https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=NedslagskraterNedslagskrater - Versionshistorik2026-11-07T06:06:53ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.43.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nedslagskrater&diff=3150&oldid=prevDan Olsson: 1 version2013-02-23T18:21:03Z<p>1 version</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Bild:Tycho crater on the Moon.jpg|thumb|230px|Nedslagskratern [[Tycho (månkrater)|Tycho]] på [[månen]].]]<br />
En '''nedslagskrater''', ''meteoritkrater'', ''krater'', är en vanligen [[cirkel]]formad fördjupning i en [[planet]]s, [[måne]]s eller [[småplanet]]s yta som orsakats av en [[kollision]] med en mindre [[himlakropp]], såsom en [[meteorid]], [[asteroid]] eller [[komet]]. På [[jorden]] bildas ofta en [[kratersjö]] i en sådan krater och i större nedslagskratrar bildas ofta en [[ö (landområde)|ö]] eller till och med en [[ring]] av öar i kraterns centrum.<br />
<br />
Gamla kratrar, vars konturer utsuddats så att bara vaga spår av nedslaget återstår, kallas [[astroblem]]. Nedslagskratrar finns på nästan alla himlakroppar med fast yta och eftersom antalet nedslagskratrar ökar med tiden och förändrar terrängens utseende, kan man genom att räkna antalet nedslagskratrar fastställa åldern på denna terräng. Dock uppnås med tiden en jämvikt där äldre kratrar raderas i samma takt som nya tillkommer.<br />
<br />
== Historia ==<br />
[[Bild:Meteor.jpg|thumb|left|300px|[[Barringerkratern]] i [[Arizona]].]]<br />
<br />
[[Daniel Barringer]] (1860-1929) var den förste som identifierade en geologisk deformation som en nedslagskrater - [[Barringerkratern]] i [[Arizona]]. Hans idéer vann dock ingen acceptans vid denna tid och när de till slut gjorde det, insåg man inte hur vanliga meteoritnedslag faktisk är på jorden.<br />
<br />
På [[1920-talet]] studerade geologen [[Walter H. Bucher]] ett antal nedslagkratrar i [[USA]]. Han konstaterade att dessa håligheter orsakats av någon sorts omfattande [[explosion]]er men förklarade dem med enorma [[vulkan]]utbrott. [[1936]] analyserade emellertid geologerna [[John D. Boon]] och [[Claude C. Albritton Jr.]] Buchers studier och drog istället slutsatsen att de kratrar han studerat måste ha orsakats av utomjordiska projektiler.<br />
<br />
Ämnet förblev dock mer eller mindre spekulativt ända till [[1960-talet]] då ett antal forskare med [[Eugene M. Shoemaker]] i spetsen utförde omfattande studier av kratrarna. Man fann [[bergart]]er med [[mineral]] som genomgått en så kallad [[impaktmetamorfos]], en ombildning som bara kan ske under högre tryck än en vulkan kan producera, och att kratrarna därför bara kunde ha orsakats av meteoriter.<br />
<br />
[[Bild:Manicouagan-EO.JPG|thumb|210px|[[Manicouaganreservoaren|Manicouagan]] är en över 200 miljoner år gammal nedslagskrater med en diameter på över 70 km. Kratern ligger i den [[kanadensiska skölden]] som genomgått tämligen få geologiska förändringar och är ännu förvånansvärt välbevarad.]]<br />
<br />
Tack vare kunskapen om impaktmetamorfosens kännetecken kunde [[Carlyle S. Beals]] m.fl. vid [[Dominionobeservatoriet]] i [[Victoria, British Columbia]] i [[Kanada]] och [[Wolf von Engelhardt]] vid universitetet i [[Tübingen]] i [[Tyskland]] metodiskt börja söka efter spår av dittills okända meteoritnedslag och omkring [[1970]] hade fler än 50 fall upptäckts.<br />
<br />
Deras arbete förblev omdiskuterat men genom [[Apolloprogrammet]] kom bevis på omfattande meteoritnedslag på månen där [[erosion]] knappast existerar. Eftersom man måste anta att jorden träffas av fler projektiler än sin lilla måne, insåg man att det måste finnas rester av betydligt fler nedslag än antalet välbevarade kratrar ger en antydan om.<br />
<br />
Åldern på jordens kända nedslagskratrar varierar mellan tusen år (till exempel den lilla [[Havilandkratern]] i [[Kansas]]) och två miljarder år. Få kratrar äldre än 200 miljoner år har dock upptäckts, vilket alltså måste motsvara den tid som jordens geologiska processer brukar behöva för att utplåna en större krater. Nedslagskratrar hittas dessutom i första hand i [[kraton]]er, [[kontinent]]ernas stabila inre delar. Jordens yta är till större delen täckt av vatten, men få undervattenskratrar har hittats, delvis beroende på svårigheten att kartlägga havsbotten, men framförallt på grund av [[plattektonik]]en, det vill säga då havsbotten genom [[subduktionszon|subduktion]] försvinner ned i jordens inre.<br />
<br />
Idag uppskattar man att 1-3 nedslagskratrar med en diameter överstigande 20 kilometer skapas under en miljon år. Det antyder att de flesta kratrar som upptäckts hittills är relativt unga.<br />
<br />
== Bildning och struktur ==<br />
<br />
En projektil som faller in mot jordens yta har en [[hastighet]] på minst 11,6 km/s. Eftersom [[rörelseenergi]]n växer som kvadraten på hastigheten, får projektilen mer sprängkraft än konventionellt, kemiskt [[sprängmedel]] och massiva objekt kan lätt få samma sprängkraft som en [[atombomb]]. Årligen registrerar [[seismograf]]er någon explosion på flera [[kiloton]], vanligen ute till havs.<br />
<br />
Mindre projektiler har relativt stor [[area]] i förhållande till [[massa]]n och bromsas därför kraftigt ned av [[atmosfären]]. Däremot bromsas projektiler som väger mer än 1&nbsp;000 ton knappt alls av atmosfären. När projektilen tränger in i atmosfären utsätts den för så hög [[temperatur]] och stort [[tryck]] att kroppar av [[kondrit]] och [[kolhaltig kondrit]] kan förstöras innan de ens nått marken. Metalliska [[järn]]-[[nickel]] meteoriter däremot har starkare inre struktur och kan slå ned i jordskorpan i en våldsam explosion.<br />
<br />
När meteoriten når jordytan trycks luft, vatten och sten samman till en extremt het [[plasmafysik|plasma]]. När denna plasma exploderar expanderar den med våldsam fart för att sedan snabbt kylas ned. Kraften räcker för att material ska slungas tillbaka ut i rymden där det kan färdas flera varv runt jorden innan det faller ned som sekundära meteoriter. På planeter som saknar luft kan explosionen från ett meteoritnedslag bevaras som strålar omkring kratern. Det finns dock andra teorier kring dessa strålar.<br />
<br />
[[Bild:Valhalla crater on Callisto.jpg|thumb|left|260px|Flerringskratern [[Valhalla]] på [[Jupiter (planet)|Jupiters]] måne [[Callisto]].]]<br />
<br />
Vid ett nedslag på jorden producerar energirika, kemiska processer starka [[syror]] av [[saltvatten]] och [[luft]]. Den förångade stenen i plasman kondenserar till karaktäristiska konformade droppar av glas som kallas [[tektit]]er och som med hög hastighet sprids över stora områden. Alla forskare är dock inte överens om hur tektiterna uppstått. Det största och yngsta av dessa tektitfält, det australasiska tektitfältet som bildades för omkring 700&nbsp;000 år sedan, går inte att associera med någon känd nedslagskrater varken på land eller ute i havet, och man menar att ett så ungt nedslag fortfarande måste gå att spåra.<br />
<br />
Meteoritnedslag i havet kan ha vara mycket mer förödande än de på land. Kraften i nedslaget undantränger så stora mängder vatten att [[tsunami]]er uppstår. Meteoriten som slog ned i [[Chicxulubkratern|Chicxulub]] på [[Yucatán]]halvön i södra [[Mexiko]] tros ha producerat tsunamivågor som var 50-100 m höga och som förflyttade föremål flera mil inåt land.<br />
<br />
Det som återstår av ett meteoritnedslag både till havs och på land är en krater, antingen en "enkel" eller en "komplex" krater. [[Barringerkratern]] i [[Arizona]] är det bäst bevarade exemplet på jorden på en enkel, skålformad krater. Dessa kratrar blir sällan större än fyra kilometer i diameter.<br />
<br />
Komplexa kratrar är större och har upphöjda centrum omgivna av ett lägre dal och en trasig kraterrand. Förhöjningen i mitten beror på den [[rekyl]] som uppstår - ungefär som när en droppe faller på en vattenyta - och som genast "fryser till" då stenen kyls ned och stelnar.<br />
<br />
[[Bild:Mimas moon.jpg|thumb|210px|[[Herschel (krater på Mimas)|Herschel]], en gigantisk nedslagskrater på [[Saturnus]] måne [[Mimas]].]]<br />
<br />
Storleken på kratern beror på storleken på meteoriten och på beskaffenheten på marken där den slår ned: Mjuk materia ger en mindre krater än sprött material. Med tiden förändras kratern. Först sjunker den ihop. Sedan börjar [[erosion]] och andra nedbrytande geologiska processer sitt arbete med att sudda ut och täcka över kratern. Till slut återstår bara ett [[astroblem]], spår av ett nedslag. Barringerkratern är bara 50&nbsp;000 år gammal och är därför fortfarande välbevarad. [[Vredefortkratern]] i [[Sydafrika]] är det största kända nedslaget och ett av de få kända, bevarade spåren av en flerringskrater på jorden. Av [[Chicxulubkratern]], det meteoritnedslag man tror orsakade [[dinosaurier]]nas utrotning och en av de största man känner till på jorden, bildades för 65 miljoner år sedan och av den återstår egentligen ingenting. <br />
<br />
[[Vulkan]]kratrar liknar på flera sätt nedslagskratrar och [[breccia]]bergarter är även associerade med andra geologiska formationer än nedslagkratrar. Till skillnad från nedslagskratrar har många vulkankratrar dels oregelbunden form, dels lavaflöden och omgivande vulkaniska material. Nedslagskratrar på [[Venus (planet)|Venus]] kan dock ha liknande floder av smält material. [[Impaktmetamorfos]], [[slagkägla|slagkäglor]] och några andra geologiska egenskaper är däremot unika för nedslagskratrar. Tyvärr blir ofta är dessa kännetecken begravda djupt ned i marken, i synnerhet vid mindre nedslag. I komplexa nedslagkratrar brukar man lätt hitta sådana spår i deras upphöjda centrum.<br />
<br />
== Nedslagskratrar i Finland==<br />
Listan visar kratrarna i identifieringsordning.<br> <br />
<br clear="left"><br />
{| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"<br />
|- bgcolor="#CCCCCC" align="center"<br />
| '''Plats''' || '''Diameter (km)''' || '''Ålder (M.Å.S.)''' || '''Koordinaterna'''<br />
|-<br />
| [[Lappajärvi]] || 17-23 || 73 || N63 09, E23 42 <br />
|-<br />
| [[Sääksjärvi (Kumo)|Sääksjärvi]] || 5,0 || 543 ±12 || N61 24, E22 24 <br />
|-<br />
| [[Söderfjärden]] || 5,0 - 6,0 || 560 (540) || N63 00, E21 35 <br />
|-<br />
| [[Iso-Naakkima]] || 2,0 - 3,0 || 900 - 1200 || N62 11, E27 11 <br />
|-<br />
| [[Lumparn]] || 7-10 || 500 - 1200 || N60 08, E20 07 <br />
|-<br />
| [[Suvasvesi|Suvasvesi North]] || 3,5 || 240 ±10 eller 780 ±10 || N62 41, E28 11<br />
|-<br />
| [[Karikkoselkä]] || 1,4 || 250 (230 - 450) || N62 13, E25 14 <br />
|-<br />
| [[Saarijärvi (krater)|Saarijärvi]] || 2,2 || 600-1980 ||N65 17, E28 25 <br />
|-<br />
| [[Paasselkä]] || 10 - 12,5 || < 1900 || N62 12, E29 23 <br />
|-<br />
| [[Suvasvesi|Suvasvesi South]] || 3,8 || 240 ±10 eller 780 ±10 || N62 35, E28 14<br />
|-<br />
| [[Keurusselkä]] || 11,5 || 1000 - 1880 || N62 08, E24 37<br />
|}<br />
<br />
== Nedslagskratrar i Sverige ==<br />
{| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"<br />
|- bgcolor="#CCCCCC" align="center"<br />
| '''Plats''' || '''Diameter (km)''' || '''Ålder (M.Å.S.)''' || '''Koordinaterna'''<br />
|-<br />
| [[Dellen]] || 19 || 89 || <br />
|-<br />
| [[Granby (krater)|Granby]] || 3,0 || 470 || <br />
|-<br />
| [[Locknesjön]] || 7,5 || 455 || <br />
|-<br />
| [[Mien (sjö)|Mien]] || 9,0 || 121 || <br />
|-<br />
| [[Siljansringen]] || 52 || 361 || <br />
|-<br />
| [[Tvären]] || 2,0 || 455 || <br />
|-<br />
| [[Hummeln]] || || || <br />
|}<br />
<br />
<br clear="left"><br />
<br />
== Se även ==<br />
{{commons|Impact crater}}<br />
* [[Krater]]<br />
* [[Caldera]]<br />
* [[Massutdöende]]<br />
* [[Astroblem]]<br />
<br />
[[Kategori:Nedslagskratrar| ]]<br />
[[Kategori:Geologi]]<br />
<br />
<!-- The below are interlanguage links. --><br />
<br />
{{Link FA|nn}}<br />
<br />
[[als:Einschlagkrater]]<br />
[[ar:فوهة صدمية]]<br />
[[be:Астраблема]]<br />
[[be-x-old:Ударны кратэр]]<br />
[[bg:Ударен кратер]]<br />
[[bs:Udarni krater]]<br />
[[br:Krater]]<br />
[[ca:Cràter d'impacte]]<br />
[[cs:Impaktní kráter]]<br />
[[da:Nedslagskrater]]<br />
[[de:Einschlagkrater]]<br />
[[en:Impact crater]]<br />
[[es:Cráter de impacto]]<br />
[[eo:Alfrapa kratero]]<br />
[[eu:Talka krater]]<br />
[[fa:دهانه برخوردی]]<br />
[[fr:Cratère d'impact]]<br />
[[gl:Cráter de impacto]]<br />
[[ko:충돌구]]<br />
[[hi:प्रहार क्रेटर]]<br />
[[hr:Udarni krater]]<br />
[[id:Kawah tabrakan]]<br />
[[it:Cratere meteoritico]]<br />
[[he:מכתש פגיעה]]<br />
[[kk:Метеориттік кратер]]<br />
[[ky:Метеорит кратери]]<br />
[[la:Crater illisionis]]<br />
[[lb:Aschlagkrater]]<br />
[[lt:Smūginis krateris]]<br />
[[hu:Becsapódási kráter]]<br />
[[ml:ഉൽക്കാഗർത്തം]]<br />
[[nl:Inslagkrater]]<br />
[[ja:クレーター]]<br />
[[no:Nedslagskrater]]<br />
[[nn:Nedslagskrater]]<br />
[[oc:Cratèr d'impacte]]<br />
[[pl:Krater uderzeniowy]]<br />
[[pt:Cratera de impacto]]<br />
[[ro:Crater]]<br />
[[qu:Pachakawri luq'u]]<br />
[[ru:Ударный кратер]]<br />
[[simple:Impact crater]]<br />
[[sk:Impaktný kráter]]<br />
[[sl:Udarni krater]]<br />
[[sr:Кратер]]<br />
[[sh:Udarni krater]]<br />
[[fi:Törmäyskraatteri]]<br />
[[ta:விண்கல் வீழ் பள்ளம்]]<br />
[[tr:Meteor krateri]]<br />
[[uk:Метеоритний кратер]]<br />
[[vi:Hố va chạm]]<br />
[[zh-yue:隕石坑]]<br />
[[zh:撞击坑]]</div>Dan Olsson