Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 12.57

2013-04-05T12:57:08Z

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T11:01:41Z

1 version

Ny sida

{{Ortsfakta Sverige
| ortnamn = Långshyttan
| form = Tätort
| slogan =
| smeknamn =
| bild = Långshyttan från ovan.jpg
| bildtext =
| landskap = [[Dalarna]]
| län = [[Dalarnas län]]
| kommun = [[Hedemora kommun]]
| församling = [[Husby församling]]
| höjdläge =
| lat_g = 60 | lat_m = 27 | lat_s = 11 | lat_NS = N
| long_g = 16 | long_m = 2 | long_s = 3 | long_EW = E
| areaort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|6632}}
| areaår = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|år}}
| invort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|6632}}
| invår = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|år}}
| invnot = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|ref}}
| täthet = auto
| grundades =
| postnummer =
| riktnummer =
| tätortskod = 6632
| positionskarta = Dalarna
| positionskartnamn = Sweden Dalarna location map.svg
| karttext = Långshyttans läge i Dalarnas län
| fotnot =
}}
[[File:LångshyttanBruksByggnad.JPG|miniatyr|Masugnen vid Klosterverken, vilken var i drift till 1948.]]
'''Långshyttan''', tätort i [[Hedemora kommun]] i sydöstra [[Dalarna]]. Samhället, som ligger 20 km norr om [[Hedemora]] hade år [[2005]] 1 764 invånare.

== Allmänt ==
Långshyttan är [[bruksort]] och centrum i ett gammalt järnbruksområde. Ortens [[stålindustri]], kallad ''[[Klosterverken]]'', är idag delad mellan företagen [[Outokumpu Stainless]] ([[Rostfritt stål|rostfria]] [[Valsning|kallband]]) och [[Erasteel Kloster AB]] ([[snabbstål]]). Tillsammans har de två företagen omkring 400 anställda.

I Långshyttan finns bland annat [[grundskola]] med högstadium, sporthall, ishall, vårdcentral, äldreboende liksom även apotek. Långshyttans kyrka invigdes så sent som [[1952]]. En begravningsplats med gravkapell och klockstapel har dock funnits sedan [[1928]].

Ortnamnet ([[1535]] ''Longzhytthan'') innehåller sjönamnet Långsjön och [[hytta]], med betydelsen "smälthytta".

== Historia ==
=== Långshyttans utveckling från bergsmansby till bruksort med järnverk ===
Långshyttan var från början en liten by, vars äldsta kända belägg är från [[1427]]. Troligtvis fanns [[hytta]] vid nuvarande Långshytteån redan under 1400-talet. Det äldsta kända skriftliga belägget för namnet "Långshyttan" är från [[1535]]. Under 1500-talet anlades också [[Stångjärnshammare|hammarsmedjor]] utmed ån, och år [[1595]] låg där inte mindre än fem smedjor. Under större delen av 1600-talet existerade två stycken hyttor parallellt i Långshyttan. Den ena blev dock utdömd av [[Bergskollegium]] på 1670-talet. De [[Bergsman|bergsmän]] som ägde andelar i anläggningarna vid Långshyttan lät ersätta den andra hyttan med en ny [[mulltimmerhytta]] på 1750-talet. Denna kom att kompletteras med en gasdriven [[rostugn]] i början av 1840-talet. Ägarna till [[Kloster, Hedemora kommun|Klosters bruk]] (liksom Långshyttan beläget i [[Husby socken]]) hade förvärvat andelar i Långshyttan sedan år [[1805]]. Efter att den siste bergsmannen sålt sina andelar [[1859]] kom Långshyttan att vara helt i Klosters bruks ägo. De nya bruksägarna lade [[1861]] ned den gamla [[bergsmanshytta]]n, samtidigt som en ny hytta togs i drift vilken länge kom att vara Sveriges största. Ett [[Bessemermetoden|bessemerverk]] anlades även samma år. Därmed var den moderna industrin i Långshyttan född.

Samhället kom naturligtvis att utvecklas i takt med industrin. Från att ha bestått av endast ett tiotal bondgårdar kom flera arbetarkaserner att uppföras för de omkring hundra arbetare som anställdes i och med bruksägarnas stora nysatsning. Flera av dessa arbetarkaserner finns fortfarande bevarade.

=== En modern industriort ===
År [[1871]] köptes [[Christopher Polhem]]s anrika [[Stjärnsund|Stjärnsunds bruk]] och därmed var all järnhantering i [[Husby socken]] var samlad i det nybildade aktiebolaget ''[[Klosters AB]]''. Strax därefter ombyggdes hyttan och en ånghammare anlades. Nästa stora utbyggnad kom [[1883]] då gjuteri, mekanisk verkstad och [[götvalsverk]] uppfördes. En kombinerad sjö- och hästjärnvägsled från Långshyttan via Stjärnsund till [[Born]]s station efter järnvägen Falun-Gävle ersattes [[1891]] med en smalspårig järnväg (se ''[[Byvalla-Långshyttans Järnväg]]'') till [[Byvalla]] utefter [[norra stambanan]]. År [[1905]] infördes [[martinprocessen]] vid Långshyttan. Vid det laget hade bruket växt om Stjärnsunds bruk i storlek och [[1910]] flyttades också förvaltningen för Klosters AB från Stjärnsund till Långshyttan. Klosters bruk var då sedan länge nedlagt. Ett [[pressverk]] och ett [[kallvalsverk]] tillkom [[1919]]. Året därefter kunde också för första gången i Sverige "[[rostfritt stål|rostfritt järn]]" som tråd, plåt, stänger, varm- och kallvalsade band liksom "[[snabbstål]]" som stångstål framställas i Långshyttan. Trots dessa framgångar drabbades Klosters AB av ett par ekonomiskt svåra år vilket resulterade i att det [[1927]] blev införlivat i [[Fagersta Bruks AB|Fagerstakoncernen]] såsom ''Klosterverken''.

Parallellt med industrin hade samhället växt med bland annat många nya affärer och ett stort antal egnahem. Under 1940-talet började även modernare hyreshus att uppföras vilket gav den centrala delen av Långshyttan en stadsliknande karaktär med asfalterade raka gator och trottoarer.

=== Samhällets tillbakagång under senare delen av 1900-talet ===
[[Tackjärn]]sproduktionen vid Långshyttan upphörde [[1948]] då hyttan blåstes ned för gott. Långshyttan benämndes då ensamt under namnet Klosterverken då Stjärnsunds bruk nedlagts några år tidigare. Byvalla-Långshyttans Järnväg lades ned [[1964]]. Martinstålverket lades ned [[1971]]. Med ca 850 anställda under 1970-talet så kom 80-talets strukturrationaliseringar att påverka samhället starkt. Under [[1982]] sammanslogs snabbstålsdelen med [[Uddeholms AB|Uddeholms]] dito i [[Söderfors]] varvid [[Kloster Speedsteel AB]] bildades. Efter att Fagersta Bruk (från 1971 under namnet Fagersta AB) upphört som sammanhållen koncern [[1984]] överfördes kallvalsverket [[1985]] till då nybildade [[Avesta AB]]. Genom ägarskiften har Kloster Speedsteel senare kommit att bli [[Erasteel Kloster AB]] och Avesta AB [[Outokumpu Stainless]]. Dessa två företag sysselsätter idag ca 400 anställda. Nyligen har finländska Outokumpu Stainless investerar 475 miljoner kronor i ett nytt kallvalsverk vilket planeras tas i drift om två år (2007). Detta kommer att innebära att närmare 30 personer nyanställs.

Idag bor ca 1 700 personer i Långshyttan, detta kan jämföras med att samhället 1960 hade 3 293 invånare.

== Sevärdheter ==
''Bengtsgården'', som ägs av Långshyttan Brukshistoriska förening, är en mycket välbevarad bergsmansgård. Där bodde den siste bergsmannen i Långshyttan, Bengts Gustav Janssons. Brukshotellet uppfört [[1856]] som förvaltarbostad ligger i en park där stora gamla valsverksmaskiner finns uppställda. Modellkammaren, Långshyttans bruksmuseum är en liten byggnad uppförd i slaggsten. Där finns många modeller och bilder som skildrar järnets och bygdens historia.

Bland äldre industrihistoriska minnesmärken finns den bergsmanshytta från 1700-talet som nedlades 1861. Den innehåller numera industrimuseum med äldre valsverk, valssvarvar, brandsprutor, ånglok, dressiner med mera. Inom det gamla bruksområdet finns också en rekonstruerad smedja. I Klosterparken står en [[bessemerkonverter]] uppställd. Även den sista hyttan som nedlades 1948 är bevarad till det yttre, invändigt är dock själva hyttpipan är riven. Av det järnverk som byggdes upp kring denna i slutet av 1800- och början 1900-talet finns emellertid inte mycket kvar. Av martinstålverket återstår bara en gavel.

== Befolkningsutveckling ==
{{Befolkningsutveckling
| från = 1960
| namn = Långshyttan
| till = 2010
| ref = <ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |titel=Folkmängd i tätorter 1960–2005 |verk=Serie MI 38 – Småorter och tätorter |utgivare=Statistiska centralbyrån |issn=1654-3823 |hämtdatum=19 maj 2011}}</ref>
| max = 3298
| y2005 = 1764
| a2005 = 327
| y2000 = 1882
| a2000 = 327
| y1995 = 2146
| a1995 = 327
| y1990 = 2360
| a1990 = 325
| y1980 = 2799
| y1975 = 2744
| y1970 = 2793
| y1965 = 2926
| y1960 = 3298
| y2010 = 1671
| a2010 = 328
}}
==Se även==
*[[Husby socken]]
==Referenser==
=== Källor ===
* ''Atlas över Sveriges Bergslag – Bispbergs Bergslag, Linnéa Eriksson (2000)''
* ''[http://www.langshyttan.nu/ http://www.langshyttan.nu/]''
* ''[http://www.brukshistoriska.se/ http://www.brukshistoriska.se/]''
* ''[http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2004%5c12%5c04%5c126322%26src%3ddi http://di.se/Nyheter/]''
=== Fotnonter===
<references/>

== Externa länkar ==
*[http://www.langshyttan.se/ Langshyttan.se]
*[http://www.langshyttan.nu/ Langshyttan.nu]
*[http://www.brukshistoriska.se/ Långshyttans Brukshistoriska förening]
*{{runeberg.org|steelswe|0155.html Kapitel om Klosters aktiebolag, Långshyttan från skriften ''Iron and Steel in Sweden''}}

{{Hedemora kommun}}

[[Kategori:Orter i Hedemora kommun]]
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
[[Kategori:Bruksorter i Sverige]]
[[Kategori:Svenska järnbruk]]

[[bg:Лонгсхютан]]
[[en:Långshyttan]]
[[nl:Långshyttan]]
[[no:Långshyttan]]
[[nn:Långshyttan]]

Långshyttan - Versionshistorik

Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 12.57

Dan Olsson: 1 version