Dan Olsson: 1 version

2013-05-10T21:32:14Z

1 version

Ny sida

:''Artikeln handlar om materialet Papyrus, för andra betydelser, se [[Papyrus (olika betydelser)]]''

[[Fil:Cyperus papyrus-pjt3.jpg|miniatyr|250 px|Papyrusväxten [[Cyperus papyrus]]]]
[[Fil:Sesostris' boook of the dead, Papyrusmuseum Wien.jpg|miniatyr|250 px|Svart-vit bild på papyrus]]
[[Fil:Horus.jpg|miniatyr|250 px|Färgbild på papyrus]]
[[Fil:Blank papyrus paper.jpg|miniatyr|250 px|Papyrusark]]
[[Fil:Edwin Smith Papyrus v2.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med [[hieratisk skrift]], cirka 1 600 f. Kr.]]
[[Fil:Scroll.jpg|miniatyr|250 px|Papyrusrulle]]
[[Fil:Papyrus Ani curs hiero.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med [[hieroglyfer]]]]
[[Fil:P072-1Pe-2.7-12-2.12-17-III-IV.jpg|miniatyr|250 px|Codex, papyrus i bokform]]
[[Fil:Plato-Alcibiades.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med [[grekiska|grekisk]] text]]
[[Fil:Papyrus9-10jhdtaegypten.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med [[arabiska|arabisk]] text]]
[[Fil:2nd century Hebrew decalogue.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med [[hebreiska|hebreisk]] text]]
[[Fil:Bookdead.jpg|miniatyr|250 px|Papyrus med färgbilder, ur [[De dödas bok]] ]]

'''Papyrus''' ([[Pluralis|pl]] ''Papyri '') är ett [[naturmaterial]] med olika användningsområden. Under [[Antiken]] användes papyrus främst som skrivmaterial för skrifter och bilder med början i det gamla [[Forntida Egypten|Egypten]] <ref name="C" />. Senare kom det även till användning i antikens Grekland och Rom <ref name="B"> [http://www-user.uni-bremen.de/~wie/Egerton/BellSkeat2.html#1 Universität Bremen, Bremen, Tyskland] (läst 15 april 2010)</ref>. Papyrus var det dominerande skrivmaterialet i världen från cirka 3000-talet f. Kr. fram till 500-talet då det i Europa sakteligen ersattes av [[pergament]]. Ordet papper härstammar från papyrus <ref name="G"> [http://www.touregypt.net/featurestories/papyrus.htm Egyptens turistbyrå Tour Egypt] (läst 15 april 2010)</ref>.

== Etymologi ==
Ordets ursprung går ej säkert att härleda, möjligen härstammar ordet från gammal egyptiska ''pa-pr-aa'' med betydelsen ”det som tillhör Faraos hus” <ref name="G" />.

Papyrus härstammar från grekiska ''papyros'' (πάπυρος) eller ''papuros'' som [[Theofrastos]] använder i skriften ”[[Peri fyton historia|Peri' fyton historia]]” för produkter tillverkade av papyrus.

I Egypten kallades papyrusprodukter för ''wadj'', ''tjufy'' och ''djet'' och papyrusväxten för ''bardî'', ''barbir'' och ''fâfîr'' <ref name="F" />.

== Användning ==
=== Skrivmaterial ===
Papyrus användes huvudsakligen som skrivmaterial, papyrusark överträffade de äldre skrivmaterialen som djurhudar, träplankor och sten <ref name="C" /> <ref name="G" /> <ref name="H" />.

Vanligen skrev man på framsidan med de horisontella remsorna (kallad ''[[Verso och recto|recto]]'') <ref name="C" /> medan den andra sidan (kallad ''[[Verso och recto|verso]]'') användes sällan <ref name="A" /> <ref name="B" /> <ref name="F" />. Skriften kunde följa rullens längdriktning där remsorna utgjorde en naturlig linjering.

Papyrusark var dyra och senare användes ofta även baksidan till skrift eller man tvättade bort den ursprungliga texten och återanvände arket <ref name="F" /> (kallad ''[[Palimpsest]]''). Många papyrusmanuskript som upptäcks idag har text på båda sidor vilket forskarna i regel bedömer som att det rör sig om olika texter skrivna av olika personer och under olika tider <ref name="B" />.

För alldagliga anteckningar räckte oftast ett vanligt ark, för längre texter klistrades arken ihop till rullar i lämplig storlek <ref name="A" /> <ref name="B" />.

=== Arbetsmaterial ===
Papyrusväxten användes även som arbetsmaterial till virke för husgeråd och som bränsle samt till mattor och kläder. Papyrus fogades även ihop till [[papyrusbåt|båtar]] <ref name="C" /> <ref name="G" /> <ref name="H" />.

Norske [[Thor Heyerdahl]] använde sig av fartyg gjorda av papyrus under sina [[Ra I]] och [[Ra II]] expeditioner.

== Tillverkning ==
=== Ark ===
Papyrusark utvinns ur växten ''[[Papyrus (växt)|Cyperus papyrus]]'', en vattenväxt som växer främst i [[Nildeltat]] <ref name="A"> [http://www.earlham.edu/~seidti/iam/papyrus.html Earlham College, Indiana, USA] (läst 15 april 2010)</ref> men även i Palestina, Syrien och i trakten runt Babylon <ref name="C"> [http://runeberg.org/nfca/0019.html Nordisk Familjebok Uggleupplagan, artikel Papyrus] (läst 15 april 2010)</ref> <ref name="F"> [http://orientx.unizh.ch:8080/aps_test_2/basics/basics4.jsp#4a1 Arabic Papyrology School, Universität Zürich, Schweiz] (läst 15 april 2010)</ref>.

Arken tillverkas av torkade och pressade remsor från växtens stjälkar i olika steg <ref name="A" /> <ref name="B" /> <ref name="C" /> <ref name="F" /> <ref name="G" /> <ref name="H" /> <ref name="I"> [http://www.hrc.utexas.edu/educator/modules/gutenberg/books/early/ University of Texas, Austin, USA] (läst 15 april 2010)</ref> <ref name="J"> [http://www.cnrs.fr/cw/dossiers/dosart/decouv/papyrus/savoirplus.html Centre national de la recherche scientifique, Paris, Frankrike] (läst 15 april 2010)</ref>:

* Stjälkarna skalas först omsorgsfullt till tunna, breda remsor.

* Sedan läggs remsorna i lager på fuktade brädor där fukten fungerar som bindningsmedel, ibland användes även klister eller flytande gummi som extra bindningsmedel. Först läggs ett lager långa remsor [[vertikal]]t i ett nedre skikt och sedan läggs ytterligare ett lager remsor [[horisontal]]t i ett övre skikt. Remsornas längd i det nedre laget avgjorde arkets långsida och remsorna i det övre skiktet kortades, detta gör att bredsidan är kortare och arket får en rektangulär form. Ojämnheter gnids platta med elfenben eller musselskal. Detta påverkar dock papyrusens kvalitet då dessa områden blir mera glansiga och har mindre absorptionsförmåga.

* Därefter pressas massan ihop och torkas sedan i solen i cirka 6 dagar <ref name="G" />. Slutresultatet blir ark i ett delvis [[papper]]sliknande material med stor hållbarhet.

Växtens skal ger endast material till grovt papper och den högsta materialkvalitén finns i stjälkens mitt <ref name="A" /> <ref name="C" /> <ref name="G" />. Papyrusens kvalitet avgörs av tillverkningsmetod och växtens kvalitet. Vid värderingen synas arken med hänsyn till storlek, glättning, tunnhet och fasthet <ref name="C" />.

I en av de få bevarade beskrivningarna av papyrustillverkningen beskriver [[Plinius den äldre]] i skriften ”[[Naturalis Historia]]” (avsnitt XIII) åtta olika kvalitetsklasser <ref name="A" />:

1. ''Emporíticos'': med den sämsta kvalitén, användes mest som omslagspapper

2. ''Taeneóticos'': med den svaga kvalitén

3. ''Saíticos'': med den låga kvalitén

4. ''Anfiteátricos'': med den genomsnittliga kvalitén, utvecklad i Rom av Fannius

5. ''Fanianos'': med en god kvalitet

6. ''Livios'': med en högre kvalitet

7. ''Augusticos'': med en mycket hög kvalitet

8. ''Hieraticos'': den högsta kvalitén, användes i regel endast för religiösa skrifter

Storleken på papyrusarken var mycket varierande, den genomsnittliga bredden var cirka 20 till 25 cm. Papyrens färg är från början ljusgul, den bruna färgen kommer först med tiden <ref name="C" /> <ref name="F" />.

Papyrusark kallades ''charta'' på latin och ''xartês'' på grekiska <ref name="C" />.

=== Rulle ===
För längre skrifter tillverkades papyrus i rullar <ref name="A" /> <ref name="I" />.

Arken fogades ihop från vänster till höger där långsidorna fästes på varandra genom att varje arks högra kant lades över nästa arks vänstra kant med cirka 1 till 2 cm. Man vände alltid arken åt samma håll så att de horisontella remsorna hamnade på samma sida <ref name="C" />. En rulle bestod av cirka 20 ark <ref name="A" /> <ref name="F" /> <ref name="G" /> <ref name="J" />.

I den hellenistisk-romerska världen tillverkades [[Bokrulle|bokrullar]] i stort enbart av papyrus och tillverkningen upphörde först under medeltiden <ref name="C" />.

Storleken på papyrusrullarna var mycket varierande, den genomsnittliga höjden var cirka 20 cm och längden helt beroende av beställaren och dennes behov <ref name="C" /> <ref name="F" />. Den längsta papyrusrulle som upptäckts hittills är ''[[Harris 1-papyrusen]]'' med en längd på cirka 40 meter <ref name="I" />.

Papyrusrullar kallades ''volumen'' på latin och ''byblos'' på grekiska <ref name="C" /> <ref name="F" />.

== Historia ==
Användningen av papyrus som skrivmaterial började långt tillbaka i tiden. Den äldsta upptäckta papyrusen med skrift är ''[[Abusir Papyri]]'' och härstammar från cirka år 2 600 f. Kr. <ref name="B" /> från [[Egyptens tredje dynasti]] under [[farao]] [[Djoser]] <ref name="A" /> . Kring 500-talet f. Kr. exporterades papyrus även i Antikens [[Grekland]] och [[Rom]] <ref name="B" /> och användningen spreds vidare till hela Medelhavsområdet <ref name="C" />.

Tillverkningsprocessen blev en välbevarad hemlighet och monopolet stannade i Egypten <ref name="G" /> <ref name="H"> [http://www.mnsu.edu/emuseum/prehistory/egypt/dailylife/papyrus.html Minnesota State University, Mankato, USA] (läst 15 april 2010)</ref>. Den enda kända bevarade beskrivningen återfinns i ''Plinius den äldres'' skrift.

I Egypten skrevs text i regel på enskilda vanliga papyrusark och endast längre manuskript på papyrusrullar och först under senare delen av Antiken sattes arken ihop till böcker (kallad ''[[codex]]'') <ref name="A" /> <ref name="G" />. Till en början gjordes endast religiös text till böcker och först senare bands även annan litteratur till böcker <ref name="B" />.

Från 200-talet f. Kr. tillverkades papyrus mera systematiskt i bokform, papyrusark hade stor betydelse för den grekiska och romerska litteraturens utveckling <ref name="C" />.

I Grekland användes papyrus från 400-talet och troligen ännu tidigare <ref name="C" />. Manuskript skrevs i regel i kolumner på rullar <ref name="B" /> och på ''rectosidan''. Läsning gjordes genom att rulla isär från höger och rulla ihop mot vänster. Texten vändes inåt och på utsidan fanns endast en kort anteckning om rullens innehåll <ref name="C" />.

Tillgången på papyrus var begränsad och i Rom under kejsar [[Tiberius]] regering blev papyrusbristen så stor att [[Romerska senaten|Senaten]] beslöt att belägga papyrustillverkningen med monopol, under denna tid började även användningen av pergament i större utsträckning <ref name="C" />.

I [[Europa]] blev papyrus successivt ersatt först av [[Veläng|vellum]] från 100-talet e. Kr. och senare av [[pergament]] från 300-talet e. Kr. <ref name="B" />. Övergången påskyndades när Egypten i slutet på 700-talet förbjöd export av papyrus <ref name="G" />.

Först under 900-talet upphörde papyrustillverkningen även i Egypten då pergament och papper tagit överhand. Vid denna tid började papyrus odlas på Sicilien och papyrus användes till de påvliga arkiven ännu på 1000-talet <ref name="C" />.

1752 upptäcktes det första papyrusfyndet i Europa då det hittades cirka 1 700 rullar i byggnaden ''[[Villa dei Papyri]]'' i italienska [[Herculaneum]] <ref name="C" />. Dessa manuskript är enbart på [[klassisk grekiska]].

1778 gjordes det första dokumenterade fyndet av ett papyrusmanuskript i Egypten av européer <ref name="A" /> <ref name="C" /> <ref name="G" />. Sedan dess har fler och fler papyrusmanuskript upptäckts främst kring Nildalen där naturförhållanden är torra, bland annat gjordes fynd i [[Memfis]], [[Thebais]] och på ön [[Elefantine]] <ref name="B" /> <ref name="C" />.

1824 upptäcktes det första papyrusfyndet skriven på arabiska nära [[Sakkara]], Fyndet omfattade två ark vilka året efter översattes av franske [[orientalist]]en [[Silvestre de Sacy|Antoine Silvestre de Sacy]] <ref name="F" />.

1828 upptäcktes ''[[Papyrus graecus Holmiensis]]'' (''Stockholm papyrusen'') vid utgrävningar nära [[Thebe, Egypten|Thebe]]. Dessa skrifter härstammar från 300-talet och handlar om tidig [[alkemi]] under Antiken <ref name="D"> [http://runeberg.org/nfcn/0278.html Nordisk Familjebok Uggleupplagan, artikel Alkemi] (läst 15 april 2010)</ref>.

1877 började de stora papyrusfynden när flera hundra manuskript hittades under utgrävningar nära [[Faijum|al-Fayyūm]] i mellersta Egypten <ref name="A" /> <ref name="C" /> <ref name="G" />. Fynden nämns ofta under samlingsnamnet [[Fayoum papyri]].

Vintern 1889 - 1890 genomförde brittiske arkeologen [[William Flinders Petrie]] som förste europeiske vetenskapsman strukturerade utgrävningar i större skala vid ''Gurob'' nära al-Fayyūm <ref name="C" />.

Vintern 1896 - 1897 genomförde brittiske arkeologerna [[Bernard Pyne Grenfell]] och [[Arthur Surridge Hunt]] utgrävningar på en sopptipp i staden [[Oxyrhynchus]]. Expeditionen finansierades av [[Egypt Exploration Society|Egypt Exploration Fund]].

Grenfelt och Hunt upptäckte då ''[[Oxyrhynchus papyri]]'', det hittills största enskilda fyndet av antika papyrusmanuskript. Hela fyndet omfattar cirka 400 000 delar och hittills har cirka 4 700 dokument analyserats <ref name="E"> [http://www.classics.ox.ac.uk/research/projects/oxy.asp Faculty of Classics at Oxford] (läst 15 april 2010)</ref>.

Först 1969 återupptogs tillverkningen av papyrusark i Egypten när vetenskapsmannen ''Hassan Ragab'' återintroducerade växten på ön ''Jacob Island'' nära Kairo. Kunskapen om tillverkningsprocessen hade förlorats genom tiderna och Ragab experimenterade länge utifrån ''Plinius den äldres'' beskrivningar innan han kunde tillverka papyrusark. Idag används papyrusark mest som souvenir inom turistnäringen <ref name="G" /> <ref name="H" />.

== Papyrussamlingar ==
Texter i upptäckta papyrusmanuskript utgör de äldsta bevarade skrifter i en rad områden däribland vetenskap, religion och litteratur. Idag finns papyrussamlingar på många museer och forskningsbibliotek över hela världen, den vetenskapliga inriktningen som studerar skrivna texter och bilder på papyrus kallas ''[[Papyrologi]]''.

Några kända samlingar av papyrusmanuskript:

* [[Bodmer-papyri]], litteratur och religion, [[Bodmer biblioteket]], [[Cologny]]
* [[Chester Beatty-papyri]], religion och medicin, [[University of Michigan]], [[Ann Arbor]]
* [[Edwin Smith-papyrusen]], medicin, [[New York Academy of Medicine]], [[New York]]
* [[Egerton 2-papyrusen]], religion, [[British Library]], [[London]]
* [[Kahun-papyrusen]], medicin och matematik, [[Petrie Museum of Egyptian Archaeology]], [[London]]
* [[Nag Hammadi papyri]], litteratur och religion, [[British Museum]], [[London]]
* [[Nash-papyrusen]], [[University of Cambridge]], [[Cambridge]]
* [[Oxyrhynchus papyri]], litteratur och religion, flera orter bl.a. [[Bodleianska biblioteket]], [[Oxford]]
* [[Papyrus Ebers]], medicin, [[Leipzigs universitet]], [[Leipzig]], den mest omfattande av de [[Fornegyptiska medicinska papyri]]
* [[P52|Ryland-fragmentet]], religion, [[John Rylands Library]], [[Manchester]]
* [[Rhindpapyrusen]], matematik, [[British Museum]], [[London]]
* [[Stockholm papyrusen]], tidig kemi, [[Gustavianum]], [[Uppsala]]

== Referenser ==
<references/>
{{commonscat|Papyri}}

== Externa länkar ==
{{commons|Papyrus|Papyrus}}
* [http://www.isk.kth.se/~isk_saru/imageN25.JPG Schematisk bild över tillverkningsprocessen, KTH Stockholm]
* [http://www.earlham.edu/~seidti/iam/make_papyrus.gif Animering av tillverkningsprocessen, Earlham College]
* [http://orientx.unizh.ch:8080/aps_test_2/basics/basics2.jsp Arabic Papyrology School, lista över större papyrusfynd]
* [http://orientx.unizh.ch:8080/aps_test_2/basics/basics3.jsp Arabic Papyrology School, lista över större papyrussamlingar]
* [http://www.ub.lu.se/samlingar/digitala-samlingar/papyrussamlingen Universitetsbiblioteket, Lunds universitet, grekisk papyrussamling]
* [http://library.princeton.edu/libraries/firestone/rbsc/aids/papyri/digitalimages.html Princeton University Library papyrussamling]
* [http://beinecke.library.yale.edu/digitallibrary/papyrus.html Yale University Beinecke Library papyrussamling]
* [http://orientw.uzh.ch/apd/project.jsp Zürichs universitet, arabisk papyrussamling]
* [http://www.rzuser.uni-heidelberg.de/~gv0/Papyri/P.Heid._Uebersicht.html Heidelbergs universitet, grekisk papyrussamling]

[[Kategori:Papyrus]]
[[Kategori:Material]]
[[Kategori:Skrift]]
[[Kategori:Skrivande]]
[[Kategori:Egyptens historia]]

Papyrus - Versionshistorik

Dan Olsson: 1 version