https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=NitritNitrit - Versionshistorik2026-10-24T19:44:20ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.43.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nitrit&diff=13963&oldid=prevDan Olsson: 1 version2013-04-08T14:04:42Z<p>1 version</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>[[Bild:Nitrite-ion-canonical-structures.png|thumb|300px|Nitritjonens två resonansformer.]]<br />
'''Nitriter''' är inom [[oorganisk kemi]] [[salter]] av [[salpetersyrlighet]]. De innehåller nitritjonen, NO<sub>2</sub><sup>−</sup>. Inom [[organisk kemi]] är nitriter [[estrar]] av salpetersyrlighet, och innehåller nitritogruppen R-O-N=O, där R är en [[arylgrupp|aryl]]- eller [[alkylgrupp]].<br />
<br />
== Nitritsalter ==<br />
Nitritjonen har en [[böjd geometri]] och har två [[resonans (kemi)|resonansformer]] som bidrar till dess stabilitet. Nitriter av [[alkalimetall]]erna och de [[alkalisk jordmetall|alkaliska jordartsmetallerna]] kan [[Kemisk syntes|syntetiseras]] genom att blanda [[kvävemonoxid]] NO och [[kvävedioxid]] NO<sub>2</sub> med korresponderande metallhydroxidlösning. Andra nitriter kan framställas genom [[reduktion]] av korresponderande [[nitrat]]er.<br />
<br />
[[Natriumnitrit]] med [[E-nummer]] E250, NaNO<sub>2</sub>, används för bevarande av köttprodukter, eftersom det framför allt hämmar tillväxt av [[Clostridium botulinum]] och att det genom reaktion med [[myoglobin]]et i köttet ger det den önskade rosa färgen i till exempel falukorv. Nitratet oxiderar myoglobinet till metmyoglobin som har en brun-grå färg. Därefter reduceras metmyoglobinet och binder kväveoxid så att Nitrosylmyglobin bildas. Nitrosylmyoglobin har en röd färg som efter denautering genom värmebehandling eller fermentering bildar nitrosylhaemochromogen som har den rosa färgen karaktäristisk för falukorv och julskinka. Eftersom nitrit är giftigt; dödlig dos för människor är cirka 22&nbsp;mg per kg kroppsvikt, så är max tillåtna nitritinnehåll i köttprodukter 100&nbsp;[[ppm]] (i USA). Klassiskt så användes nitratsalter. Det fungerade eftersom bakterier förvandlade nitrater till nitriter, fast med varierande effekt. Nitrater i hög halt ger mycket stark röd färg. Nitriter i tillåten halt ger svag färg. Det är orsaken till att korv i Danmark är färgad med röd färg numera efter förbudet att använda nitrat i korven. <br />
<br />
Följande mening låter besynnerligt- vill någon redigera? <br />
''Nitrit behövs inte i smala köttstycken när tillräckligt syre diffunderar in. Om köttet/korven blir grått i mitten behövs nitrit för att förhindra [[botulism]].''<br />
<br />
Nitrit kan hämma syreupptagning hos små barn.<ref>[http://www.alltombarn.se/barnhalsa/1.6874 Artikel i Allt om barn]</ref><br />
<br />
== Nitritestrar ==<br />
[[Amylnitrit]], (CH<sub>3</sub>)<sub>2</sub>CH(CH<sub>2</sub>)<sub>2</sub>ONO, används inom medicin för behandling av [[hjärtsjukdomar]]. <br />
<br />
== Liknande föreningar ==<br />
NO<sub>2</sub><sup>−</sup> skall inte förväxlas med [[nitroniumjon]]en som är NO<sub>2</sub><sup>+</sup>. Organiska föreningar på formen R-NO<sub>2</sub>, där alkyl- eller arylgruppen binder till kväveatomen, kallas [[nitroföreningar]], och gruppen kallas då nitrogrupp.<br />
<br />
==Källor==<br />
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrite}}<br />
<references/><br />
<br />
[[Kategori:Oxoanjoner]]<br />
[[Kategori:Funktionella grupper]]<br />
[[Kategori:Ämnesklasser]]<br />
[[Kategori:Nitriter| ]]</div>Dan Olsson