Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.15

2013-02-26T21:15:18Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{Grundämne
 |tecken = Ni
@@ Rad 128: / Rad 127: @@
 Många, men inte alla [[hydrogenas]]er innehåller nickel förutom  [[järn-svavelkluster]]. Nickelcentrer är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.
-För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för [[lever]]ns funktion.
+För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för leverns funktion.
 I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka [[nickelallergi|allergi]].
@@ Rad 156: / Rad 155: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:59:30Z

1 version

Ny sida

{{omdirigering|Nickel}}
{{Grundämne
|tecken = Ni
|atomnr = 28
|föreg-namn = [[kobolt]]
|nästa-namn = [[koppar]]
|föreg-i-serie =
|nästa-i-serie = [[Palladium|Pd]]
|bild-periodiska-systemet = Ni-TableImage.png
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 10
|period = 4
|block = d
|densitet = 8908
|hårdhet = 4,0
|utseende = Glänsande metallisk
|bild-utseende = Nickel chunk.jpg
|atommassa = 58,6934
|atomradie = 135 (149)
|kovalent-radie = 121
|van-der-Waal-radie = 163
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[argon|Ar]]<nowiki>]</nowiki>3d84s2
|e-minus = 2, 8, 16, 2
|oxidationstillstånd-oxid = 3, '''2''' (svag [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur = kubisk (ccp)
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 1728 [[Kelvin|K]] (1455 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 3186 K (2913 °C)
|molvolym = 6,59
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 370,4
|smältvärme = 17,47
|ångtryck = 237 Pa vid 1726 K
|ljudhastighet = 4970
|elektronegativitet = 1,91
|värmekapacitet = 440
|elektrisk-ledning = 14,3×106
|värmeledning = 90,7
|joniseringspot-1 = 737,1
|joniseringspot-2 = 1753
|joniseringspot-3 = 3395
|joniseringspot-4 = 5300
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 56Ni
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 6,077 [[dag]]ar
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 2,136
|sönderfallsprodukt = 56[[Kobolt|Co]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 58Ni
|förekomst = '''68,077 %'''
|stabil-neutroner = 30
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 59Ni
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 76000 [[år]]
|sönderfallstyp = ε
|sönderfallsenergi = 1,072
|sönderfallsprodukt = 59[[Kobolt|Co]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 60Ni
|förekomst = 26,233 %
|stabil-neutroner = 32
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 61Ni
|förekomst = 1,14 %
|stabil-neutroner = 33
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 62Ni
|förekomst = 3,634 %
|stabil-neutroner = 34
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 63Ni
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 100,1 år
|sönderfallstyp = [[Beta-sönderfall|β]]-
|sönderfallsenergi = 2,137
|sönderfallsprodukt = 63[[Koppar|Cu]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 64Ni
|förekomst = 0,926 %
|stabil-neutroner = 36
}}
}}
'''Nickel''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] med det kemiska tecknet '''Ni''' och [[atomnummer]] 28.

== Kännetecken ==
Nickel är en silvervit högglänsande metall. Den är en [[övergångsmetall]] som tillsammans med [[järn]] och [[kobolt]] kan räknas till gruppen [[järnmetaller]]. Den är hård. Den förekommer i förening med [[svavel]] i [[millerit]], med [[arsenik]] i mineralerna [[nickelin]] och [[skutterudit]], och med arsenik och svavel i [[nickelglans]].

På grund av att den är motståndskraftig mot [[oxidering]] används den bland annat i [[mynt]]. Dess viktigaste användning är i [[legering]]ar. Nickel är [[magnetisk]] och ett av de fem [[ferromagnetism|ferromagnetiska]] grundämnena.

Nickels vanligaste [[oxidationstillstånd]] är +2.

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa [[rostfritt stål]]. Ytterligare 12 procent används i [[superlegering]]ar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är [[Japan]], som använder 169 600 [[ton (måttenhet)|ton]] om året (2005).<ref name = "Economist">Produktions- och konsumtionssiffror från ''The Economist: Pocket World in Figures 2005'', Profile Books (2005), ISBN 1-86197-799-9</ref>

Några av tillämpningarna är:
* Rostfritt stål och andra korrosionsresistenta legeringar
* Nickelstål används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Legeringen [[Alnico]] används i magneter
* [[Mymetall]] har särskilt hög [[magnetisk permeabilitet]] och används för att skärma av [[magnetfält]]
* [[Monel]] är en [[kopparnickel]]legering som är mycket resistent mot [[korrosion]] och används för båtpropellrar, köksförråd och kemiindustrianläggningar
* [[Minnesmetall]] som används inom [[robotik]]
* Återuppladdningsbara [[batteri]]er, såsom [[Nickel-Metallhydrid|nickelmetallhydridbatterier]] och nickelkadmiumbatterier
* [[Mynt]].
* Gitarrsträngar
* I [[elektroplätering]]
* I [[smältdegel|smältdeglar]] för kemiska [[laboratorium|laboratorier]]
* Många [[katalysator]]er är baserade på nickel. Bland annat används [[raneynickel]] för [[hydrogenering]] av växtoljor

== Historia ==
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. [[Brons]]er från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent. Dessutom finns kinesiska handskrifter som antyder att "vit [[koppar]]" användes i Asien mellan 1400 och 1700 f.Kr. Eftersom nickelmalm lätt misstas för silvermalm är förståelsen av metallen nickel och dess användning av betydligt senare datum. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, [[tyska]] ''Kupfernickel'', egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga [[glas]] grönt.

Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var [[Axel Frederik Cronstedt]], som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel ([[nickelin]]), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Detta gjorde han i [[Los]] gruva i nordvästra [[Hälsingland]]. I gruvan, som nu är ett turistmål, bröts även [[kobolt]].

Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Biologisk roll ==
Många, men inte alla [[hydrogenas]]er innehåller nickel förutom [[järn-svavelkluster]]. Nickelcentrer är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.

För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för [[lever]]ns funktion.

I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka [[nickelallergi|allergi]].

== Förekomst ==
Större delen av den nickel som utvinns kommer från två sorters malmfyndigheter. De ena är [[laterit]]er där de främsta malmmineralerna är nickelhaltig [[limonit]]: (Fe,Ni)O(OH) och [[garnierit]] : (Ni,Mg)3Si2O5(OH). De andra är magmatiska svavelfyndigheter där det främsta malmmineralet är [[pentlandit]]: (Ni,Fe)9S8.

Det mesta av jordens nickel antas vara koncentrerat till [[jordens kärna]].

== Utvinning och rening ==
Nickel kan utvinnas med [[extraktiv metallurgi]]. Den största producenten av nickel är [[Ryssland]] som utvinner 267 000 ton nickel per år. [[Australien]] och [[Kanada]] är de andra och tredje största producenterna, med 207 och 189,3 tusen ton per år. Bland nya producenter i Kanada utmärker sig Liberty Mines, med ticker LBE.V på Venturelistan.<ref name = "Economist" />

== Referenser ==
* {{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nickel&oldid=31470326}}
* [http://periodic.lanl.gov/elements/28.html Los Alamos National Laboratory – Nickel]
=== Noter ===
<references/>

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Nickelallergi]]

== Externa länkar ==
{{Commons|Nickel}}

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]

{{Link GA|en}}

[[af:Nikkel]]
[[am:ኒኬል]]
[[ar:نيكل]]
[[an:Níquel]]
[[az:Nikel]]
[[bn:নিকেল]]
[[be:Нікель]]
[[be-x-old:Нікель]]
[[bg:Никел]]
[[bs:Nikl]]
[[br:Nikel]]
[[ca:Níquel]]
[[cv:Никĕль]]
[[ceb:Nikil]]
[[cs:Nikl]]
[[co:Nichele]]
[[cy:Nicel]]
[[da:Nikkel]]
[[de:Nickel]]
[[dv:ނިކަލް]]
[[et:Nikkel]]
[[el:Νικέλιο]]
[[en:Nickel]]
[[es:Níquel]]
[[eo:Nikelo]]
[[eu:Nikel]]
[[fa:نیکل]]
[[hif:Nickel]]
[[fr:Nickel]]
[[fur:Nichel]]
[[ga:Nicil]]
[[gv:Nickyl]]
[[gl:Níquel]]
[[hak:Ngiap (鎳)]]
[[xal:Никелион]]
[[ko:니켈]]
[[hy:Նիկել]]
[[hi:निकल]]
[[hr:Nikal]]
[[io:Nikelo]]
[[id:Nikel]]
[[ia:Nickel]]
[[is:Nikkel]]
[[it:Nichel]]
[[he:ניקל]]
[[jv:Nikel]]
[[kn:ನಿಕಲ್]]
[[ka:ნიკელი]]
[[kk:Никель]]
[[sw:Nikeli]]
[[kv:Никель]]
[[ht:Nikèl]]
[[ku:Nîkel]]
[[mrj:Никель]]
[[la:Niccolum]]
[[lv:Niķelis]]
[[lb:Néckel]]
[[lt:Nikelis]]
[[lij:Nichel]]
[[jbo:nikle]]
[[hu:Nikkel]]
[[mk:Никел]]
[[ml:നിക്കൽ]]
[[mi:Konukōreko]]
[[mr:निकेल]]
[[ms:Nikel]]
[[my:နီကယ်]]
[[nah:Iztāctepoztli]]
[[nl:Nikkel]]
[[ja:ニッケル]]
[[no:Nikkel]]
[[nn:Nikkel]]
[[oc:Niquèl]]
[[uz:Nikel]]
[[pa:ਨਿਕਲ]]
[[pnb:نکل]]
[[nds:Nickel (Metall)]]
[[pl:Nikiel]]
[[pt:Níquel]]
[[ro:Nichel]]
[[qu:Nikil]]
[[ru:Никель]]
[[stq:Nikkel]]
[[scn:Nichel]]
[[simple:Nickel]]
[[sk:Nikel]]
[[sl:Nikelj]]
[[ckb:نیکڵ]]
[[sr:Никл]]
[[sh:Nikl]]
[[fi:Nikkeli]]
[[ta:நிக்கல்]]
[[te:నికెల్]]
[[th:นิกเกิล]]
[[tg:Никел]]
[[tr:Nikel]]
[[uk:Нікель]]
[[ug:نىكېل]]
[[vep:Nikel']]
[[vi:Niken]]
[[war:Nikel]]
[[yi:ניקל]]
[[yo:Nickel]]
[[zh-yue:鎳]]
[[zh:镍]]

Nickel - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.15

Dan Olsson: 1 version