<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nylon</id>
	<title>Nylon - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Nylon"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nylon&amp;action=history"/>
	<updated>2026-10-28T08:16:26Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.6</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nylon&amp;diff=14142&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dan Olsson: 1 version</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Nylon&amp;diff=14142&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2013-05-10T21:31:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;1 version&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;[[Fil:Nylon6 and Nylon 66.png|miniatyr|]]&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Nylon&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; betecknar en grupp [[syntetfibrer]] av [[polyamid]]. Under [[andra världskriget]] uppfanns nylon som ersättning för [[hampa]] och [[siden]] i [[fallskärm]]ar. Nylon var från början ett [[varumärke]] som lanserades av [[DuPont]] [[1938]] men blev med tiden ett allmängiltigt [[generiskt]] [[varumärke]]. På engelska har &amp;#039;&amp;#039;nylons&amp;#039;&amp;#039; blivit [[synonym]]t med [[damstrumpor]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett par seglivade skrönor är att namnet Nylon kommer från städerna New York (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;NY&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;) och London (&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;LON&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;), för att hedra de två team som samtidigt både i New York och London skulle ha upptäckt syntetfibrer och därför skulle de dela på namnet. En annan historia är att namnet skall vara förkortning av &amp;quot;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;N&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ow &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Y&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ou&amp;#039;ve &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;L&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ost, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;O&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ld &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;N&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ippon&amp;quot; och syftar då på att marknaden för silke skulle försvinna för Japan, nu när man kunde göra en liknande konstgjord fiber. Inget av detta stämmer och London hade inget med nylonuppfinningen att göra, däremot presenterades [[nylonstrumpor]] på New York-mässan [[1939]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sanningen är att uppfinnaren [[Wallace Carothers]] på [[DuPont]] [[1934]] upptäckte att han efter sju års [[forskning]] fått fram en tunn konstgjord tråd som liknade silke. Arbetsnamnet på den lyckade blandningen var &amp;quot;Fiber66&amp;quot;. Nu behövde man ett mer säljande namn till konsumenterna och en namnkommitté kom på över 400 olika namn! Ett var &amp;#039;&amp;#039;Duparooh&amp;#039;&amp;#039; en förkortning av &amp;quot;DuPont Pulls A Rabbit Out Of the Hat&amp;quot; ett annat &amp;#039;&amp;#039;No Run&amp;#039;&amp;#039;, som gillades och med litet ändringar blev baklänges &amp;quot;Nylon&amp;quot;, för tråden var inte så stark att den kunde heta &amp;#039;&amp;#039;No Run&amp;#039;&amp;#039;. Marknadsföringen startade [[1938]] för Carothers fick patent [[1937]], men var sjukligt deprimerad och tog livet av sig med [[cyanid]] strax efteråt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framställningen av nylonfibrer bygger på att en tvåhövdad [[amin]] och en tvåhövdad [[karboxylsyra]] träffar på varandra i gränsskiktet mellan två [[fas (termodynamik)|vätskefaser]]. Amino- och karboxylsyregrupperna binder till varandra direkt, vilket leder till polymerkedjorna. Salter och anjoner av karboxylsyror binder sig samman och bildar karboxyloxider.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Typisk reaktionsformel:&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;...-R-CO-OH + H_2N-R&amp;#039;-NH_2+ HO-CO-R-... \rightarrow&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
::&amp;lt;math&amp;gt;\rightarrow 2H_2O + ...-R-CO-NH-R&amp;#039;-NH-CO-R-...&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkningsprocess ==&lt;br /&gt;
[[Kemisk syntes|Syntes]] av nylon i en kontinuerlig process kan gå till på följande sätt: &amp;lt;ref&amp;gt;Broschyr &amp;#039;&amp;#039;Contract carpeting in Bri-Nylon&amp;#039;&amp;#039; utgiven av ICI. (Tryckår saknas.)&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råmaterial är luft, vatten och [[stenkol]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.Stenkolen brännes, varvid erhålles [[koks]], [[lysgas]] och [[Tjära|stenkoltjära]]. Lysgasen är en biprodukt vid nylontillverkning, men är värdefull och kan användas till annat, vilket ej beskrivs vidare i denna redogörelse för nylontillverkning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu börjar flera parallella processer:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2.1 När koksen kommer ut ur gasugnen släckes den med vatten. Ur vattenångan som bildas vid släckningen utvinnes &amp;#039;&amp;#039;[[hydrogen]]&amp;#039;&amp;#039; (&amp;#039;&amp;#039;vätgas&amp;#039;&amp;#039;) och &amp;#039;&amp;#039;[[oxygen]]&amp;#039;&amp;#039; (&amp;#039;&amp;#039;syrgas&amp;#039;&amp;#039;).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2.2 Stenkoltjäran är basmaterial för ett stort antal tekniska produkter, bl&amp;amp;nbsp;a det &amp;#039;&amp;#039;[[fenol]]&amp;#039;&amp;#039;, som behövs vid nylonsyntesen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Ur luft utvinnes [[nitrogen]] (&amp;#039;&amp;#039;kvävgas&amp;#039;&amp;#039;). Av denna nitrogen plus hydrogen från processteg 2.1 erhålles &amp;#039;&amp;#039;[[ammoniak]]&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Av hydrogen från steg 2.1 och fenol från steg 2.2 görs &amp;#039;&amp;#039;[[cyklohexanol]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
5. Av cyklohexanol och &amp;#039;&amp;#039;oxygen&amp;#039;&amp;#039; från steg 2.1 görs &amp;#039;&amp;#039;[[adipinsyra]]&amp;#039;&amp;#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
6. Ammoniak från steg 3 + adipinsyra ger &amp;#039;&amp;#039;[[hexametylendiamin]]&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
7. Genom ytterligare tillförsel av adipinsyra till hexametylendiamin fälles &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;nylonsalt&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ([[caprolactam]] = hexametylen-diamin-adipat)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8. Nylonsaltet hettas upp under tryck i en &amp;#039;&amp;#039;[[autoklav]]&amp;#039;&amp;#039; varvid nylonsaltet &amp;#039;&amp;#039;[[Polymerisation|polymeriseras]]&amp;#039;&amp;#039; till en oordnad hög med nylonfjäll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9. Fjällen skakas i en så kallad hopper, så att de i en någorlunda jämn ström går vidare till en uppvärmningsanordning och smälter. En pump trycker ut smält nylon genom en horisontell hålskiva (&amp;#039;&amp;#039;spinndysa&amp;#039;&amp;#039;) med mycket små hål. Den smälta nylonen är seg och bildar sammanhängande spindelvävstunna fibrer som hänger ned under hålskivan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
10. Väl ute från hålskivan möter nylonfibrerna en luftfläkt, som kyler dem så att de stelnar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11. Fibern kan nu slutbehandlas på två sätt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11.1 Antingen spolas upp på spolar i form av obruten fiber, som lämnar tillverkningsprocessen och går vidare till olika tillämpningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
11.2 Alternativt går fibern till ett &amp;#039;&amp;#039;sträckverk&amp;#039;&amp;#039; i flera steg, varvid fiberdiametern minskar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
12. Fibern skrynklas nu och huggs upp i småbitar, som packas i stora balar om ca 125&amp;amp;nbsp;kg för vidare transport till spinnerier för tillverkning av spunnen nylontråd. Skrynklingen gör att de korta fibrerna hugger tag i varandra och inte glider så lätt. Detta bidrar till en stark tråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillämpningar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[fiber|Nylonfibrer]] används för tillverkning av [[textil]]ier. Nylon är mycket slitstarkt och elastiskt. Det återfinns bland annat i [[kläder]], sportshorts, [[nylonstrumpor]], [[rep]], [[fiskenät]] med mera. Små [[kugghjul]] och andra mekaniska smådelar, ofta med synnerligen komplexa former, tillverkas ofta av nylon. Nylon har god elektrisk isolationsförmåga, och används därför till brickor, små skruvar och muttrar, där metall av tekniska skäl inte är tillåtet. Den naturliga färgen är vit. Nylon är svårt att limma. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett nylonrep är elastiskt. Ett exempel, där denna egenskap kom väl till pass var när [[De allierade (andra världskriget)|de Allierade]] under [[andra världskriget]] använde bogserlinor av nylon för de [[glidflygplan]] som vid vissa uppdrag användes som alternativ till [[Fallskärmsjägare|fallskärmstrupper]]. Den elastiska bogserlinan motverkade de skadliga ryck som annars kunde uppstå i [[Turbulens|turbulent väder]]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkas i flera kvaliteter, somliga är inte väderbeständiga (känsliga för [[UV-strålning]]). En väderbeständig kvalitet kallas &amp;#039;&amp;#039;nylon&amp;amp;nbsp;11&amp;#039;&amp;#039;. Nylon&amp;amp;nbsp;6 kallas [[perlon]]. &amp;#039;&amp;#039;Bri-Nylon&amp;#039;&amp;#039; är inregistrerat [[varumärke]], som avser nylon tillverkat av det brittiska företaget &amp;#039;&amp;#039;Imperial Chemical Industries, PLC&amp;#039;&amp;#039; ([[ICI]]). 1983 utvecklade ICI stretchtyget Tactel. Varumärket ägs nu av [[DuPont]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Textilfiber}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:DuPont]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Konstfibrer]] 	&lt;br /&gt;
[[Kategori:Material]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Plast]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Textilmaterial]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Varumärkesord]]&lt;br /&gt;
[[Kategori:Degenererade varumärken]]&lt;br /&gt;
[[de:Polyamide#Nylon]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dan Olsson</name></author>
	</entry>
</feed>