Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.36

2013-02-26T20:36:19Z

@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 |isotoper=
 {{Grundämne/Isotop
-|isotop = <sup>23<sup>Mg
+|isotop = <sup>23</sup>Mg
 |förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
 |halveringstid = 11,317 [[sekund|s]]
-|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>+<sup>]]
+|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>+</sup>]]
 |sönderfallsenergi = 0,5473
 |sönderfallsprodukt = <sup>23</sup>[[natrium|Na]]
@@ Rad 76: / Rad 76: @@
 |förekomst = syntetisk
 |halveringstid = 9,458 [[minut|min]]
-|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]]
+|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]]
 |sönderfallsenergi = 1,4586
 |sönderfallsprodukt = <sup>27</sup>[[aluminium|Al]]
@@ Rad 130: / Rad 130: @@
 [[Kategori:Magnesium| ]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T11:14:48Z

1 version

Ny sida

{{grundämne|
|namn=magnesium
|tecken=Mg
|atomnr=12
|föreg-namn=[[natrium]]
|nästa-namn=[[aluminium]]
|föreg-i-serie=[[Beryllium|Be]]
|nästa-i-serie=[[Kalcium|Ca]]
|bild-periodiska-systemet=Mg-TableImage.png
|kemisk-serie=alkaliska jordartsmetaller
|grupp=2
|period=3
|block=s
|densitet=1738
|hårdhet=2,5
|utseende=silvrigt vit
|bild-utseende=Magnesium crystals.jpg
|atommassa=24,305
|atomradie=150 (145)
|kovalent-radie=130
|van-der-Waal-radie=173
|elektronkonfig=<nowiki>[</nowiki>[[Neon|Ne]]<nowiki>]</nowiki>3s2
|e-minus=2, 8, 2
|oxidationstillstånd-oxid=2, (stark [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur=hexagonal
|tillstånd=fast
|magnetiska egenskaper=[[paramagnetism|paramagnetisk]]
|smältpunkt=923 [[Kelvin|K]] (649 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=1363 K (1090 °C)
|molvolym=14,00
|molpotens=-6
|ångbildningsvärme=127,4
|smältvärme=8,954
|ångtryck=361 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 923 K
|ljudhastighet=4602
|elektronegativitet=1,31
|värmekapacitet=1020
|elektrisk-ledning=22,6·106
|värmeledning=156
|joniseringspot-1=737,7
|joniseringspot-2=1450,7
|joniseringspot-3=7732,7
|joniseringspot-4=
|joniseringspot-5=
|joniseringspot-6=
|joniseringspot-7=
|joniseringspot-8=
|joniseringspot-9=
|joniseringspot-10=
|isotoper=
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 23Mg
|förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 11,317 [[sekund|s]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β+]]
|sönderfallsenergi = 0,5473
|sönderfallsprodukt = 23[[natrium|Na]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 24Mg
|förekomst = 78,99 %
|stabil-neutroner = 12
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 25Mg
|förekomst = 10 %
|stabil-neutroner = 13
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 26Mg
|förekomst = 11,01 %
|stabil-neutroner = 14
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 27Mg
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 9,458 [[minut|min]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 1,4586
|sönderfallsprodukt = 27[[aluminium|Al]]
}}
}}
'''Magnesium''' är ett [[grundämne]] som tillhör gruppen [[alkaliska jordartsmetaller]].

== Egenskaper ==
Magnesium är en relativt mjuk metall som hör till de alkaliska jordartsmetallerna, och bildar, såsom de övriga metallerna i den gruppen, vätgas i kontakt med sur vattenlösning.

== Framställning ==
Magnesium framställs genom smältelektrolys av [[magnesiumklorid]].

[[Katod]]: Mg2+ + 2 e– → Mg

[[Anod]]: 2 [[klor|Cl]]– → Cl2 + 2e–

Rent magnesium är på grund av dåliga hållfasthetsegenskaper inte lämpligt som konstruktionsmaterial. Därför [[legering|legeras]] det vanligen med [[aluminium]] och lite [[zink]]. För att minska materialets oxidation tillsätts ibland även [[beryllium]].

== Förekomst ==
Magnesium är relativt vanligt i [[jordskorpan]] (det åttonde vanligaste grundämnet) och magnesium finns i 60 olika mineral. Den största källan för magnesium är [[havsvatten]]. Ett sätt att framställa magnesium ur havsvatten är att först fälla ut magnesiumsaltet som hydroxid och sedan låta hydroxiden reagera med [[saltsyra]] för att få [[magnesiumklorid]] som man sedan gör [[smältelektrolys]] av.
[[Fil:MagnesiumMetalUSGOV.jpg|miniatyr|vänster|200px|En magnesiumstav]]

== Användningsområden ==
Magnesium är ett mycket vanligt [[konstruktion]]smaterial som används i lättmetallegeringar. Magnesium eller [[aluminium]] används ofta för att reducera ett annat [[metall]]salt för att få fram den metallen istället. Ett exempel på detta är [[uran]]tillverkning, då reduceras [[uranoxid]] till den rena metallen.

:UO2 + 2Mg → U + 2MgO

Magnesiumlegeringar används mycket ofta när andra material blir för tunga i till exempel sport[[bil]]ar och [[cykel|tävlingscyklar]]. Magnesium används också i [[Mobiltelefoni|mobiltelefoner]] och bärbara [[dator]]er på grund av sin låga vikt. Andra användningsområden för magnesium är:
* I nöd[[raket]]er och [[fyrverkeri]]er.
* Inom [[pyroteknik]] (när magnesiummetall och oxiderande ämnen bildar lättantändliga blandningar).
* Förr användes magnesiumpulver i [[fotoblixt]]ar.

=== Användningsområden för salter ===
* [[Magnesiumhydroxid]] (Mg(OH)2) används som botemedel mot sura uppstötningar.
* [[Magnesiumkarbonat]] (MgCO3) används av idrottsmän för att förbättra greppet mot fuktiga ytor (till exempel stången vid tyngdlyftning).
* [[Magnesiumsulfat]] (MgSO4) används i mineralsalt som innehåller mindre mängd [[natriumklorid]] än vanligt bordssalt.

== Biologisk betydelse ==
Magnesium är livsviktigt för alla levande [[organismer]] och för lite magnesium kan orsaka [[kramp|spasmer]] och högt [[blodtryck]]. För mycket magnesium kan orsaka diarré. Magnesium återfinns i gröna [[grönsak]]er som [[spenat]], det finns också magnesium i [[nötter]] och [[fullkorn]]sprodukter. Magnesium är centralatom i klorofyllmolekyler och är därför livsnödvändigt för [[fotosyntes|fotosyntetiserande]] organismer.
Rekommenderat dagligt intag är för {{nowrap|barn 50 - 200 mg}}, {{nowrap|kvinnor 280 mg}}, {{nowrap|män 280 - 350 mg}}. Mer information finns i tabellen över [[rekommenderat dagligt intag]] (RDI).

Magnesiumbrist anses kunna ge ångest och depression, ångest kan dessutom öka utsöndringen och därmed behovet av magnesium.

Det är viktigt att känna till att olika magnesiumföreningar tas upp i olika grad av kroppen. Av magnesiumoxid och magnesiumhydroxid (till exempel Emgesan) tillgodogörs bara en mindre del, medan magnesiumlaktat (receptfritt på apotek), magnesiumcitrat och magnesiumklorid tillgodogörs i hög grad.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Oxytocinreceptorer]]
* [[Magnesiumbrist]]

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Magnesium| ]]

[[af:Magnesium]]
[[am:ማግኒዥየም]]
[[ar:مغنسيوم]]
[[an:Magnesio]]
[[ast:Magnesiu]]
[[az:Maqnezium]]
[[bn:ম্যাগনেসিয়াম]]
[[zh-min-nan:Magnesium]]
[[be:Магній]]
[[be-x-old:Магн]]
[[bg:Магнезий]]
[[bs:Magnezij]]
[[br:Magneziom]]
[[ca:Magnesi]]
[[cv:Магни]]
[[ceb:Magnesyo]]
[[cs:Hořčík]]
[[co:Magnesiu]]
[[cy:Magnesiwm]]
[[da:Magnesium]]
[[de:Magnesium]]
[[dv:މެގްނީޒިއަމް]]
[[nv:Béésh Łikoní]]
[[et:Magneesium]]
[[el:Μαγνήσιο]]
[[en:Magnesium]]
[[es:Magnesio]]
[[eo:Magnezio]]
[[eu:Magnesio]]
[[fa:منیزیم]]
[[hif:Magnesium]]
[[fr:Magnésium]]
[[fy:Magnesium]]
[[fur:Magnesi]]
[[ga:Maignéisiam]]
[[gv:Magnaishum]]
[[gl:Magnesio]]
[[hak:Mî]]
[[xal:Маңһанис]]
[[ko:마그네슘]]
[[haw:Makanekiuma]]
[[hy:Մագնեզիում]]
[[hi:मैग्नेशियम तत्त्व]]
[[hr:Magnezij]]
[[io:Magnezo]]
[[id:Magnesium]]
[[ia:Magnesium]]
[[is:Magnesín]]
[[it:Magnesio]]
[[he:מגנזיום]]
[[jv:Magnesium]]
[[kn:ಮ್ಯಗ್ನೀಶಿಯಮ್]]
[[ka:მაგნიუმი]]
[[kk:Магний]]
[[sw:Magnesi]]
[[kv:Магний]]
[[ht:Manyezyòm]]
[[ku:Magnezyûm]]
[[mrj:Магний]]
[[la:Magnesium]]
[[lv:Magnijs]]
[[lb:Magnesium]]
[[lt:Magnis]]
[[lij:Magnesio]]
[[ln:Manezu]]
[[jbo:lidgusyjinme]]
[[hu:Magnézium]]
[[mk:Магнезиум]]
[[ml:മഗ്നീഷ്യം]]
[[mi:Konupora]]
[[mr:मॅग्नेशियम]]
[[ms:Magnesium]]
[[mdf:Магнезь]]
[[my:မဂ္ဂနီစီယမ်]]
[[nl:Magnesium]]
[[ne:म्याग्नेसियम]]
[[new:म्याग्नेजियम]]
[[ja:マグネシウム]]
[[frr:Magnesium]]
[[no:Magnesium]]
[[nn:Magnesium]]
[[oc:Magnèsi]]
[[uz:Magniy]]
[[pa:ਮੈਗਨੀਸ਼ੀਅਮ]]
[[pnb:میگنیشیم]]
[[pms:Magnesi]]
[[nds:Magnesium]]
[[pl:Magnez]]
[[pt:Magnésio]]
[[ro:Magneziu]]
[[qu:Qunta q'illay]]
[[ru:Магний]]
[[sah:Магнезиум]]
[[stq:Magnesium]]
[[sq:Magneziumi]]
[[scn:Magnesiu]]
[[simple:Magnesium]]
[[sk:Horčík]]
[[sl:Magnezij]]
[[ckb:مەگنیزیۆم]]
[[sr:Магнезијум]]
[[sh:Magnezij]]
[[fi:Magnesium]]
[[tl:Magnesyo]]
[[ta:மக்னீசியம்]]
[[tt:Магний]]
[[te:మెగ్నీషియం]]
[[th:แมกนีเซียม]]
[[tg:Магний]]
[[tr:Magnezyum]]
[[uk:Магній]]
[[ug:ماگنىي]]
[[vep:Magnii]]
[[vi:Magiê]]
[[war:Magnesyo]]
[[yi:מאגנעזיום]]
[[yo:Magnésíọ̀mù]]
[[zh-yue:鎂]]
[[zh:镁]]

Magnesium - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.36

Dan Olsson: 1 version