Mineral - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 21.10

2013-04-03T21:10:25Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 17.10
Rad 61:		Rad 61:
	=== Halider ===		=== Halider ===
	{{Dubbel bild\|höger\|ImgSalt.jpg\|150\|Hematite.jpg\|150\|'''Haliden''' halit (till vänster) och '''oxiden''' hematit (till höger)}}		{{Dubbel bild\|höger\|ImgSalt.jpg\|150\|Hematite.jpg\|150\|'''Haliden''' halit (till vänster) och '''oxiden''' hematit (till höger)}}
	[[Halid]]er är en mineralgrupp som bildar neutrala [[salter]]. Gruppen inkluderar [[fluorit]] ([[kalciumfluorid]], CaF<sub>2</sub>), [[halit]] ([[natriumklorid]], NaCl), [[sylvin]] ([[kaliumklorid]], KCl) och [[salmiak]] ([[ammoniumklorid]], NH<sub>4</sub>Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som ~~[[playa]]sjöar~~ och utloppslösa hav som [[Döda havet]] och [[Stora saltsjön]], [[Utah]]. I halidgruppen ingår [[fluorid]], [[klorid]] och [[jodid]].<ref name=geo/> Halidgruppen innehåller ungefär 190 mineral.<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml\|titel= Halides, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref>		[[Halid]]er är en mineralgrupp som bildar neutrala [[salter]]. Gruppen inkluderar [[fluorit]] ([[kalciumfluorid]], CaF<sub>2</sub>), [[halit]] ([[natriumklorid]], NaCl), [[sylvin]] ([[kaliumklorid]], KCl) och [[salmiak]] ([[ammoniumklorid]], NH<sub>4</sub>Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som playasjöar och utloppslösa hav som Döda havet och Stora saltsjön, Utah. I halidgruppen ingår [[fluorid]], [[klorid]] och [[jodid]].<ref name=geo/> Halidgruppen innehåller ungefär 190 mineral.<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml\|titel= Halides, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref>

	=== Oxider ===		=== Oxider ===

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 14.39

2013-04-03T14:39:03Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 10.39
Rad 95:		Rad 95:

	{{commons\|Category:Minerals}}		{{commons\|Category:Minerals}}
	~~{{rekommenderad}}~~

	[[Kategori:Mineral\| ]]		[[Kategori:Mineral\| ]]
	[[Kategori:Geologi]]		[[Kategori:Geologi]]
	[[Kategori:Mineralogi]]		[[Kategori:Mineralogi]]
	~~[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]~~

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 23.18

2013-02-28T23:18:48Z

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2013 kl. 19.18
Rad 34:		Rad 34:

	== Mineralgrupper ==		== Mineralgrupper ==
	Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i [[anjon]]grupper och efter förekomst i jordskorpan. Grupperingen är baserad på sjunde utgåvan ~~[[James Dwight Dana\|Danas]]~~ [[Danas mineralklassifikationssystem\|klassifikationssystem]] och antalet mineral i varje grupp är angivet utifrån åttonde utgåvan av Dana.		Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i [[anjon]]grupper och efter förekomst i jordskorpan. Grupperingen är baserad på sjunde utgåvan [[Danas mineralklassifikationssystem\|Danas klassifikationssystem]] och antalet mineral i varje grupp är angivet utifrån åttonde utgåvan av Dana.

	=== Silikat ===		=== Silikat ===

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 22.50

2013-02-28T22:50:20Z

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2013 kl. 18.50
Rad 40:		Rad 40:
	{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png\|150\|Silicate-sheet-3D-vdW.png\|150\|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}		{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png\|150\|Silicate-sheet-3D-vdW.png\|150\|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}
	{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-chain-3D-balls.png\|150\|Silicate-double-chain-3D-balls.png\|150\|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}		{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-chain-3D-balls.png\|150\|Silicate-double-chain-3D-balls.png\|150\|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}
	[[~~Silikater~~]] är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml\|titel= Silicates, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.		[[Silikat]]er är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml\|titel= Silicates, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.

	Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref \|titel=Earth -an introduction to physical geology \|efternamn= Tarbuck\|förnamn= \|författarlänk= \|medförfattare= Lutgens\|år= \|utgivare= Pearson Prentice Hall \|utgivningsort= \|isbn= 0132410664\|sid=92-93}}</ref>		Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref \|titel=Earth -an introduction to physical geology \|efternamn= Tarbuck\|förnamn= \|författarlänk= \|medförfattare= Lutgens\|år= \|utgivare= Pearson Prentice Hall \|utgivningsort= \|isbn= 0132410664\|sid=92-93}}</ref>

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 15.18

2013-02-27T15:18:20Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.18
Rad 4:		Rad 4:
	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

	Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med växtriket och djurriket.		Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket.

	== Identifiering av mineral ==		== Identifiering av mineral ==

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 15.07

2013-02-27T15:07:32Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.07
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]		[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]
	Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt]] ~~ämne~~ som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt ämne]] som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 15.06

2013-02-27T15:06:32Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.06
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]		[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]
	Ett '''mineral''' är ett fast [[~~oorganisk~~]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt]] ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 14.43

2013-02-27T14:43:49Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 10.43
Rad 4:		Rad 4:
	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

	Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med [[växtriket]] och [[djurriket]].		Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med växtriket och djurriket.

	== Identifiering av mineral ==		== Identifiering av mineral ==

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 14.43

2013-02-27T14:43:03Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 10.43
Rad 2:		Rad 2:
	Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganisk]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganisk]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. [[Värmland\|Värmländska]] [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

	Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre [[naturvetenskap]] ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med [[växtriket]] och [[djurriket]].		Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med [[växtriket]] och [[djurriket]].

	== Identifiering av mineral ==		== Identifiering av mineral ==
Rad 96:		Rad 96:
	{{commons\|Category:Minerals}}		{{commons\|Category:Minerals}}
	{{rekommenderad}}		{{rekommenderad}}
	~~{{UA\|bs}}~~
	~~{{Link GA\|lv}}~~

	[[Kategori:Mineral\| ]]		[[Kategori:Mineral\| ]]

Dan Olsson den 24 februari 2013 kl. 11.41

2013-02-24T11:41:44Z

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2013 kl. 07.41
Rad 103:		Rad 103:
	[[Kategori:Mineralogi]]		[[Kategori:Mineralogi]]
	[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]		[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

	~~[[af:Mineraal]]~~
	~~[[ar:معدن]]~~
	~~[[an:Mineral]]~~
	~~[[ast:Mineral]]~~
	~~[[az:Mineral]]~~
	~~[[zh-min-nan:Khòng-bu̍t]]~~
	~~[[be:Мінерал]]~~
	~~[[be-x-old:Мінэрал]]~~
	~~[[bg:Минерал]]~~
	~~[[bs:Minerali]]~~
	~~[[ca:Mineral]]~~
	~~[[cs:Minerál]]~~
	~~[[sn:Muchegwa]]~~
	~~[[cy:Mwyn]]~~
	~~[[da:Mineral]]~~
	~~[[de:Mineral]]~~
	~~[[et:Mineraal]]~~
	~~[[el:Ορυκτό]]~~
	~~[[en:Mineral]]~~
	~~[[es:Mineral]]~~
	~~[[eo:Mineralo]]~~
	~~[[eu:Mea]]~~
	~~[[fa:کانی]]~~
	~~[[fr:Minéral]]~~
	~~[[fy:Mineraal]]~~
	~~[[ga:Mianra]]~~
	~~[[gl:Mineral]]~~
	~~[[ko:광물]]~~
	~~[[hi:खनिज]]~~
	~~[[hr:Minerali]]~~
	~~[[io:Mineralo]]~~
	~~[[id:Mineral]]~~
	~~[[is:Steind]]~~
	~~[[it:Minerale]]~~
	~~[[he:מינרל]]~~
	~~[[jv:Mineral]]~~
	~~[[ka:მინერალები]]~~
	~~[[kk:Минерал]]~~
	~~[[sw:Madini]]~~
	~~[[ht:Mineral]]~~
	~~[[lo:ແຮ່ທາດ]]~~
	~~[[la:Minerale]]~~
	~~[[lv:Minerāls]]~~
	~~[[lt:Mineralas]]~~
	~~[[lmo:Mineraj]]~~
	~~[[hu:Ásvány (anyag)]]~~
	~~[[mk:Минерал]]~~
	~~[[ml:ധാതു]]~~
	~~[[ms:Mineral]]~~
	~~[[mwl:Mineral]]~~
	~~[[mn:Эрдэс]]~~
	~~[[my:တွင်းထွက်ပစ္စည်း]]~~
	~~[[nl:Mineraal]]~~
	~~[[ne:खनिज]]~~
	~~[[new:खनिज]]~~
	~~[[ja:鉱物]]~~
	~~[[no:Mineral]]~~
	~~[[nn:Mineral]]~~
	~~[[oc:Minerau]]~~
	~~[[uz:Mineral]]~~
	~~[[pnb:معدنیات]]~~
	~~[[nds:Mineral]]~~
	~~[[pl:Minerał]]~~
	~~[[pt:Mineral]]~~
	~~[[kaa:Mineral]]~~
	~~[[ro:Mineral]]~~
	~~[[qu:Qiqlla]]~~
	~~[[rue:Мінералы]]~~
	~~[[ru:Минерал]]~~
	~~[[sq:Minerali]]~~
	~~[[scn:Minirali]]~~
	~~[[simple:Minerals]]~~
	~~[[sk:Minerál]]~~
	~~[[sl:Mineral]]~~
	~~[[sr:Минерал]]~~
	~~[[sh:Minerali]]~~
	~~[[su:Mineral]]~~
	~~[[fi:Mineraali]]~~
	~~[[tl:Mineral]]~~
	~~[[ta:கனிமம்]]~~
	~~[[th:แร่]]~~
	~~[[tr:Mineral]]~~
	~~[[uk:Мінерал]]~~
	~~[[ur:معدن]]~~
	~~[[za:Gvangvuz]]~~
	~~[[vi:Khoáng vật]]~~
	~~[[fiu-vro:Mineraal]]~~
	~~[[war:Mineral]]~~
	~~[[yi:מינעראל]]~~
	~~[[zh-yue:礦物]]~~
	~~[[zh:礦物]]~~

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2013 kl. 18.50
Rad 40:		Rad 40:
	{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png\|150\|Silicate-sheet-3D-vdW.png\|150\|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}		{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png\|150\|Silicate-sheet-3D-vdW.png\|150\|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}
	{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-chain-3D-balls.png\|150\|Silicate-double-chain-3D-balls.png\|150\|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}		{{Dubbel bild\|vänster\|Silicate-chain-3D-balls.png\|150\|Silicate-double-chain-3D-balls.png\|150\|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}
	[[~~Silikater~~]] är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml\|titel= Silicates, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.		[[Silikat]]er är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref \|url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml\|titel= Silicates, Dana classification\|hämtdatum=21 augusti 2009 \|format= \|verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.

	Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref \|titel=Earth -an introduction to physical geology \|efternamn= Tarbuck\|förnamn= \|författarlänk= \|medförfattare= Lutgens\|år= \|utgivare= Pearson Prentice Hall \|utgivningsort= \|isbn= 0132410664\|sid=92-93}}</ref>		Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref \|titel=Earth -an introduction to physical geology \|efternamn= Tarbuck\|förnamn= \|författarlänk= \|medförfattare= Lutgens\|år= \|utgivare= Pearson Prentice Hall \|utgivningsort= \|isbn= 0132410664\|sid=92-93}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.07
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]		[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]
	Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt]] ~~ämne~~ som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt ämne]] som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 11.06
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]		[[Fil:Minerals.jpg\|höger\|miniatyr\|300px\|Exempel på några mineral]]
	Ett '''mineral''' är ett fast [[~~oorganisk~~]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt]] ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 10.43
Rad 2:		Rad 2:
	Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganisk]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].		Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganisk]]t ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel\|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref \|efternamn= Woods\|förnamn= Karen M.\|titel= Physical Geology Laboratory Manual\|upplaga= Fjärde upplagan \|år= 2009\|månad= \|utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company\|språk= Engelska\|isbn= 978-0-7575-6114-6\|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter\|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].

	Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. [[Värmland\|Värmländska]] [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>		Det finns omkring 4 500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref \|efternamn= \|förnamn=\|författarlänk= \|medförfattare= \|redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.\|övriga= \|titel=Encyclopedia of geology \|upplaga=Första upplagan \|serie= \|datum= \|år=2005 \|månad= \|utgivare=Elsevier Academic Press \|utgivningsort=Amsterdam \|språk= Engelska \|isbn= 0-12-636380-3 \|libris=9646549 \|id= \|sid=Band 3 s 498 \|kapitel= \|kapitelurl= \|citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland\|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref \|rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd \|tidning=[[Svenska Dagbladet]] \|datum=9 maj 2004}}</ref>

	Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre [[naturvetenskap]] ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med [[växtriket]] och [[djurriket]].		Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala\|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, [[mineralriket]], jämbördigt med [[växtriket]] och [[djurriket]].

	== Identifiering av mineral ==		== Identifiering av mineral ==
Rad 96:		Rad 96:
	{{commons\|Category:Minerals}}		{{commons\|Category:Minerals}}
	{{rekommenderad}}		{{rekommenderad}}
	~~{{UA\|bs}}~~
	~~{{Link GA\|lv}}~~

	[[Kategori:Mineral\| ]]		[[Kategori:Mineral\| ]]