Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 20.44

2013-03-02T20:44:32Z

← Äldre version		Versionen från 2 mars 2013 kl. 15.44
Rad 1:		Rad 1:
	[[Bild:Metacentriskhojd.png\|thumb\|right\|453px\|Diagram som visar masscentrum G, flytkraftsangreppspunkt B och metacentrisk punkt M. Eftersom M befinner sig ovanför G flyter föremålet stabilt.]]		[[Bild:Metacentriskhojd.png\|thumb\|right\|453px\|Diagram som visar masscentrum G, flytkraftsangreppspunkt B och metacentrisk punkt M. Eftersom M befinner sig ovanför G flyter föremålet stabilt.]]

	'''Metacentrisk höjd''' eller '''GM-höjd''' kallas den egenskap som anger ~~[[Stabilitet (Skeppsteknik)\|~~stabiliteten]] hos ett föremål som flyter i en vätska, till exempel ett skepp.		'''Metacentrisk höjd''' eller '''GM-höjd''' kallas den egenskap som anger stabiliteten hos ett föremål som flyter i en vätska, till exempel ett skepp.

	Ett föremåls ''metacentriska höjd'' beräknas med hjälp av 3 punkter:		Ett föremåls ''metacentriska höjd'' beräknas med hjälp av 3 punkter:
Rad 16:		Rad 16:
	[[Bild:VasaGMHojd.png\|thumb\|right\|400px\|Genomskärning av HMS Vasa. Metacentrum hamnar nedanför masscentrum resulterande i att flytkraftens moment inte blir tillräckligt stort för att återbära skeppet. Skissen är dock inte tekniskt korrekt utan skall endast påvisa principen. Den tar inte heller hänsyn till vind i seglen eller vatten som forsar in genom kanonluckorna.]]		[[Bild:VasaGMHojd.png\|thumb\|right\|400px\|Genomskärning av HMS Vasa. Metacentrum hamnar nedanför masscentrum resulterande i att flytkraftens moment inte blir tillräckligt stort för att återbära skeppet. Skissen är dock inte tekniskt korrekt utan skall endast påvisa principen. Den tar inte heller hänsyn till vind i seglen eller vatten som forsar in genom kanonluckorna.]]

	Principen används ofta vid skeppskonstruktion för att beräkna hur mycket ett [[skepp]] med en viss form och last får luta utan att det ~~[[kapsejsa\|~~kapsejsar]]. Speciellt viktigt är detta hos segelbåtar p.g.a. de stora horisontella krafter som uppkommer vid vindtryck mot seglen. Anledningen till att [[Regalskeppet Vasa]] sjönk var för liten metacentrisk höjd orsakad av högt lastade och stora mängder ~~[[kanon\|~~kanoner]] resulterande i en vertikal positiv förskjutning av masscentrum.		Principen används ofta vid skeppskonstruktion för att beräkna hur mycket ett skepp med en viss form och last får luta utan att det kapsejsar. Speciellt viktigt är detta hos segelbåtar p.g.a. de stora horisontella krafter som uppkommer vid vindtryck mot seglen. Anledningen till att Regalskeppet Vasa sjönk var för liten metacentrisk höjd orsakad av högt lastade och stora mängder kanoner resulterande i en vertikal positiv förskjutning av masscentrum.

	== Se även ==		== Se även ==
Rad 26:		Rad 26:
	[[Kategori:Sjöfart]]		[[Kategori:Sjöfart]]
	[[Kategori:Fartygskonstruktion]]		[[Kategori:Fartygskonstruktion]]

	~~[[ca:Centre de carena]]~~
	~~[[de:Metazentrum]]~~
	~~[[en:Metacentric height]]~~
	~~[[es:Centro de carena]]~~
	~~[[fr:Centre de carène]]~~
	~~[[it:Metacentro]]~~
	~~[[nl:Metacentrum]]~~
	~~[[no:Metasenter]]~~
	~~[[pl:Wysokość metacentryczna]]~~
	~~[[ru:Метацентрическая высота]]~~
	~~[[tr:Metasentrik yükseklik]]~~
	~~[[uk:Метацентрична висота]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T15:23:29Z

1 version

Ny sida

[[Bild:Metacentriskhojd.png|thumb|right|453px|Diagram som visar masscentrum G, flytkraftsangreppspunkt B och metacentrisk punkt M. Eftersom M befinner sig ovanför G flyter föremålet stabilt.]]

'''Metacentrisk höjd''' eller '''GM-höjd''' kallas den egenskap som anger [[Stabilitet (Skeppsteknik)|stabiliteten]] hos ett föremål som flyter i en vätska, till exempel ett skepp.

Ett föremåls ''metacentriska höjd'' beräknas med hjälp av 3 punkter:
*Föremålets [[masscentrum]], vanligtvis kallad '''G'''.
*Den undanträngda vätskans masscentrum, vanligtvis kallad '''B'''.
*Den metacentriska punkten '''M''', också kallad '''metacentrum'''.

'''M''' bildas där föremålets lutade [[tyngdkraft|tyngdkraftsriktning]] ([[vertikal]] i [[jämvikt|jämviktsläge]]) korsar den från '''B''' utgående [[flytkraft|flytkraftens]] vertikala riktning. Det absoluta avståndet mellan '''G''' och '''M''' blir direkt proportionellt mot föremålets stabilitet. Skulle '''M''' befinna sig nedanför '''G''' är föremålet [[labil]]t i vätskan och kommer att vicka.

== Mekanik ==
Utanför jämviktsläget bildas ett [[vridmoment]] p.g.a. det [[horisontell|horisontella]] avståndet mellan föremålets masscentrum '''G''' och flytkraftens angreppspunkt '''B'''. Så länge '''M''' befinner sig ovanför '''G''' blir detta moment upprätande. Ligger '''M''' nedanför '''G''' kommer istället flytkraften bilda ett moment som vrider föremålet till att tippa över. Avståndet '''G'''-'''M''' avgör alltså förhållandet mellan det återbärande moment flytkraften ger och det aktivt "tippande" moment tyngdkraften ger.

== Tillämpningar ==
[[Bild:VasaGMHojd.png|thumb|right|400px|Genomskärning av HMS Vasa. Metacentrum hamnar nedanför masscentrum resulterande i att flytkraftens moment inte blir tillräckligt stort för att återbära skeppet. Skissen är dock inte tekniskt korrekt utan skall endast påvisa principen. Den tar inte heller hänsyn till vind i seglen eller vatten som forsar in genom kanonluckorna.]]

Principen används ofta vid skeppskonstruktion för att beräkna hur mycket ett [[skepp]] med en viss form och last får luta utan att det [[kapsejsa|kapsejsar]]. Speciellt viktigt är detta hos segelbåtar p.g.a. de stora horisontella krafter som uppkommer vid vindtryck mot seglen. Anledningen till att [[Regalskeppet Vasa]] sjönk var för liten metacentrisk höjd orsakad av högt lastade och stora mängder [[kanon|kanoner]] resulterande i en vertikal positiv förskjutning av masscentrum.

== Se även ==
*[[Arkimedes princip]]
*[[Barlast]]
*[[Skeppsbyggnad]]

[[Kategori:Mekanik]]
[[Kategori:Sjöfart]]
[[Kategori:Fartygskonstruktion]]

[[ca:Centre de carena]]
[[de:Metazentrum]]
[[en:Metacentric height]]
[[es:Centro de carena]]
[[fr:Centre de carène]]
[[it:Metacentro]]
[[nl:Metacentrum]]
[[no:Metasenter]]
[[pl:Wysokość metacentryczna]]
[[ru:Метацентрическая высота]]
[[tr:Metasentrik yükseklik]]
[[uk:Метацентрична висота]]

Metacentrisk höjd - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 20.44

Dan Olsson: 1 version