Mässing - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 21.23

2013-03-02T21:23:15Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Mässingen, som är relativt billig, har sedan länge använts för prydnadsföremål, och kallades förr av den anledningen "fattigmanguld". Den leder också ljud mycket bra, 3530 m/s (vid 18&nbsp;°C).
-Gjuten mässing har tidigare använts för [[sax]]öglor. [[Muntz metall]] är en sorts mässing. Den svenska [[tiokronan]] och senare även [[euro]]mynt är gjorda i en mässingsliknande legering som kallas ''[[nordiskt guld]]'' och består av 89 % koppar, 5 % [[aluminium]], 5 % zink och 1 % [[tenn]].
+Gjuten mässing har tidigare använts för saxöglor. [[Muntz metall]] är en sorts mässing. Den svenska tiokronan och senare även euromynt är gjorda i en mässingsliknande legering som kallas ''[[nordiskt guld]]'' och består av 89 % koppar, 5 % [[aluminium]], 5 % zink och 1 % [[tenn]].
 '''Amiralitetsmässing''' är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av [[korrosion]] och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även [[bly]], något som idag är mycket sällsynt.
-Denna typ av mässing förekommer också under benämningen '''duranametall''', vanligen med sammansättningen 65 % koppar, 30 % zink, 2 % tenn, 1,5 % aluminium och 1,5 % järn. Den är motståndskraftig mot kemisk inverkan och [[havsvatten]].<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>
+Denna typ av mässing förekommer också under benämningen '''duranametall''', vanligen med sammansättningen 65 % koppar, 30 % zink, 2 % tenn, 1,5 % aluminium och 1,5 % järn. Den är motståndskraftig mot kemisk inverkan och havsvatten.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>
 == Historia ==
-Mässing användes redan av romarna. De första spåren av mässing finns dock i Kina, mer än 4000 år [[före kristus]]. Från ca 1000 före vår tideräkning har man hittat mässing i Sverige. Mässing tillverkades ursprungligen genom att [[koppar]] smältes tillsammans med [[galmeja]] och kol.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> En kemist som forskade på mässing var [[Johann Glauber]]. [[William Champion]] var en [[metallurgi|metallurg]] som fick 1738 [[patent]] på en mycket effektiv produktionsprocess.
+Mässing användes redan av romarna. De första spåren av mässing finns dock i Kina, mer än 4000 år före kristus. Från ca 1000 före vår tideräkning har man hittat mässing i Sverige. Mässing tillverkades ursprungligen genom att [[koppar]] smältes tillsammans med [[galmeja]] och kol.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> En kemist som forskade på mässing var Johann Glauber. William Champion var en [[metallurgi|metallurg]] som fick 1738 patent på en mycket effektiv produktionsprocess.
 == Se även ==
@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 [[Kategori:Legeringar]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-27T17:06:37Z

1 version

← Äldre version	Versionen från 27 februari 2013 kl. 12.06
(Ingen skillnad)

90.232.42.130: /* Historia */ Förtydligande tideräkning

2013-02-26T11:08:01Z

Historia: Förtydligande tideräkning

Ny sida

[[Fil:Architects scale.jpg|miniatyr|[[Skalstock]] av mässing.]]

'''Mässing''' är en icke-magnetisk [[koppar]]legering, där [[koppar]] är legerat med [[zink]]. Det kan förekomma fler [[legering]]sämnen. Vanligast är att mässing består av 65 % koppar och 35 % zink och kan såväl [[gjutning|gjutas]] som [[svarvning|svarvas]], [[fräsning|fräsas]] och [[lödning|lödas]]. Den går även att [[svetsning|svetsa]], men det är ovanligt. På grund av sin gulbruna färg kan den ibland sammanblandas med [[guld]]. Mässing leder ström med 15 MS/m. Den har en [[specifik värmekapacitet]] på 377 J/kg. [[Poissons konstant]] ligger på 0,37. Smältpunkten är 900–940 °C beroende på sammansättningen. Den väger 8400 till 8700 kilogram per kubikmeter.

Tunna konstruktioner i mässing har en benägenhet att spricka med tiden ([[spänningskorrosion]]), framför allt i [[ammoniak]]haltig miljö. Men mässingen har låg smältpunkt och går lätt att smälta om och återanvända.

Mässingen, som är relativt billig, har sedan länge använts för prydnadsföremål, och kallades förr av den anledningen "fattigmanguld". Den leder också ljud mycket bra, 3530 m/s (vid 18 °C).

Gjuten mässing har tidigare använts för [[sax]]öglor. [[Muntz metall]] är en sorts mässing. Den svenska [[tiokronan]] och senare även [[euro]]mynt är gjorda i en mässingsliknande legering som kallas ''[[nordiskt guld]]'' och består av 89 % koppar, 5 % [[aluminium]], 5 % zink och 1 % [[tenn]].

'''Amiralitetsmässing''' är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av [[korrosion]] och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även [[bly]], något som idag är mycket sällsynt.

Denna typ av mässing förekommer också under benämningen '''duranametall''', vanligen med sammansättningen 65 % koppar, 30 % zink, 2 % tenn, 1,5 % aluminium och 1,5 % järn. Den är motståndskraftig mot kemisk inverkan och [[havsvatten]].<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>

== Historia ==
Mässing användes redan av romarna. De första spåren av mässing finns dock i Kina, mer än 4000 år [[före kristus]]. Från ca 1000 före vår tideräkning har man hittat mässing i Sverige. Mässing tillverkades ursprungligen genom att [[koppar]] smältes tillsammans med [[galmeja]] och kol.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> En kemist som forskade på mässing var [[Johann Glauber]]. [[William Champion]] var en [[metallurgi|metallurg]] som fick 1738 [[patent]] på en mycket effektiv produktionsprocess.

== Se även ==
* [[Brons]]
* [[Zink]]
* [[Koppar]]
* [[Tombak (legering)]]
* [[Malm (legering)]]
* [[Lista över legeringar]]

== Referenser ==
<references/>

[[Kategori:Legeringar]]

[[ar:نحاس أصفر]]
[[az:Bürünc]]
[[bn:পিতল]]
[[be:Латунь]]
[[be-x-old:Латунь]]
[[bg:Месинг]]
[[bs:Mesing]]
[[ca:Llautó]]
[[cv:Йĕс]]
[[cs:Mosaz]]
[[da:Messing]]
[[de:Messing]]
[[et:Messing]]
[[el:Ορείχαλκος]]
[[en:Brass]]
[[es:Latón]]
[[eo:Latuno]]
[[eu:Letoi]]
[[fa:برنج (آلیاژ)]]
[[fr:Laiton]]
[[gd:Pràis]]
[[ko:황동]]
[[hi:पीतल]]
[[hr:Mjed]]
[[io:Latuno]]
[[id:Kuningan (logam)]]
[[is:Látún]]
[[it:Ottone (lega)]]
[[he:פליז]]
[[kn:ಹಿತ್ತಾಳೆ]]
[[ka:თითბერი]]
[[kk:Жез]]
[[lbe:Дукни]]
[[la:Orichalcum]]
[[lv:Misiņš]]
[[lb:Messeng]]
[[lt:Žalvaris]]
[[jbo:lastu]]
[[hu:Sárgaréz]]
[[mk:Месинг]]
[[ml:പിത്തള]]
[[mr:पितळ]]
[[ms:Loyang]]
[[my:ကြေးဝါ]]
[[nl:Messing (legering)]]
[[ja:黄銅]]
[[no:Messing]]
[[nn:Messing]]
[[oc:Laton]]
[[pl:Mosiądz]]
[[pt:Latão]]
[[ksh:Messing]]
[[ro:Alamă]]
[[ru:Латунь]]
[[sco:Bress]]
[[scn:Uttuni]]
[[simple:Brass]]
[[sk:Mosadz]]
[[sl:Med (kemija)]]
[[szl:Mesing]]
[[sr:Месинг]]
[[sh:Mesing]]
[[fi:Messinki]]
[[tl:Tansong dilaw]]
[[ta:பித்தளை]]
[[te:ఇత్తడి]]
[[th:ทองเหลือง]]
[[chr:ᏣᏱ]]
[[tr:Pirinç (alaşım)]]
[[uk:Латунь]]
[[ur:پیتل]]
[[vi:Đồng thau]]
[[fiu-vro:Messing]]
[[zh:黃銅]]