Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 19.58

2013-02-26T19:58:54Z

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 |e-minus=2, 1
 |oxidationstillstånd-oxid='''1''', (stark [[bas (kemi)|bas]])
-|kristallstruktur        = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk rymdcentrerad]]
+|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk rymdcentrerad]]
-|bild-kristallstruktur   = Cubic-body-centered.svg
+|bild-kristallstruktur = Cubic-body-centered.svg
 |tillstånd=fast
 |magnetiska egenskaper=[[Paramagnetism|paramagnetisk]]
@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 |förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
 |halveringstid = 132 [[millisekund|ms]]
-|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]]
+|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]]
 |sönderfallsenergi = 2,406&nbsp;5
 |sönderfallsprodukt = <sup>9</sup>[[beryllium|Be]]
@@ Rad 129: / Rad 129: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T11:14:43Z

1 version

Ny sida

:''För litium som används i medicinskt syfte, se [[litiumbehandling]].''
{{grundämne|
|namn=litium
|tecken=Li
|atomnr=3
|föreg-namn=[[helium]]
|nästa-namn=[[beryllium]]
|föreg-i-serie=[[Väte|H]]
|nästa-i-serie=[[Natrium|Na]]
|bild-periodiska-systemet=Li-TableImage.svg
|kemisk-serie=alkalimetaller
|grupp=1
|period=2
|block=s
|densitet=(fast tillstånd) 535<ref>I flytande tillstånd 512 kg/m3</ref>
|hårdhet=0,6 ([[Mohs hårdhetsskala]])
|utseende=silvrigt vit/grå
|bild-utseende=Lithium paraffin.jpg
|atommassa=6,934 9<ref name=PT>Enligt ''PeriodicTable.com'' atommassa 6,941 u, 6Li 7,59 %, 7Li 92,41 %</ref>
|atomradie=145 (167)
|kovalent-radie=134
|van-der-Waal-radie=182? (145?)
|elektronkonfig=[ [[He]] ] 2s1 (1s2 2s1)
|bild-elektronkonfig = Electron shell 003 Lithium - no label.svg
|e-minus=2, 1
|oxidationstillstånd-oxid='''1''', (stark [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk rymdcentrerad]]
|bild-kristallstruktur = Cubic-body-centered.svg
|tillstånd=fast
|magnetiska egenskaper=[[Paramagnetism|paramagnetisk]]
|smältpunkt=453,69 [[Kelvin|K]] (180,54 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=1 615 K (1 342 °C)
|molvolym=13,03
|molpotens=-6
|ångbildningsvärme=145,92
|smältvärme=3
|ångtryck=1,63 · 10-8 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 453,7 K
|ljudhastighet=7 000
|elektronegativitet=0,98
|värmekapacitet=3 582
|elektrisk-ledning=10,8 · 106
|värmeledning=88,1
|joniseringspot-1=520,1
|joniseringspot-2=7 142,1
|joniseringspot-3=11 215,0
|isotoper=
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 6Li
|förekomst = 4,5 %<ref name=PT/>
|stabil-neutroner = 3
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 7Li
|förekomst = '''95,5 %'''<ref name=PT/>
|stabil-neutroner = 4
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 8Li
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 1 248 ms
|sönderfallstyp = [[beta-minus-sönderfall|β-]] β- + 2 [[alfa-sönderfall|α]]
|sönderfallsenergi = 16,004  
|sönderfallsprodukt = 8[[Beryllium|Be]] ingen
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 9Li
|förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 132 [[millisekund|ms]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 2,406 5
|sönderfallsprodukt = 9[[beryllium|Be]]
}}
}}
'''Litium''', uttal: li´t(s)ium, ([[latin]]skt namn Lithium) är [[grundämne]] nummer tre (3) i det [[periodiska systemet]]. Litium tillhör gruppen [[alkalimetaller]].

== Egenskaper ==
I ren form är litium en silvervit mjuk [[metall]] (men hårdast av alkalimetallerna och med den högsta smältpunkten och den högsta kokpunkten). Litium är det lättaste grundämne som är [[fast]] vid normal rumstemperatur.

Litium har hög elektrisk ledningsförmåga. Den [[redox|oxideras]] snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i [[oxygen]]fria vätskor som till exempel [[fotogen]] eller [[mineralolja]]. Om det förvaras i luft överdras det snabbt med ett lager av en blandning av [[litiumhydroxid]] (LiOH), [[litiumkarbonat]] (Li2CO3 och [[litiumnitrid]] (Li3N).<ref name=Lenn/> Litiums [[kontaktpotential]] är -3,02 V<ref name=PT>[http://PeriodicTable.com PeriodicTable.com]</ref>.

Litiums [[utvidgningskoefficient]] är 0,000 046 K-1<ref name=PT />.

Vid upphettning i en låga avger litium en karminröd färg på grund av att litiumet lätt joniseras.

Isotoper med alla [[masstal]] från och med 3 till och med 12 är kända<ref name=PT/>, men endast litiumatomer med masstalen 6 och 7 är stabila.

==Förekomst<ref name=Lenn>[http://www.Lenntech.com/elements-and-water/lithium-and-water.htm Lenntech]</ref>==
Litium förekommer i många [[bergart]]er (0,001 7 % av jordskorpan) (i havsvatten 1,8 · 10−5 %, i flodvatten i USA så lite som 3 · 10−7 % ). I mineralkällor kan halterna gå betydligt högre, 0,05…1 mg/liter. Kända [[Hälsokälla|hälsokällor]] med "heligt vatten" innehållande litium finns i [[Karlovy Vary]] (Karlsbad) i [[Tjeckien]], [[Mariánské Lázně]] (Marienbad) i Tjeckien och [[Vichy]] i [[Frankrike]]. Detta gör att det är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan.

De industriellt viktigaste mineralen är [[amblygonit]], [[lepidolit]], [[petalit]] och [[spodumen]].<ref name=Lenn/>

== Utvinning ==
Tillgången på litium har de senaste åren kommit i blickfånget till följd av råvarans betydelse vid tillverkning av batterier för bland annat datorer och elfordon och behovet ökar för närvarande i snabb takt. Världsproduktionen av litium uppgick år 2009 till ca 27 400 ton varav Chile, Australien, Kina och Argentina står för nära 95 % medan av världens kända tillgångar om uppskattningsvis 11 Mton ca hälften finns i södra [[Bolivia]]<ref>{{webbref |författare=U.S. Geological Survey |url=http://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/lithium/mcs-2009-lithi.pdf | titel=Mineral Commodity Summaries, January 2009 |hämtdatum=2 jan 2011}}</ref>.

Utvinningen i just Bolivia är dock ännu obetydlig, mycket till följd av landets mycket svaga ekonomiska och politiska ställning. År 2009 är dock en småskalig utvinningsanläggning under uppförande i [[Lista över Bolivias departement|departementet]] [[Potosí (departement)|Potosí]] vid en 200 m djup saltsjö ''Salar de Uynis'' i ett ökenområde 3 700 m ö h. En trögflytande saltlösning pumpas upp från bottnen, och indunstas i grunda bassänger i strandkanten, samma teknik som vid utvinning av havssalt i [[salin]]er. Resultatet blir vita kristaller i form av [[litiumkarbonat]], Li2CO3 som blir råvara vid framställning av flera andra litiumföreningar samt för renframställning av metallen. Produktionen i detta illustrativa biståndsprojekt beräknas att ha nått 40 ton litiumkarbonat vid utgången av 2010<ref>[[Svenska Dagbladet]] 2009—04—26, ''Reportaget'', sidorna 7…11</ref> vilket dock utgör bara någon promille av världsproduktionen.

== Användning ==
Det finns många användningsområden för litium och dess föreningar:

* Olika [[legering]]ar. Litium, i sig mjukt som smör, legerar sig lätt med [[aluminium]], [[magnesium]] och [[bly]] och gör dessa hårdare.
* [[Tvål]]tillverkning
* Elektriska batterier. Utveckling av [[Litiumjonackumulator|litium-jonbatterier]] för [[elbil]]ar pågår (2009). Ett praktiskt exempel är bilen [[Tesla Roadster]].
* Mediciner mot [[bipolär sjukdom]]
* Spårämne vid spaning efter vattenflöden
* [[Litiumfluorid]] gör glas genomskinligt för [[ultraviolett strålning]] (UV), vilket kan utnyttjas för tillverkning av UV-genomsläppliga linser för fotografering i UV-ljus.
* [[Litiumklorid]] och [[litiumbromid]] (LiCl, LiBr) är starkt vattenupptagande ([[hygroskopisk]]a) och används i många vetenskapliga sammanhang som torkmedel. Litiumklorid kan även användas som [[antifrysmedel]]
* Försök med [[vätebomb]]er - under termonukleära förhållanden sönderdelas litiumet till [[tritium]] (3H) vilket bidrar till [[fusion]]sreaktionens styrka.
* Beståndsdel i raketbränsle
* Litium kan ingå i föreningar som används för att öka [[viskositet]]en hos [[Smörjmedel|smörjoljor]] och [[smörjfett]]er. Speciell egenskap för litiumsmöjmedel är att de har ett högt [[viskositetsindex]] (bibehållna egenskaper inom ett brett temperaturområden från mycket kallt till mycket varmt).
* [[Litiumhydrid]] bildas som ett vitt pulver, när litium utsätts för en 750 °C het [[vätgas]]-ström. Om detta pulver blandas med vatten frigörs stora mängder väte (upp till 2,8 m3 per kilogram pulver). Detta gör att litiumhydroxid kan fungera som vätgas[[ackumulator]].
* litiumklorid används i litiumbatterier av den anledning att atomens elektroner inte vill vara på samma ställe utan är rörlig och skapar spänning.

== Historia ==

Mineralet [[petalit]] upptäcktes år 1800 av brasilianaren José Bonifacio de Andrada e Silva i prov från en [[pegmatit]] i [[Utö]] järnmalmsgruva i Stockholms södra skärgård.<ref>Per Enhag (2000), "JORDENS GRUNDÄMNEN och dess upptäckt. BYGGSTENAR för marken och vattnet - luften och livet", INDUSTRILITTERATUR, sidan 216, ISBN 91-7548-590-7</ref> {{Källa behövs||2012-01-28}} Mineralet analyserades 1817 av [[Johan August Arfwedson]] som därvid upptäckte grundämnet litium. Arfwedson arbetade då i laboratoriet hos [[Jöns Jakob Berzelius]]. Namnet litium kommer av det grekiska ordet ''λίθεος'' [litheos], sten. Metallen litium framställdes i ren form först av de engelska kemisterna [[William Thomas Brande]] och [[Humphry Davy]] år [[Vetenskapsåret 1818|1818]] genom elektrolys av litiumoxid.

1855 lyckades [[Robert Wilhelm Bunsen]] och [[Mathiessen]] renframställa litium genom [[elektrolys]] av smält litiumklorid, LiCl. <ref>[http://home.ringnett.no/lars.finsen/litium-2.htm] Ringnett</ref>

== Noter ==
<references/>

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Litiumbatteri]]
* [[Litiumjonackumulator]] (Li-jonbatteri)
* [[Litiumbehandling]]

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]

{{Link FA|de}}
{{Link GA|en}}

[[af:Litium]]
[[am:ሊቲየም]]
[[ar:ليثيوم]]
[[an:Litio]]
[[ast:Litiu]]
[[gn:Litio]]
[[az:Litium]]
[[bn:লিথিয়াম]]
[[zh-min-nan:Lî-sò͘]]
[[be:Літый]]
[[be-x-old:Літ]]
[[bg:Литий]]
[[bs:Litij]]
[[br:Litiom]]
[[ca:Liti]]
[[cv:Лити]]
[[ceb:Litio]]
[[cs:Lithium]]
[[co:Litiu]]
[[cy:Lithiwm]]
[[da:Lithium]]
[[de:Lithium]]
[[et:Liitium]]
[[el:Λίθιο]]
[[en:Lithium]]
[[es:Litio]]
[[eo:Litio]]
[[eu:Litio]]
[[fa:لیتیم]]
[[hif:Lithium]]
[[fo:Lithium]]
[[fr:Lithium]]
[[fy:Litium]]
[[fur:Liti]]
[[ga:Litiam]]
[[gv:Litçhey]]
[[gl:Litio]]
[[gu:લિથિયમ]]
[[hak:Lî]]
[[xal:Литион]]
[[ko:리튬]]
[[haw:Likiuma]]
[[hy:Լիթիում]]
[[hi:लिथियम]]
[[hsb:Litium]]
[[hr:Litij]]
[[io:Litio]]
[[id:Litium]]
[[ia:Lithium]]
[[is:Litín]]
[[it:Litio]]
[[he:ליתיום]]
[[jv:Litium]]
[[kn:ಲಿಥಿಯಮ್]]
[[ka:ლითიუმი]]
[[kk:Литий]]
[[sw:Lithi]]
[[kv:Литий]]
[[ht:Lityòm]]
[[ku:Lîtyûm]]
[[mrj:Литий]]
[[la:Lithium]]
[[lv:Litijs]]
[[lb:Lithium]]
[[lt:Litis]]
[[lij:Littio]]
[[ln:Litu]]
[[jbo:roksodna]]
[[hu:Lítium]]
[[mk:Литиум]]
[[ml:ലിഥിയം]]
[[mr:लिथियम]]
[[ms:Litium]]
[[my:လီသီယမ်]]
[[nl:Lithium (element)]]
[[ne:लीथियम]]
[[new:लिथियम]]
[[ja:リチウム]]
[[frr:Lithium]]
[[no:Litium]]
[[nn:Litium]]
[[oc:Liti]]
[[uz:Litiy]]
[[pa:ਲਿਥੀਅਮ]]
[[pnb:لیتھیم]]
[[pap:Lithium]]
[[pms:Litio]]
[[nds:Lithium]]
[[pl:Lit (pierwiastek)]]
[[pnt:Λίθιον]]
[[pt:Lítio]]
[[ksh:Lithium]]
[[ro:Litiu]]
[[qu:Lityu]]
[[ru:Литий]]
[[sah:Литиум]]
[[sa:लीथियम्]]
[[stq:Lithium]]
[[sq:Litiumi]]
[[si:ලිතියම්]]
[[simple:Lithium]]
[[sk:Lítium]]
[[sl:Litij]]
[[ckb:لیتیۆم]]
[[sr:Литијум]]
[[sh:Litij]]
[[su:Litium]]
[[fi:Litium]]
[[tl:Lityo]]
[[ta:லித்தியம்]]
[[tt:Литий]]
[[te:లిథియం]]
[[th:ลิเทียม]]
[[chr:ᎵᏘᎥᎻ]]
[[tr:Lityum]]
[[uk:Літій]]
[[ur:سنگصر]]
[[ug:لىتىي]]
[[vep:Litii]]
[[vi:Liti]]
[[wa:Litiom]]
[[zh-classical:鋰]]
[[war:Lityo]]
[[yi:ליטיום]]
[[yo:Lítíọ̀mù]]
[[zh-yue:鋰]]
[[zh:锂]]

Litium - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 19.58

Dan Olsson: 1 version