [[Block (jordart)|Block]] || rowspan=2 | Stora block || rowspan=2 | LBo
|-
| 600-2000 mm || || || 630-2000 mm
|-
| 200-600 mm || || rowspan=2 | [[Sten]] || [[Grovsten]] || 200-630 mm || || Bo
|-
| 60-200 mm || rowspan=2 | [[Sten]] || || [[Mellansten]] || 63-200 mm || [[Sten]] || || Co
|-
| 20-60 mm || || rowspan=3 | [[Grus]] || [[Grovgrus]] || 20-63 mm || rowspan=3 | [[Grus]] || [[Grovgrus]] || CGr
|-
| 6-20 mm || rowspan=2 | [[Grus]] || [[Grovgrus]] || [[Mellangrus]] || 6,3-20 mm || [[Mellangrus]] || MGr
|-
| 2-6 mm || [[Fingrus]] || [[Fingrus]] || 2-6,3 mm || [[Fingrus]] || FGr
|-
| 0,6-2 mm || rowspan=2 | [[Sand]] || [[Grovsand]] || rowspan=3 | [[Sand]] || [[Grovsand]] || 0,63-2 mm || rowspan=3 | [[Sand]] || [[Grovsand]] || CSa
|-
| 0,2-0,6 mm || [[Mellansand]] || [[Mellansand]] || 0,2-0,63 mm || [[Mellansand]] || MSa
|-
| 60-200 μm || rowspan=2 | [[Mo (jordart)|Mo]] || [[Grovmo]] || [[Finsand]] || 63-200 μm || [[Finsand]] || FSa
|-
| 20-60 μm || [[Finmo]] || rowspan=3 | [[Silt]] || [[Grovsilt]] || 20-63 μm || rowspan=3 | [[Silt]] || [[Grovsilt]] || CSi
|-
| 6-20 μm || rowspan=2 | [[Mjäla]] || [[Grovmjäla]] || [[Mellansilt]] || 6,3-20 μm || [[Mellansilt]] || MSi
|-
| 2-6 μm || [[Finmjäla]] || [[Finsilt]] || 2-6,3 μm || [[Finsilt]] || FSi
|-
| 0,6-2 μm || rowspan=2 | [[Ler]] || || rowspan=2 | [[Ler]] || || 0,63-2 μm || rowspan=2 | [[Ler]] || || rowspan=2 | Cl
|-
| < 0,6 μm || || [[Finler]] || < 0,63 μm ||
|}

De tidigare beteckningarna för huvudgrupperna i Atterbergskalan var följande:

{| class="wikitable"
|-
! Storlek !! Atterberg 1903 !! Atterberg 1905 !! Atterberg 1912 !! Ekström 1927
|-
| > 200 mm || [[Block (jordart)|Block]] || Block || Block || Block
|-
| 20-200 mm || [[Sten]] || [[Klapper]] || Klapper || Sten
|-
| 2-20 mm || [[Grus]] || Grus || Grus || Grus
|-
| 0,2-2 mm || [[Sand]] || Sand || Sand || Sand
|-
| 20-200 μm || [[Mo (jordart)|Mo]] || Mo || Mo || Mo
|-
| 2-20 μm || [[Lättler]] || Lättler || [[Mjuna]] || [[Mjäla]]
|-
| < 2 μm || [[Ler]] || Ler || Slam eller ler || Ler
|}

===Övriga Europa===
Före införandet av den europeiska standarden användes i [[Danmark]], [[Norge]] och [[Finland]] skalor med samma gränser för huvudgrupperna som SGF-skalan, och samma beteckningar på respektive språk.<ref name="T21:1982"/>

I [[Tyskland]] och [[Österrike]] användes tidigare en skala fastställd i standarden [[DIN]] 4022. Huvudgruppernas gränser är i denna i stort sett de samma som för SGF-skalan, men ligger numeriskt på 2 och 6,3 istället för 2 och 6, i likhet med senare införd europeisk standard. Block är också en undergrupp till sten på DIN-skalan.<ref name="T21:1982"/>

I [[Frankrike]] användes en skala med gränser för huvudgrupperna motsvarande Atterbergskalan.<ref name="T21:1982"/>

===USA===
I [[USA]] har länge [[Chester K. Wentworth]]s skala från 1922 varit utbredd. Den var en modifiering av en tidigare skala publicerad av den svensk-amerikanska geologen [[Johan A. Udden]] 1898, och kallas därför ibland för Udden-Wentworth-skalan. I likhet med Atterberg-skalan är den logaritmiskt uppbyggd, men baserar sig på 2-logaritmer.<ref name="T21:1982"/>

{| class="wikitable"
|-
! Storlek !! colspan=2 | Wentworth-skalan
|-
| > 256 mm || [[Block (jordart)|Block]] ||
|-
| 64-256 mm || [[Sten]] ||
|-
| 32-64 mm || rowspan=5 | [[Grus]] || Mycket grovt grus
|-
| 16-32 mm || Grovt grus
|-
| 8-16 mm || Mellangrus
|-
| 4-8 mm || Fingrus
|-
| 2-4 mm || Mycket fint grus
|-
| 1-2 mm || rowspan=5 | [[Sand]] || Mycket grov sand
|-
| 0,5-1 mm || Grov sand
|-
| 0,25-0,5 mm (1/4-1/2 mm) || Mellansand
|-
| 0,125-0,25 mm (1/8-1/4 mm) || Finsand
|-
| 0,0625-0,125 mm (1/16-1/8 mm) || Mycket fin sand
|-
| 3,9 µm-0,0625 mm (1/256-1/16 mm) || [[Silt]] ||
|-
| < 3,9 μm (< 1/256 mm) || [[Ler]] ||
|}

==Se även==
*[[Jordart]]

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Jordarter]]

[[ar:حجم حبيبات التربة]]
[[be:Грануламетрычны склад глебаў]]
[[ca:Granulometria]]
[[da:Jordpartikel]]
[[de:Korngröße]]
[[et:Terasuurus]]
[[en:Particle size (grain size)]]
[[es:Clasificación granulométrica]]
[[eo:Grajndimensio (pedologio)]]
[[eu:Granulometria]]
[[fr:Granulométrie]]
[[is:Kornastærð]]
[[it:Granulometria (geologia)]]
[[ka:გრანულომეტრიული შედგენილობა]]
[[hu:Szemcseméret]]
[[mn:Гранулометрийн бүтэц]]
[[nl:Korrelgrootte (sediment)]]
[[ja:粒径]]
[[no:Kornstørrelse]]
[[pl:Frakcja (geologia)]]
[[pt:Tamanho dos grãos]]
[[ru:Гранулометрический состав]]
[[simple:Particle size (grain size)]]
[[fi:Udden-Wentworth-luokitus]]
[[uk:Гранулометричний склад]]
[[vi:Kích thước hạt]]
[[zh:粒徑]]