https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&feed=atom&title=NykroppaNykroppa - Versionshistorik2026-11-06T04:33:30ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.43.6https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nykroppa&diff=6585&oldid=prevDan Olsson: 1 version2013-02-24T11:01:50Z<p>1 version</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>{{Ortsfakta Sverige<br />
| ortnamn = Nykroppa<br />
| form = Tätort<br />
| slogan = <br />
| smeknamn = <br />
| bild = Nykroppa.jpg<br />
| bildtext = Nykroppa Järnverk på 1930-talet.<br />
| vapen = <br />
| landskap = [[Värmland]]<br />
| län = [[Värmlands län]]<br />
| kommun = [[Filipstads kommun]]<br />
| församling = [[Filipstads församling]]<br />
| koordinat = <br />
| höjdläge = <br />
| lat_g = 59<br />
| lat_m = 37<br />
| lat_s = 20<br />
| lat_NS = N<br />
| long_g = 14<br />
| long_m = 18<br />
| long_s = 0<br />
| long_EW = E<br />
| areaort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal| 5772 }}<br />
| invort = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning| 5772 }}<br />
| invår = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning| år }}<br />
| täthet = auto<br />
| grundades = <br />
| postnummer = <br />
| riktnummer = <br />
| tätortskod = 5772<br />
| positionskarta = Värmland<br />
| positionskartnamn = Sweden Värmland location map.svg<br />
| karttext = Nykroppas läge i Värmlands län<br />
| fotnot = <br />
| invnot = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning| ref }}<br />
}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige --><br />
'''Nykroppa''' är en [[tätort]] i [[Filipstads kommun]] och kyrkbyn i [[Kroppa socken]]. <br />
<br />
Nykroppa ligger 13 km sydöst om [[Filipstad (tätort)|Filipstad]]. Samhället, som ligger vid [[riksväg 26]] var fram till början av 1970-talet en [[bruksort]], dominerad av ''Nykroppa Järnverk'' vilket ingick i [[Uddeholms-koncernen]]. Näringslivet är numera mycket mer differentierat. I Nykroppa finns bland annat livsmedelsbutik ([[Konsum]]), [[grundskola]] (1-5) och [[Folkets Park]]. Dessutom finns ett rikt föreningsliv med ett antal [[idrottsförening]]ar.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
[[Fil:Nykroppa 1950-talet.jpg|miniatyr|höger|300px|Järnverket på 1950-talet.]]<br />
=== Nykroppa från stenålder till bruksbolag ===<br />
Första gången Nykroppa nämns i samband med järnhantering är i [[1540]] års [[jordebok]]. Man vet dock att människor bott i området sedan stenåldern; [[1911]] påträffades en stenåldersyxa vid ''Riddarnäset''. [[Hornkullens silvergruvor]], som ligger 3 km norr om Nykroppa, började bearbetas redan på 1570-talet. Detta skedde på initiativ av Hertig Karl, sedermera [[Karl IX]]. Denna lät också rusta upp järnbruket och anlägga en [[kungsgård]] (som tyvärr ingen i dag vet var den låg). Nykroppa kom sedan att vara [[kronobruk]] fram till [[1622]] då det utarrenderades, bland annat till [[Louis de Geer]]. [[1714]] köpte den dåvarande arrendatorn Claes Linroth Nykroppa och slog ihop det med [[Storfors bruk]]. Nykroppa kom sedan att vara i familjen Linroth ägo till [[1809]] då det (tillsammans med Storfors) övertogs av greve<br />
C. G. Lövenhielm. Vid dennes död [[1839]] bildades ett [[konsortium]], ''Storfors Bolag'', som överlät brukets drift och skötsel åt en disponent.<br />
<br />
=== Uddeholm köper Nykroppa järnverk ===<br />
På grund av en hårdnande konkurrens i samband med den s.k. ''[[bruksdöden]]'' ombildades bolaget [[1866]] till [[aktiebolag]] under namnet [[Storfors Bruks AB]]. [[Investering]]ar och [[rationalisering]]ar gjorde nu att mindre hyttor slogs ut till fördel för en större enhet, och driften kom i huvudsak att koncentreras till Nykroppa. Järnverket byggdes ut med bland annat nya [[masugn]]ar och ett [[bessemerverk]]. Samtidigt fick man också tillgång till [[järnväg]], vilket självklart underlättade transporterna. Det nya järnverket fortsatte att växa, och de följande åren tillkom [[götvalsverk]] med [[ånghammare]] ([[1882]]-[[1883|83]]), [[universalvalsverk]] ([[1884]]) och kolhus (1884). Under 1890-talet fortsatte investeringarna (bland annat [[martinverk]], [[finvalsverk]] och reparationsverkstad med mindre tackjärnsgjuteri). [[1890]] fick järnverket tillgång till elektricitet.<br />
<br />
[[Uddeholmsbolaget]] förvärvade år [[1909]] aktiemajoriteten i Storfors Bruks AB. Under den nya ägarens ledning övergavs den gamla [[bessemerprocessen]] [[1915]] till fördel för [[martinprocessen]]. [[1918]] upplöstes Storfors Bruk AB och dess tillgångar överfördes till Uddeholm. Under mellankrigstiden kom den viktigaste investeringen i Nykroppa att vara det nya [[Sintring|sintringsverket]] som togs i bruk [[1936]]. Detta år höjdes också skorstenarna vid norra martinverket från 35 till 55 meter. 1940-talet inleddes med att göt- och finvalsverk flyttades till nya byggnader. [[1945]] stod en nya martinugn färdig med en kapacitet på 50 ton. Samma år kunde även den 300 m långa skrotreversbanan tas i bruk; Sveriges första svängda traversbana. Året därpå togs ett helt nytt martinverk i bruk.<br />
<br />
=== Från 1950-talets högkonjunktur till 1970-talets nedläggning ===<br />
Nykroppas epok som tackjärnsproducerande järnverk avslutades den [[24 maj]] [[1947]] i samband med att masugn no. 1 nedblåstes för sista gången. Som en följd av detta nedlades även sinterverket. Under 1950-talet ökades martinverkets kapacitet med nya ugnar. Även en [[ljusbågsugn]] en [[gropugn]] kom att installeras. Stora ånghammaren, som idag tyvärr är nästan det enda som finns kvar av Nykroppa Järnverk, togs ur drift i november [[1955]]. Under 1960-talet kom bara små investeringar att ske vid järnverket, desto fler var istället nedläggningarna; vid årsskiftet [[1962]] togs martinugn no. 1 ur bruk, [[1963]] lades [[mediumvalsverk]]et ned. Finvalsverket, gjuteriet och lilla ånghammaren lades ned under sommaren [[1964]]. <br />
<br />
Den första varningen om en eventuell nedläggning av Nykroppa järnverk kom i början av december [[1968]]. Uddeholm genomförde sedan en utredning vart bolagets [[handelsstål]]stillverkning skulle ske; Nykroppa eller [[Degerfors]]. Den [[17 oktober]] [[1969]] kom det slutgiltiga beskedet som klargjorde att tillverkningen skulle koncentreras till Degerfors och att Nykroppa skulle läggas ned successivt fram till våren [[1973]]. Ironiskt nog slog stålverket i Nykroppa under det året produktionsrekord med 123 600 ton. Efter att martinugn nummer 4 togs ur bruk under sommaren [[1970]] fanns 238 stycken anställda kvar. Som jämförelse kan nämnas att omkring 800 arbetade vid bruket i början av 1940-talet. Ljusbågsugnen lades ner [[1971]] och i slutet av mars månad [[1972]] valsades de sista [[göt]]en ut. Nykroppa järnverk var därmed nedlagt och en över 400 år lång järnhanteringsepok var över. Vintern [[1973]]-[[1974|74]] revs i stort sett hela järnverket, det som kunde återanvändas monterades ned, resten gick som skrot till Degerfors. <br />
<br />
{{citat|Dä ä sôrgligt å se´et<br />
<br />
Hele värke i Nykrôppa ha di rev ner<br />
<br />
Dä ä bare järngrinnera sôm står kvar<br />
<br />
Å di står där sôm di sträckt ut armera mot mej å sa<br />
<br />
Vi kan int hjälp´et<br><br />
Vi kan int hjälp´et<br />
<ref>[http://www.bokia.se/bok/9789197238908/folkprat-stig-berg/]{{död länk|datum=2011-06}}</ref>|Ur Fôlkprat av Stig Berg}} <br />
<br />
<br />
I samband med nedläggningen startades den nuvarande dörrfabriken, då under namnet ''Staros AB'' (efter de dåvarande ägarna Svenska ''Sta''ten och [[EA Rosengrens AB|E. A. ''Ros''engren AB]]). Idag går tillverkningen under namnet [[Robust Ståldörrar AB]].<br />
<br />
Ortnamnet (1540 ''Nykroppens hytte'') ska ses i förhållande till [[Gammalkroppa]] i [[Kroppa socken|samma socken]]. Med -Kroppa menas antagligen 'klump' eller 'bergknöl', vars syftning är oklar.<br />
<br />
=== Känd ort i järnvägskretsar ===<br />
Nykroppa är känt i järnvägskretsar som den sista slutstationen för otaliga järnvägsfordon som demonteras på det gamla järnverksområdet. Delarna fraktioneras och återvinns.<br />
<br />
== Befolkningsutveckling ==<br />
{{Befolkningsutveckling<br />
| från = 1960<br />
| namn = Nykroppa<br />
| till = 2010<br />
| ref = <ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf|arkivurl=http://www.webcitation.org/5zewoamwt|arkivdatum=23 juni 2011|titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005|hämtdatum = 13 december 2010}}</ref><br />
| max = 2151<br />
| y2005 = 924<br />
| a2005 = 246<br />
| y2000 = 1020<br />
| a2000 = 246<br />
| y1995 = 1188<br />
| a1995 = 246<br />
| y1990 = 1346<br />
| a1990 = 245<br />
| y1980 = 1640<br />
| y1975 = 1768<br />
| y1970 = 1885<br />
| y1965 = 2063<br />
| y1960 = 2151<br />
| y2010 = 846<br />
| a2010 = 245<br />
}}<br />
<br />
== Noter ==<br />
<references/><br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.nykroppa.se/ Nykroppaportalen]<br />
*[http://www.filipstadsbergslag.com/hyttorbruk/bruk/nykroppa.html Filipstads bergslags - Nykroppa]<br />
<br />
{{Filipstads kommun}}<br />
{{Bergslagsbanan}}<br />
<br />
[[Kategori:Bruksorter i Sverige]]<br />
[[Kategori:Svenska järnbruk]]<br />
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]<br />
[[Kategori:Orter i Filipstads kommun]]<br />
<br />
[[de:Nykroppa]]<br />
[[en:Nykroppa]]<br />
[[nl:Nykroppa]]<br />
[[no:Nykroppa]]<br />
[[nn:Nykroppa]]</div>Dan Olsson