Kristallstruktur - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 20.31

2013-04-03T20:31:51Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 16.31
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{Källor\|datum=2010-08}}~~
	[[Fil:Cubic-face-centered.svg\|thumb\|150px\|FCC-struktur]]		[[Fil:Cubic-face-centered.svg\|thumb\|150px\|FCC-struktur]]
	'''Kristallstrukturer''' är de olika tredimensionella geometriska struktur som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en [[kristall]] (se figuren bredvid).<ref>{{bokref\|efternamn=Callister\|förnamn=William D. Jr.\|titel=Materials Science and Engineering - An Introduction\|år=2007\|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.\|isbn=978-0-471-73696-7\|sid=40}}</ref><ref>{{bokref\|efternamn=Shallman, Bishop\|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering\|år=1999\|utgivare=Elsevier Science Ltd.\|isbn=0-7506-4564-4\|sid=12}}</ref> Varje kristallstruktur består av ett ''[[gitter (grupp)\|translationsgitter]]'' och en ''bas'' (ibland även ''motiv''), en grupp atomer som är identiskt ordnade till varje punkt i gittret.		'''Kristallstrukturer''' är de olika tredimensionella geometriska struktur som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en [[kristall]] (se figuren bredvid).<ref>{{bokref\|efternamn=Callister\|förnamn=William D. Jr.\|titel=Materials Science and Engineering - An Introduction\|år=2007\|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.\|isbn=978-0-471-73696-7\|sid=40}}</ref><ref>{{bokref\|efternamn=Shallman, Bishop\|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering\|år=1999\|utgivare=Elsevier Science Ltd.\|isbn=0-7506-4564-4\|sid=12}}</ref> Varje kristallstruktur består av ett ''[[gitter (grupp)\|translationsgitter]]'' och en ''bas'' (ibland även ''motiv''), en grupp atomer som är identiskt ordnade till varje punkt i gittret.
Rad 69:		Rad 68:
	* '''Diamantstruktur''', som består av ett FCC-gitter och en bas med en atom i (0,0,0) och en i (1/4,1/4,1/4). Förutom [[diamant]] har även [[kisel]] och [[germanium]] denna struktur.		* '''Diamantstruktur''', som består av ett FCC-gitter och en bas med en atom i (0,0,0) och en i (1/4,1/4,1/4). Förutom [[diamant]] har även [[kisel]] och [[germanium]] denna struktur.

	Även molekyler kan kristallisera och bildar då antingen molekylkristaller där molekylerna staplas (till exempel [[syre]] (O<sub>2</sub>), [[insulin]]) eller kristaller med oändliga byggstenar i en eller flera dimensioner ([[selen]]-kedjor, [[grafit]]-skikt).		Även molekyler kan kristallisera och bildar då antingen molekylkristaller där molekylerna staplas (till exempel [[syre]] (O<sub>2</sub>), insulin) eller kristaller med oändliga byggstenar i en eller flera dimensioner ([[selen]]-kedjor, [[grafit]]-skikt).

	== Strukturbestämning ==		== Strukturbestämning ==
Rad 75:		Rad 74:
	Studier av kristallstruktur har fått stor betydelse för kemins utveckling. Den viktigaste metoden bygger på [[röntgenkristallografi]], vilket går ut på att man studerar intensitet och styrka för olika spridningsvinklar av en smal koncentrerad röntgenstråle i en kristall.		Studier av kristallstruktur har fått stor betydelse för kemins utveckling. Den viktigaste metoden bygger på [[röntgenkristallografi]], vilket går ut på att man studerar intensitet och styrka för olika spridningsvinklar av en smal koncentrerad röntgenstråle i en kristall.

	Med röntgen- och neutrondiffraktion kan man bestämma noggranna lägen för varje atom även i kristaller av komplicerade molekyler, till exempel [[insulin]]. Bestämning av kristallstrukturen är därför ett sätt att kartlägga molekylers struktur.		Med röntgen- och neutrondiffraktion kan man bestämma noggranna lägen för varje atom även i kristaller av komplicerade molekyler, till exempel insulin. Bestämning av kristallstrukturen är därför ett sätt att kartlägga molekylers struktur.

	== Se även ==		== Se även ==

Dan Olsson: 1 version

2013-04-03T20:09:29Z

1 version

Ny sida

{{Källor|datum=2010-08}}
[[Fil:Cubic-face-centered.svg|thumb|150px|FCC-struktur]]
'''Kristallstrukturer''' är de olika tredimensionella geometriska struktur som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en [[kristall]] (se figuren bredvid).<ref>{{bokref|efternamn=Callister|förnamn=William D. Jr.|titel=Materials Science and Engineering - An Introduction|år=2007|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.|isbn=978-0-471-73696-7|sid=40}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Shallman, Bishop|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering|år=1999|utgivare=Elsevier Science Ltd.|isbn=0-7506-4564-4|sid=12}}</ref> Varje kristallstruktur består av ett ''[[gitter (grupp)|translationsgitter]]'' och en ''bas'' (ibland även ''motiv''), en grupp atomer som är identiskt ordnade till varje punkt i gittret.

Gittret kan beskrivas av en uppsättning punkter som entydigt definieras av tre [[heltal]] ''m'', ''n'' och ''p'' och en uppsättning translationsvektorer '''a''', '''b''' och '''c''' så att varje gitterpunkt kan skrivas som ''m'''''a'''+''n'''''b'''+''p'''''c'''. Det går även att räkna med två- eller endimensionella gitter. Då utelämnas ett respektive två heltal-vektor-par.

== Olika kristallsystem ==
Utifrån translationsvektorernas inbördes förhållanden går det att bestämma 14 olika [[Bravaisgitter]] som tillsammans med olika typer av baser kan användas för att klassificera alla kristaller. Två av Bravaisgittren har fått vanliga förkortningar: BCC (''Body Centered Cubic'') och FCC (''Face Centered Cubic'').<ref>{{bokref|efternamn=Callister|förnamn=William D. Jr.|titel=Materials Science and Engineering - An Introduction|år=2007|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.|isbn=978-0-471-73696-7|sid=41-46}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Shallman, Bishop|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering|år=1999|utgivare=Elsevier Science Ltd.|isbn=0-7506-4564-4|sid=12-13,19}}</ref>

{|class="wikitable"
|'''Kristallsystem'''
|colspan=4 align=center| '''Bravaisgitter'''
|-
|colspan=1 align=center| [[Triklina kristallsystemet|Triklina]]
|| [[Fil:Triclinic.png|80px|Triklina]]
|colspan=3|
|-
|rowspan=2 align=center| [[Monoklina kristallsystemet|Monoklina]]
|| [[Fil:Monoclinic.png|80px|Enkelt monoklint]]
|| [[Fil:Monoclinic-base-centered.png|80px|Bascentrerat monoklint]]
|colspan=2, rowspan=2|
|-
|align=center| Enkelt
|align=center| Bascentrerat
|-
|rowspan=2 align=center| [[Ortorombiska kristallsystemet|Ortorombiska]]
|| [[Fil:Orthorhombic.png|80px|Enkelt ortorombiskt]]
|| [[Fil:Orthorhombic-base-centered.png|80px|Bascentrerat ortorombisk]]
|| [[Fil:Orthorhombic-body-centered.png|80px|Rymdcentrerat ortorombiskt]]
|| [[Fil:Orthorhombic-face-centered.png|80px|Ytcentrerat ortorombiskt]]
|-
|align=center| Enkelt
|align=center| Bascentrerat
|align=center| Rymdcentrerat
|align=center| Ytcentrerat
|-
|rowspan=2 align=center| [[Tetragonala kristallsystemet|Tetragonala]]
|| [[Fil:Tetragonal.png|80px|Enkelt tetragonal]]
|| [[Fil:Tetragonal-body-centered.png|80px|Rymdcentrerat tetragonalt]]
|colspan=2, rowspan=2|
|-
|align=center| Enkelt
|align=center| Rymdcentrerat
|-
|align=center| [[Trigonala kristallsystemet|Trigonala]]
| [[Fil:Rhombohedral.png|80px|Trigonal]]
|colspan=3|
|-
|align=center| [[Hexagonala kristallsystemet|Hexagonala]]
| [[Fil:Hexagonal.png|80px|Hexagonalt]]
|colspan=3|
|-
|rowspan=2 align=center| [[Kubiska kristallsystemet|Kubiskt]]
|| [[Fil:Cubic crystal shape.png|80px| Enkelt kubisk]]
| [[Fil:Cubic-body-centered.png|80px| Rymdcentrerat kubisk]]
| [[Fil:Cubic, face-centered.png|80px| Ytcentrerat kubiskt]]
|rowspan=2|
|-
|align=center| Enkelt
|align=center| Rymdcentrerat (bcc)
|align=center| Ytcentrerat (fcc)
|}

== Några strukturtyper ==
Bland grundämnen är de vanligaste kristallstrukturerna:
* '''Kubisk tätpackning''' (''ccp'' - ''cubic close(st) packing/packed''), är den [[tätpackade kristallstruktur]]en som består av ett ''fcc''-gitter (kubiskt ytcentrerat) med som bas en atom. Bland andra har [[koppar]], [[silver]], [[guld]], [[nickel]], [[aluminium]], frusen [[argon]] och [[fulleren|C<sub>60</sub>]] denna struktur. Ofta skiljer man inte ccp från fcc, men i noggrant språkbruk är ''fcc'' en gittertyp (ett Bravaisgitter) medan ''ccp'' är en strukturtyp.
* '''Hexagonal tätpackning''' (''hcp'' - ''hexagonal close(st) packing/packed''), är den andra tätpackade kristallstrukturen, som består av ett primitivt hexagonalt gitter med som bas två atomer med inbördes translationsvektor (-1/3,1/3,1/2) i cellkoordinater. Denna struktur antas av bl.a. [[kobolt]], [[zink]], [[magnesium]], [[Titan (grundämne)|titan]], [[kadmium]] och fruset [[helium]].
* '''BCC-packning''' (''Body Centered Cubic Packing''), som består av ett BCC-gitter (kubiskt rymdcentrerat) med som bas en atom. Denna struktur är inte lika tätpackad som kubisk och hexagonal tätpackning, men det skiljer inte många procent. [[Natrium]], [[kalium]], α-[[järn]] och [[krom]] m.fl. har denna struktur. ''Observera att BCC egentligen är ett gitter, och att det finns många fler strukturer som är BCC (till exempel α-[[mangan]], med 58 Mn-atomer i enhetscellen!) - man måste alltså vara oerhört försiktig när termen BCC används och tala om tydligt/ta reda på vad som avses. Det finns de som pläderar för beteckningar som '''rymdcentrerad packning''' (BCP) eller '''rymdcentrerad kubisk packning''' (BCCP) men kortformen '''BCC-struktur''' anses allmänt accepterad''.
* '''Diamantstruktur''', som består av ett FCC-gitter och en bas med en atom i (0,0,0) och en i (1/4,1/4,1/4). Förutom [[diamant]] har även [[kisel]] och [[germanium]] denna struktur.

Även molekyler kan kristallisera och bildar då antingen molekylkristaller där molekylerna staplas (till exempel [[syre]] (O<sub>2</sub>), [[insulin]]) eller kristaller med oändliga byggstenar i en eller flera dimensioner ([[selen]]-kedjor, [[grafit]]-skikt).

== Strukturbestämning ==

Studier av kristallstruktur har fått stor betydelse för kemins utveckling. Den viktigaste metoden bygger på [[röntgenkristallografi]], vilket går ut på att man studerar intensitet och styrka för olika spridningsvinklar av en smal koncentrerad röntgenstråle i en kristall.

Med röntgen- och neutrondiffraktion kan man bestämma noggranna lägen för varje atom även i kristaller av komplicerade molekyler, till exempel [[insulin]]. Bestämning av kristallstrukturen är därför ett sätt att kartlägga molekylers struktur.

== Se även ==
* [[Symmetrier i planet]]
* [[Kristallin struktur]]

== Källor ==
<references/>

{{commonscat|Crystal structures}}

[[Kategori:Kristallografi]]
[[Kategori:Materialteknik]]

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 23.28

2013-02-28T23:28:42Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Cubic-face-centered.svg|thumb|150px|FCC-struktur]]
 '''Kristallstrukturer''' är de olika tredimensionella geometriska struktur som bildas om man låter ett nätverk korsa atomernas masscentrum i en [[kristall]] (se figuren bredvid).<ref>{{bokref|efternamn=Callister|förnamn=William D. Jr.|titel=Materials Science and Engineering - An Introduction|år=2007|utgivare=John Wiley & Sons, Inc.|isbn=978-0-471-73696-7|sid=40}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Shallman, Bishop|titel=Modern Physical Metallurgy and Materials Engineering|år=1999|utgivare=Elsevier Science Ltd.|isbn=0-7506-4564-4|sid=12}}</ref> Varje kristallstruktur består av ett ''[[gitter (grupp)|translationsgitter]]'' och en ''bas'' (ibland även ''motiv''), en grupp atomer som är identiskt ordnade till varje punkt i gittret.
@@ Rad 69: / Rad 68: @@
 * '''Diamantstruktur''', som består av ett FCC-gitter och en bas med en atom i (0,0,0) och en i (1/4,1/4,1/4). Förutom [[diamant]] har även [[kisel]] och [[germanium]] denna struktur.
-Även molekyler kan kristallisera och bildar då antingen molekylkristaller där molekylerna staplas (till exempel [[syre]] (O<sub>2</sub>), [[insulin]]) eller kristaller med oändliga byggstenar i en eller flera dimensioner ([[selen]]-kedjor, [[grafit]]-skikt).
+Även molekyler kan kristallisera och bildar då antingen molekylkristaller där molekylerna staplas (till exempel [[syre]] (O<sub>2</sub>), insulin) eller kristaller med oändliga byggstenar i en eller flera dimensioner ([[selen]]-kedjor, [[grafit]]-skikt).
 == Strukturbestämning ==
@@ Rad 75: / Rad 74: @@
 Studier av kristallstruktur har fått stor betydelse för kemins utveckling. Den viktigaste metoden bygger på [[röntgenkristallografi]], vilket går ut på att man studerar intensitet och styrka för olika spridningsvinklar av en smal koncentrerad röntgenstråle i en kristall.
-Med röntgen- och neutrondiffraktion kan man bestämma noggranna lägen för varje atom även i kristaller av komplicerade molekyler, till exempel [[insulin]]. Bestämning av kristallstrukturen är därför ett sätt att kartlägga molekylers struktur.
+Med röntgen- och neutrondiffraktion kan man bestämma noggranna lägen för varje atom även i kristaller av komplicerade molekyler, till exempel insulin. Bestämning av kristallstrukturen är därför ett sätt att kartlägga molekylers struktur.
 == Se även ==
@@ Rad 88: / Rad 87: @@
 [[Kategori:Kristallografi]]
 [[Kategori:Materialteknik]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:17:13Z

1 version

Ny sida