Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 20.40

2013-03-02T20:40:47Z

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 '''Pendel''' är en [[mekanik|mekanisk]] anordning som rör sig [[periodisk]]t. Den mekaniska [[energi]]n i en pendel bevaras, och omvandlas mellan [[potentiell energi]] och [[rörelseenergi]], se [[oscillation]].
-Den vanligaste varianten är ''gravitationspendeln''. Dess period är bara beroende av två faktorer – [[tyngdacceleration]]en och avståndet mellan fästpunkten och pendelns [[masscentrum]]. Denna pendel uppfanns av [[Galileo Galilei]] på 1500-talet och har framför allt använts i [[urverk]]. En annan variant är ''torsionspendeln'', där en [[deformation| deformerbar]] kropp vrids fram och tillbaka av sin egen [[rörelseenergi]].
+Den vanligaste varianten är ''gravitationspendeln''. Dess period är bara beroende av två faktorer – [[tyngdacceleration]]en och avståndet mellan fästpunkten och pendelns [[masscentrum]]. Denna pendel uppfanns av Galileo Galilei på 1500-talet och har framför allt använts i [[urverk]]. En annan variant är ''torsionspendeln'', där en [[deformation| deformerbar]] kropp vrids fram och tillbaka av sin egen [[rörelseenergi]].
-I vissa delar av världen, framför allt i södra Europa, har pendeln tillskrivits [[övernaturlig]]a egenskaper, och den har använts på samma sätt som en [[slagruta]] för att till exempel finna vattenkällor.
+I vissa delar av världen, framför allt i södra Europa, har pendeln tillskrivits övernaturliga egenskaper, och den har använts på samma sätt som en [[slagruta]] för att till exempel finna vattenkällor.
 ==Matematisk pendel==
 Pendeln har genom tiderna använts både praktiskt och experimentellt. Den används i klockor och den användes tidigt för att undersöka kroppars fallrörelse. En pendel som består av en punktformad massa som är upphängd i en oelastisk tråd brukar betecknas som en matematisk pendel. Ur denna kan svängningstiden T, för små vinklar, härledas till att endast bero på trådens längd l och tyngdaccelerationen g:
@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 av pendellängden utjämnas och svängningstiden
 således hålls konstant. Den mest använda pendeln
-av detta slag är den av [[John Harrison]] [[1725]]
+av detta slag är den av John Harrison 1725
 konstruerade s.k. rostpendeln, som är sammansatt
 av metaller med olika utvidgningsförmåga för
@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 Den s.k. [[kvicksilverpendel]]n, konstruerad av
-[[George Graham]] ([[1721]]), består av en pendelstång (av
+George Graham (1721), består av en pendelstång (av
 metall), på vilken fästs en glascylinder med
 kvicksilver. Vid temperaturförändringar växlar
@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 kulor. Själva fjädern eller lamellen görs
 vanligen av järn och koppar med järnet på övre
-sidan. Den på [[1890-talet]] upptäckta legeringen
+sidan. Den på 1890-talet upptäckta legeringen
 [[invar]] ([[järn]] med 36,2 procent [[nickel]]), vars
 termiska utvidgning är praktiskt ingen, började
@@ Rad 67: / Rad 67: @@
 [[Kategori:Tidmätning]]
 [[Kategori:Mekanik]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T15:22:00Z

1 version

Ny sida

[[Image:Oscillating pendulum.gif | thumb |400px|Animering av en pendelrörelse, där hastighet och acceleration anges.]]
'''Pendel''' är en [[mekanik|mekanisk]] anordning som rör sig [[periodisk]]t. Den mekaniska [[energi]]n i en pendel bevaras, och omvandlas mellan [[potentiell energi]] och [[rörelseenergi]], se [[oscillation]].

Den vanligaste varianten är ''gravitationspendeln''. Dess period är bara beroende av två faktorer – [[tyngdacceleration]]en och avståndet mellan fästpunkten och pendelns [[masscentrum]]. Denna pendel uppfanns av [[Galileo Galilei]] på 1500-talet och har framför allt använts i [[urverk]]. En annan variant är ''torsionspendeln'', där en [[deformation| deformerbar]] kropp vrids fram och tillbaka av sin egen [[rörelseenergi]].

I vissa delar av världen, framför allt i södra Europa, har pendeln tillskrivits [[övernaturlig]]a egenskaper, och den har använts på samma sätt som en [[slagruta]] för att till exempel finna vattenkällor.
==Matematisk pendel==
Pendeln har genom tiderna använts både praktiskt och experimentellt. Den används i klockor och den användes tidigt för att undersöka kroppars fallrörelse. En pendel som består av en punktformad massa som är upphängd i en oelastisk tråd brukar betecknas som en matematisk pendel. Ur denna kan svängningstiden T, för små vinklar, härledas till att endast bero på trådens längd l och tyngdaccelerationen g:
:<math>T = 2 \pi \sqrt \frac{\ell}{g}.</math>
Eftersom trådens längd och svängningstiden går att mäta får man ett bra verktyg för att experimentellt mäta också tyngdaccelerationen.

==Kompensationspendel==
En kompensationspendel är
en pendel, som är så sammansatt, att de av
temperaturväxlingar åstadkomna förändringarna
av pendellängden utjämnas och svängningstiden
således hålls konstant. Den mest använda pendeln
av detta slag är den av [[John Harrison]] [[1725]]
konstruerade s.k. rostpendeln, som är sammansatt
av metaller med olika utvidgningsförmåga för
värme. Kompensationen vinnes därigenom, att de
kortare zinkstängerna, som förlänger
sig mer än stålstängerna, vid
ökad temperatur lyfter pendelkulan lika högt,
som den sänkes till följd av de sistnämnda
stängernas samtida förlängning.

Den s.k. [[kvicksilverpendel]]n, konstruerad av
[[George Graham]] ([[1721]]), består av en pendelstång (av
metall), på vilken fästs en glascylinder med
kvicksilver. Vid temperaturförändringar växlar
tyngdpunktens läge i kvicksilvret, och därigenom
kan, om kvicksilfverkolonnens längd avpassas
rätt, pendellängden bibehålls oförändrad.

Fjäderkompensation åstadkoms
därigenom, att man vinkelrätt mot pendelstången i
svängningsplanet fäster en fjäder eller skiva,
bestående av två hoplödda metaller med olika
termisk utvidgningsförmåga, den med mindre
utvidgning på övre, den med större på
undre sidan. Är fjädern rak vid en viss
temperatur, kommer den att vid högre
värmegrad böja sig uppåt och vid lägre nedåt
med sina ändar. Om pendelstången genom värme
förlängs och dess tyngdpunkt därför sänks,
kommer fjäderns tyngdpunkt att förflyttas i
motsatt led; verkan därav blir betydligt
kraftigare, om på fjäderns ändar sätts små
kulor. Själva fjädern eller lamellen görs
vanligen av järn och koppar med järnet på övre
sidan. Den på [[1890-talet]] upptäckta legeringen
[[invar]] ([[järn]] med 36,2 procent [[nickel]]), vars
termiska utvidgning är praktiskt ingen, började
senare användas till pendelstänger
och därigenom gjordes kompensation överflödig.

==Källor==
*{{runeberg.org|nfca|0234.html Pendel}}

==Se även==
*[[Invar]]
*[[Pendelur]]
*[[Pierre Jacquet Droz|Pierre Jaquet-Droz]]

{{mekanikstub}}
[[Kategori:Tidmätning]]
[[Kategori:Mekanik]]

[[ar:رقاص]]
[[bg:Махало]]
[[bs:Klatno]]
[[ca:Pèndol]]
[[cs:Kyvadlo]]
[[da:Fysisk pendul]]
[[de:Pendel]]
[[et:Pendel]]
[[el:Εκκρεμές]]
[[en:Pendulum]]
[[es:Péndulo]]
[[eo:Pendolo]]
[[eu:Pendulu]]
[[fa:آونگ]]
[[fr:Pendule (physique)]]
[[gan:鐘擺]]
[[ko:진자]]
[[hi:लोलक]]
[[hr:Njihalo]]
[[io:Pendulo]]
[[id:Bandul]]
[[is:Pendúll]]
[[it:Pendolo]]
[[kk:Маятник]]
[[ht:Pandil]]
[[lt:Fizinė svyruoklė]]
[[hu:Fizikai inga]]
[[ml:പെൻഡുലം]]
[[ms:Bandul]]
[[mwl:Péndulo simples]]
[[nl:Slinger (natuurkunde)]]
[[ja:振り子]]
[[no:Pendel]]
[[pl:Wahadło]]
[[pt:Pêndulo]]
[[ro:Pendul gravitațional]]
[[ru:Маятник]]
[[sco:Pendle]]
[[simple:Pendulum]]
[[sk:Kyvadlo]]
[[sl:Nihalo]]
[[so:Walhade]]
[[sh:Klatno]]
[[fi:Heiluri]]
[[tl:Pendulo]]
[[tt:Маятник]]
[[te:లోలకము]]
[[tr:Sarkaç]]
[[uk:Маятник]]
[[war:Pendulo]]
[[zh:擺]]

Pendel - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 20.40

Dan Olsson: 1 version