Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.08

2013-02-28T01:08:23Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2013 kl. 21.08
Rad 1:		Rad 1:
	~~:''För filmen, se [[Pärlemor (film)]].''~~		[[Fil:NautilusCutawayLogarithmicSpiral.jpg\|miniatyr\|250px\|En pärlbåtssnäcka delad i två. Förutom det pärlskimrande inre skiktet syns även den [[spiral\|logaritmiska spiral]] som skalets väggar följer.<br /><small>Foto: [[:en:User:Chris 73\|Chris 73]]. ([[GFDL]])</small>]]
	[[Fil:NautilusCutawayLogarithmicSpiral.jpg\|miniatyr\|250px\|En ~~[[pärlbåt]]ssnäcka~~ delad i två. Förutom det pärlskimrande inre skiktet syns även den [[spiral\|logaritmiska spiral]] som skalets väggar följer.<br /><small>Foto: [[:en:User:Chris 73\|Chris 73]]. ([[GFDL]])</small>]]
	<!--- finns på engelska Wikipedia:		<!--- finns på engelska Wikipedia:
	[[Fil:Nacre microscopic structure.png\|miniatyr\|X]]		[[Fil:Nacre microscopic structure.png\|miniatyr\|X]]
	---->		---->
	'''Pärlemor''' är det ~~[[regnbåge\|~~regnbågsskimrande]] inre skiktet eller manteln av ~~[[mussla\|~~musslor]], i synnerhet ~~[[skal]]en~~ hos [[pärlostron]].		'''Pärlemor''' är det regnbågsskimrande inre skiktet eller manteln av musslor, i synnerhet skalen hos pärlostron.

	== Uppbyggnad ==		== Uppbyggnad ==
Rad 11:		Rad 10:
	Pärlemorns [[fluorescens\|fluorescerande]] yta beror på aragonitplattornas tjocklek på 0,5 µm, en tjocklek som är jämförbar med det [[synligt ljus\|synliga ljusets]] [[våglängd]]. Detta resulterar i en konstruktiv/destruktiv [[interferens]] av ljus i olika våglängder vilket gör att olika [[färg]]er reflekteras åt olika håll.		Pärlemorns [[fluorescens\|fluorescerande]] yta beror på aragonitplattornas tjocklek på 0,5 µm, en tjocklek som är jämförbar med det [[synligt ljus\|synliga ljusets]] [[våglängd]]. Detta resulterar i en konstruktiv/destruktiv [[interferens]] av ljus i olika våglängder vilket gör att olika [[färg]]er reflekteras åt olika håll.

	Hos vissa [[blötdjur]] utsöndras pärlemor av ~~[[epitel]][[cell]]er~~ i ~~mantel[[vävnad]]en~~ och pärlemorn avlagras kontinuerligt på skalets insida som därför kallas "pärlans mor". Avlagringen fyller en dubbel funktion genom att göra skalet slätt samtidigt som det fungerar som ett försvar mot ~~[[parasit]]er~~.		Hos vissa blötdjur utsöndras pärlemor av epitelceller i mantelvävnaden och pärlemorn avlagras kontinuerligt på skalets insida som därför kallas "pärlans mor". Avlagringen fyller en dubbel funktion genom att göra skalet slätt samtidigt som det fungerar som ett försvar mot parasiter.

	== Användning ==		== Användning ==
	[[Fil:Pearl Oysters.jpg\|miniatyr\|vänster\|En pärla avlägsnas från ett pärlostron.<br /><small>Bild: Keith Pomakis, december 2005. ([[Creative Commons\|CC-BY]])</small>]]		[[Fil:Pearl Oysters.jpg\|miniatyr\|vänster\|En pärla avlägsnas från ett pärlostron.<br /><small>Bild: Keith Pomakis, december 2005. ([[Creative Commons\|CC-BY]])</small>]]
	Pärlemorns skimrande lyster gör den populär i många kulturer som dekorationsmaterial i [[smycke]]n eller i [[intarsia]] på exempelvis ~~[[möbel\|~~möbler]] och ~~[[gitarr]]er~~.		Pärlemorns skimrande lyster gör den populär i många kulturer som dekorationsmaterial i [[smycke]]n eller i intarsia på exempelvis möbler och gitarrer.

	Då vissa ~~[[art]]er~~ av [[ostron]] invaderas av parasiter eller av någon annan anledning blir irriterat av ett främmande objekt som djuret inte kan bli kvitt, till exempel ett [[sandkorn]], inleds en process där det främmande föremålet kapslas in i successiva lager av pärlemor. Processen kan pågå under flera år och till slut ge upphov till att en [[pärla]] bildas.		Då vissa arter av ostron invaderas av parasiter eller av någon annan anledning blir irriterat av ett främmande objekt som djuret inte kan bli kvitt, till exempel ett sandkorn, inleds en process där det främmande föremålet kapslas in i successiva lager av pärlemor. Processen kan pågå under flera år och till slut ge upphov till att en [[pärla]] bildas.

	De största pärlorna produceras av ~~[[pärlostron]]et~~ ''[[pinctada maxima]]'' som lever naturligt utanför [[Australien]] och [[Malaysia]]. Andra arter av pärlostron finns varma ~~[[tropikerna\|~~tropiska]] hav, främst i [[Asien]]. ~~[[Färskvatten]]ostron~~ finns i ~~[[flod]]er~~ i [[Förenta staterna]], [[Europa]] och i Asien. I ~~[[Stilla havet\|~~Stillahavs-regionen]] finns också [[havsöra]] ([[abalone]] eller [[haliotis]]).		De största pärlorna produceras av pärlostronet ''pinctada maxima'' som lever naturligt utanför Australien och Malaysia. Andra arter av pärlostron finns varma tropiska hav, främst i Asien. Färskvattenostron finns i floder i Förenta staterna, Europa och i Asien. I Stillahavs-regionen finns också havsöra (abalone eller haliotis).

	== Referenser ==		== Referenser ==
Rad 28:		Rad 27:

	[[Kategori:Ädelstenar]]		[[Kategori:Ädelstenar]]

	~~[[ar:عرق اللؤلؤ]]~~
	~~[[an:Nacra]]~~
	~~[[be:Перламутр]]~~
	~~[[be-x-old:Пэрлямутар]]~~
	~~[[bg:Седеф]]~~
	~~[[ca:Nacre]]~~
	~~[[da:Perlemor]]~~
	~~[[de:Perlmutt]]~~
	~~[[en:Nacre]]~~
	~~[[es:Nácar]]~~
	~~[[eo:Perlamoto]]~~
	~~[[eu:Nakar]]~~
	~~[[fr:Nacre]]~~
	~~[[gl:Nácara]]~~
	~~[[io:Perlomatro]]~~
	~~[[it:Madreperla]]~~
	~~[[he:אם הפנינה]]~~
	~~[[ka:სადაფი]]~~
	~~[[lt:Perlamutras]]~~
	~~[[hu:Gyöngyház]]~~
	~~[[mn:Тана]]~~
	~~[[nl:Parelmoer]]~~
	~~[[ja:真珠層]]~~
	~~[[no:Perlemor]]~~
	~~[[pl:Masa perłowa]]~~
	~~[[pt:Madrepérola]]~~
	~~[[ru:Перламутр]]~~
	~~[[sk:Perleť]]~~
	~~[[fi:Helmiäinen]]~~
	~~[[tl:Binga]]~~
	~~[[tr:Sedef]]~~
	~~[[uk:Перламутр]]~~
	~~[[vi:Xà cừ (vật liệu)]]~~
	~~[[zh:珍珠母]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T22:44:59Z

1 version

Ny sida

:''För filmen, se [[Pärlemor (film)]].''
[[Fil:NautilusCutawayLogarithmicSpiral.jpg|miniatyr|250px|En [[pärlbåt]]ssnäcka delad i två. Förutom det pärlskimrande inre skiktet syns även den [[spiral|logaritmiska spiral]] som skalets väggar följer. Foto: [[:en:User:Chris 73|Chris 73]]. ([[GFDL]])]]

'''Pärlemor''' är det [[regnbåge|regnbågsskimrande]] inre skiktet eller manteln av [[mussla|musslor]], i synnerhet [[skal]]en hos [[pärlostron]].

== Uppbyggnad ==
Pärlemor är uppbyggt av [[hexagon]]ala plattor av [[aragonit]] ([[kristall]]er av [[kalciumkarbonat]], CaCO3) med en längd på 10–20 [[mikrometer|µm]] och en tjocklek på 0,5 µm. Plattorna är arrangerade i [[parallell]]a lager eller [[lamell]]er. Lamell-lagren åtskiljs av lager av [[organisk kemi|organisk]] [[matris]] uppbyggd av [[elasticitet|elastisiska]] [[biopolymerer]] som [[kitin]] och [[silke]]slika [[protein]]er. Kombinationen av spröda och elastiska lager gör materialet starkt och spänstigt. Dessa egenskaper förstärks av det [[tegelsten]]slika arrangemanget av de bräckliga plattorna som motverkar att sprickor sprider sig. Tillsammans gör alla dessa egenskaper pärlemor nästan lika hårt som [[grundämne]]t [[kisel]] (Si).

Pärlemorns [[fluorescens|fluorescerande]] yta beror på aragonitplattornas tjocklek på 0,5 µm, en tjocklek som är jämförbar med det [[synligt ljus|synliga ljusets]] [[våglängd]]. Detta resulterar i en konstruktiv/destruktiv [[interferens]] av ljus i olika våglängder vilket gör att olika [[färg]]er reflekteras åt olika håll.

Hos vissa [[blötdjur]] utsöndras pärlemor av [[epitel]][[cell]]er i mantel[[vävnad]]en och pärlemorn avlagras kontinuerligt på skalets insida som därför kallas "pärlans mor". Avlagringen fyller en dubbel funktion genom att göra skalet slätt samtidigt som det fungerar som ett försvar mot [[parasit]]er.

== Användning ==
[[Fil:Pearl Oysters.jpg|miniatyr|vänster|En pärla avlägsnas från ett pärlostron. Bild: Keith Pomakis, december 2005. ([[Creative Commons|CC-BY]])]]
Pärlemorns skimrande lyster gör den populär i många kulturer som dekorationsmaterial i [[smycke]]n eller i [[intarsia]] på exempelvis [[möbel|möbler]] och [[gitarr]]er.

Då vissa [[art]]er av [[ostron]] invaderas av parasiter eller av någon annan anledning blir irriterat av ett främmande objekt som djuret inte kan bli kvitt, till exempel ett [[sandkorn]], inleds en process där det främmande föremålet kapslas in i successiva lager av pärlemor. Processen kan pågå under flera år och till slut ge upphov till att en [[pärla]] bildas.

De största pärlorna produceras av [[pärlostron]]et ''[[pinctada maxima]]'' som lever naturligt utanför [[Australien]] och [[Malaysia]]. Andra arter av pärlostron finns varma [[tropikerna|tropiska]] hav, främst i [[Asien]]. [[Färskvatten]]ostron finns i [[flod]]er i [[Förenta staterna]], [[Europa]] och i Asien. I [[Stilla havet|Stillahavs-regionen]] finns också [[havsöra]] ([[abalone]] eller [[haliotis]]).

== Referenser ==
* Motsvarande engelskspråkiga artikel [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nacre&oldid=72351349 den 3 september 2006].

== Se även ==
* [[Pärlemormoln]]

[[Kategori:Ädelstenar]]

[[ar:عرق اللؤلؤ]]
[[an:Nacra]]
[[be:Перламутр]]
[[be-x-old:Пэрлямутар]]
[[bg:Седеф]]
[[ca:Nacre]]
[[da:Perlemor]]
[[de:Perlmutt]]
[[en:Nacre]]
[[es:Nácar]]
[[eo:Perlamoto]]
[[eu:Nakar]]
[[fr:Nacre]]
[[gl:Nácara]]
[[io:Perlomatro]]
[[it:Madreperla]]
[[he:אם הפנינה]]
[[ka:სადაფი]]
[[lt:Perlamutras]]
[[hu:Gyöngyház]]
[[mn:Тана]]
[[nl:Parelmoer]]
[[ja:真珠層]]
[[no:Perlemor]]
[[pl:Masa perłowa]]
[[pt:Madrepérola]]
[[ru:Перламутр]]
[[sk:Perleť]]
[[fi:Helmiäinen]]
[[tl:Binga]]
[[tr:Sedef]]
[[uk:Перламутр]]
[[vi:Xà cừ (vật liệu)]]
[[zh:珍珠母]]

Pärlemor - Versionshistorik

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.08

Dan Olsson: 1 version