Oorganisk kemi - Versionshistorik

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 15.04

2013-02-27T15:04:52Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Oorganisk kemi''' är den delen av [[kemi]]n som handlar om oorganiska [[kemisk förening|föreningar]]. Kemiska föreningar av huvuddelen av [[grundämnen]]a räknas som oorganiska, men den enorma mängden [[kol]]föreningar räknas (med några få undantag) däremot till den [[organisk kemi|organiska kemin]]. Även enkla föreningar av kol, som inte innehåller [[väte]], räknas som oorganiska, till exempel själva grundämnet kol, [[koldioxid]], [[karbonat]]er och [[karbid]]er. Begreppet oorganisk kemi kommer sig av att det ursprungligen syftade på de kemiska föreningar som inte hörde ihop med levande organismer.<ref>{{runeberg.org|nfbt|0398.html Oorganisk}}</ref> I gränslandet mellan oorganisk och organisk kemi befinner sig bland annat den [[metallorganisk kemi|metallorganiska kemin]] och studiet av [[komplex (kemi)|komplex]]. Även om oorganiska föreningar återfinns i naturen som [[mineraler]] och kan återfinnas i ganska ren form så framställs de flesta preparat i laboratorium.
+'''Oorganisk kemi''' är den delen av [[kemi]]n som handlar om oorganiska [[kemisk förening|föreningar]]. Kemiska föreningar av huvuddelen av [[grundämne]]na räknas som oorganiska, men den enorma mängden [[kol]]föreningar räknas (med några få undantag) däremot till den [[organisk kemi|organiska kemin]]. Även enkla föreningar av kol, som inte innehåller [[väte]], räknas som oorganiska, till exempel själva grundämnet kol, [[koldioxid]], [[karbonat]]er och [[karbid]]er. Begreppet oorganisk kemi kommer sig av att det ursprungligen syftade på de kemiska föreningar som inte hörde ihop med levande organismer.<ref>{{runeberg.org|nfbt|0398.html Oorganisk}}</ref> I gränslandet mellan oorganisk och organisk kemi befinner sig bland annat den [[metallorganisk kemi|metallorganiska kemin]] och studiet av [[komplex (kemi)|komplex]]. Även om oorganiska föreningar återfinns i naturen som [[mineraler]] och kan återfinnas i ganska ren form så framställs de flesta preparat i laboratorium.
 [[Fil:Nitrogen-dioxide-3D-vdW.png|miniatyr|höger|200px|Modell av [[kvävedioxid]] (NO<sub>2</sub>)]]
@@ Rad 29: / Rad 29: @@
 {{oorgkemistub}}

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:37:47Z

1 version

Ny sida

'''Oorganisk kemi''' är den delen av [[kemi]]n som handlar om oorganiska [[kemisk förening|föreningar]]. Kemiska föreningar av huvuddelen av [[grundämnen]]a räknas som oorganiska, men den enorma mängden [[kol]]föreningar räknas (med några få undantag) däremot till den [[organisk kemi|organiska kemin]]. Även enkla föreningar av kol, som inte innehåller [[väte]], räknas som oorganiska, till exempel själva grundämnet kol, [[koldioxid]], [[karbonat]]er och [[karbid]]er. Begreppet oorganisk kemi kommer sig av att det ursprungligen syftade på de kemiska föreningar som inte hörde ihop med levande organismer.<ref>{{runeberg.org|nfbt|0398.html Oorganisk}}</ref> I gränslandet mellan oorganisk och organisk kemi befinner sig bland annat den [[metallorganisk kemi|metallorganiska kemin]] och studiet av [[komplex (kemi)|komplex]]. Även om oorganiska föreningar återfinns i naturen som [[mineraler]] och kan återfinnas i ganska ren form så framställs de flesta preparat i laboratorium.

[[Fil:Nitrogen-dioxide-3D-vdW.png|miniatyr|höger|200px|Modell av [[kvävedioxid]] (NO2)]]
==Nyckelbegrepp==
Den största delen av de föreningar som är oorganiska är [[salter]] och består av [[jon]]er. Exempel på salter är till exempel [[magnesiumklorid]] (MgCl2) och [[natriumoxid]] (Na2O). Huvuddelen av ett salt är elektriskt neutral då jonernas elektriska laddningar tar ut varandra. Många av dessa oorganiska föreningar kännetecknas av att de har en relativt hög [[smältpunkt]].

Viktiga klasser av salter är [[oxider]], [[karbonater]], [[Halid|halogenider]] och [[sulfater]]. Ofta är oorganiska salter dåliga strömledare i fast form. En annan viktig egenskap är deras löslighet i vatten och deras lätthet att kristalliseras. Lösligheten i vatten skiljer sig dock från olika salter, bland annat är [[natriumklorid]] (NaCl) mycket löslig i vatten, medan bland andra [[kiseldioxid]] (SiO2) inte är det.

Den enklaste oorganiska reaktionen är [[Metates|dubbel förskjutning]] när jonerna utbyts i en blandning av två salter, utan någon förändring av oxidationstillståndet. I [[redox]]reaktioner sänks oxidationstillståndet hos en reaktant, oxidanten, medan oxidationstillståndet höjs hos den andra reaktanten, reduktanten. Resultatet är ett utbyte av elektroner. Elektronutbyte kan ske indirekt också, vilket utnyttjas i till exempel batterier.

==Karakterisering av oorganiska föreningar==
På grund av det breda spektra av olika oorganiska föreningar och deras egenskaper så finns det ett flertal olika metoder som används för analys inom oorganisk kemi. Äldre metoder tenderade att undersöka massegenskaper såsom den elektriska ledningsförmågan hos lösningar, smältpunkter, löslighet och surhet. Efter [[kvantmekanik]]ens uppkomst har det tillkommit nya verktyg och analysmetoder för att undersöka de elektroniska egenskaperna hos oorganiska [[molekyler]] och fasta ämnen. Dessa mätningar och undersökningar har ofta gett nya insikter som har haft betydelse för de teoretiska modeller som funnits.

Vanligt förekommande analysmetoder är:
*[[Röntgenkristallografi]]
*Olika former av [[spektroskopi]], bland andra:
**[[Elektronspinresonans]] som möjliggör mätning av [[paramagnetism]].
*Vissa former av [[Interferometri]].

==Se även==
*[[Allmän kemi]]

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Oorganisk kemi| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{oorgkemistub}}

{{Link FA|lmo}}

[[af:Anorganiese chemie]]
[[ar:كيمياء لاعضوية]]
[[an:Quimica inorganica]]
[[as:অজৈৱ ৰসায়ন]]
[[be:Неарганічная хімія]]
[[be-x-old:Неарганічная хімія]]
[[bg:Неорганична химия]]
[[bs:Neorganska hemija]]
[[ca:Química inorgànica]]
[[cv:Органикăллă мар хими]]
[[cs:Anorganická chemie]]
[[da:Uorganisk kemi]]
[[de:Anorganische Chemie]]
[[et:Anorgaaniline keemia]]
[[el:Ανόργανη χημεία]]
[[en:Inorganic chemistry]]
[[es:Química inorgánica]]
[[eo:Neorganika kemio]]
[[eu:Kimika ez-organiko]]
[[fa:شیمی معدنی]]
[[fo:Ólívrunnin evnafrøði]]
[[fr:Chimie inorganique]]
[[gl:Química inorgánica]]
[[ko:무기화학]]
[[hi:अकार्बनिक रसायन]]
[[hr:Anorganska kemija]]
[[id:Kimia anorganik]]
[[is:Ólífræn efnafræði]]
[[it:Chimica inorganica]]
[[he:כימיה אי-אורגנית]]
[[kk:Анорганикалық химия]]
[[la:Chemia inorganica]]
[[lv:Neorganiskā ķīmija]]
[[lb:Anorganesch Chimie]]
[[lt:Neorganinė chemija]]
[[lmo:Chimica inurganica]]
[[hu:Szervetlen kémia]]
[[mk:Неорганска хемија]]
[[ml:ഇനോർഗാനിക് രസതന്ത്രം]]
[[ms:Kimia tak organik]]
[[nl:Anorganische chemie]]
[[ja:無機化学]]
[[no:Uorganisk kjemi]]
[[nn:Uorganisk kjemi]]
[[oc:Quimia inorganica]]
[[pnb:انکاربن کیمسٹری]]
[[nds:Anorgaansch Chemie]]
[[pl:Chemia nieorganiczna]]
[[pt:Química inorgânica]]
[[ro:Chimie anorganică]]
[[ru:Неорганическая химия]]
[[sq:Kimia inorganike]]
[[si:අකාබනික රසායනය]]
[[simple:Inorganic chemistry]]
[[sk:Anorganická chémia]]
[[sl:Anorganska kemija]]
[[sr:Неорганска хемија]]
[[sh:Anorganska hemija]]
[[su:Kimia anorganik]]
[[fi:Epäorgaaninen kemia]]
[[tl:Kimikang inorganiko]]
[[ta:கனிம வேதியியல்]]
[[th:เคมีอนินทรีย์]]
[[tr:İnorganik kimya]]
[[uk:Неорганічна хімія]]
[[ur:غیرنامیاتی کیمیاء]]
[[vi:Hóa vô cơ]]
[[war:Kimika inorganika]]
[[yi:אומארגאנישע כעמיע]]
[[zh-yue:無機化學]]
[[zh:无机化学]]