Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 22.41

2013-02-26T22:41:31Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{Grundämne
 |tecken = Pt
@@ Rad 6: / Rad 5: @@
 |nästa-namn = [[guld]]
 |föreg-i-serie = [[Palladium|Pd]]
 |nästa-i-serie = [[Darmstadtium|Ds]]
 |bild-periodiska-systemet = Pt-TableImage.png
@@ Rad 86: / Rad 84: @@
 }}
 {{Grundämne/Isotop
-|isotop = <sup>197<sup>Pt
+|isotop = <sup>197</sup>Pt
 |förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
 |halveringstid = 19,8913 [[timme|h]]
-|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]]
+|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]]
 |sönderfallsenergi = 0,719
@@ Rad 126: / Rad 124: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]
 [[Kategori:Katalysatorer]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:59:35Z

1 version

Ny sida

:''Detta är artikeln om grundämnet platina, för att ha sålt platina, se [[platinaskiva]]''
{{Grundämne
|tecken = Pt
|atomnr = 78
|föreg-namn = [[iridium]]
|nästa-namn = [[guld]]
|föreg-i-serie = [[Palladium|Pd]]

|nästa-i-serie = [[Darmstadtium|Ds]]
|bild-periodiska-systemet = Pt-TableImage.png
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 10
|period = 6
|block = d
|densitet = 21450
|hårdhet = 4,3
|utseende = Gråaktigt vit
|bild-utseende = Platinum nuggets.jpg
|atommassa = 195,078
|atomradie = 135 (177)
|kovalent-radie = 128
|van-der-Waal-radie = 175
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[xenon|Xe]]<nowiki>]</nowiki>4f145d96s1
|e-minus = 2, 8, 18, 32, 17, 1
|oxidationstillstånd-oxid = '''4''', 2 (svag [[bas (kemi)|bas]])
|kristallstruktur = kubisk tätpackning (ccp)
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 2045 [[Kelvin|K]] (1772 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 4100 [[Kelvin|K]] (3827 [[grad Celsius|°C]])
|molvolym = 9,1
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 510
|smältvärme = 19,6
|ångtryck = 0,0312 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 2045 [[Kelvin|K]]
|ljudhastighet = 2680
|elektronegativitet = 2,28
|värmekapacitet = 130
|elektrisk-ledning = 9,66 × 106
|värmeledning = 71,6
|joniseringspot-1 = 870
|joniseringspot-2 = 1791
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 190Pt
|förekomst = 0,01 %
|halveringstid = 6,5 × 1011 [[år]]
|sönderfallstyp = [[Alfa-sönderfall|α]]
|sönderfallsenergi = 3,249
|sönderfallsprodukt = 186[[Osmium|Os]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 191Pt
|förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 2,96 [[dag|d]]
|sönderfallstyp = [[elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 3,5698
|sönderfallsprodukt = 191[[iridium|Ir]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 192Pt
|förekomst = 0,79 %
|stabil-neutroner = 114
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 193Pt
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 50 år
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 0,057
|sönderfallsprodukt = 193[[Iridium|Ir]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 194Pt
|förekomst = 32,9 %
|stabil-neutroner = 116
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 195Pt
|förekomst = '''33,8 %'''
|stabil-neutroner = 117
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 196Pt
|förekomst = 25,3 %
|stabil-neutroner = 118
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 197Pt
|förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 19,8913 [[timme|h]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 0,719

|sönderfallsprodukt = 197[[guld|Au]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 198Pt
|förekomst = 7,2 %
|stabil-neutroner = 120
}}
}}
'''Platina''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] som tillhör gruppen [[platinametaller]]. Det kategoriseras som [[ädelmetall]]. Platina förekommer i [[legering]]ar och används bland annat i [[kemi]]ska apparater, inom [[tandteknik]] och i [[smycke]]n. Namnet kommer av det spanska ordet ''platina'' som betyder "litet silver".

Platina är en vacker, silvervit ädelmetall som i ren form är smidbar och böjlig, precis som guld. Platina anses som den dyraste av alla kommersiellt tillgängliga metaller. Platina är också den dyraste metallen som används vid smyckesframställning. De flesta platinasmycken som säljs i Sverige är i form av bröllopsringar eller förlovningsringar. I USA, Tyskland och en del andra länder är dock platina en vanlig metall i alla sorters ytterst exklusiva smycken, oftast tillsammans med diamanter. Platina är en mycket bra [[katalysator]] och används bland annat vid tillverkning av svavelsyra. Den är olöslig i saltsyra och salpetersyra men löser sig i [[kungsvatten]] (saltsyra/salpetersyra=3/1). De vanligaste oxidationsstadierna är +2 och +4. Ledningsförmågan för elektricitet och värme är cirka sex gånger sämre än för koppar. Trots den dåliga ledningsförmågan används ibland platinaöverdrag på elektriska kontakter i oskyddad miljö som inte får oxidera.

Laboratorieutrustning av platina används vid kemiska analyser för att utrustningen inte skall reagera med provet. Att så inte sker är av yttersta vikt då ett provs kemiska sammansättning skall klarläggas. Platina var länge en mera värdefull metall än t ex. guld men sedan mitten av 2011 har guld ett högre värde.

== Upptäckt ==
Platina har sedan länge använts av indianerna i Central- och Sydamerika. Den första europeiska hänvisningen till platina finner man i skrifter från 1557 i den italienske humanisten [[Julius Caesar Scaliger]]s (1484-1558) skrifter som beskrivning av en mystisk [[metall]] som förekom i de centralamerikanska gruvorna. Däremot är den första säkra källan om platinas upptäckt från Sydamerika av [[Antonio de Ulloa]] 1735 och av engelsmannen [[Charles Wood]] 1741.

== Användning ==
Platina används i smycken, ledningar och kärl för laboratoriebruk, i olika värdefulla instrument, i tandmaterial, i rostfria apparater och elektroder i glasapparater. Som katalysator används platina för att [[krackning|kracka]] oljeprodukter och i bilars avgasrenare. Tunn platinatråd blir glödande i ånga från metanol eftersom den verkar som katalysator. Denna egenskap används i cigarettändare och handvärmare. I närvaro av platina exploderar vätgas tillsammans med syrgas.

== Förekomst och framställning ==
Platina är ett sällsynt grundämne i jordskorpan; medelhalten är ca 10–15 mg/ton, något högre än för guld. I naturen finns platina som en blandning av sex isotoper. Platina förekommer mestadels i lite blandad form och kan skiljas ut från andra metaller på grund av deras olika smältpunkter. 83,8% av världens platinafyndigheter finns i Sydafrika, 7,4% i Zimbabwe, 4,7% i Ryssland och 2,6% i USA. Fyndigheter finns även i Kanada, Kina, Finland och Colombia. Världsproduktionen 1993 var cirka 130 ton.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Platinasvart]]
* [[Platinum Eagle]] (ett mynt värt 100 [[USD]] av 99,95% platina, se nedan)
[[Fil:2005 AEPlat Proof Obv.png|100px]][[Fil:1997 AEPlat Rev.png|100px]]

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Platina| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Katalysatorer]]
{{UA|el}}
{{Link GA|en}}

[[af:Platinum]]
[[am:ፕላቲነም]]
[[ar:بلاتين]]
[[an:Platín]]
[[az:Platin]]
[[bn:প্লাটিনাম]]
[[zh-min-nan:Pe̍h-kim]]
[[be:Плаціна]]
[[be-x-old:Плятына]]
[[bg:Платина]]
[[bs:Platina]]
[[br:Platin]]
[[ca:Platí]]
[[cv:Платина]]
[[ceb:Platino]]
[[cs:Platina]]
[[co:Platinu]]
[[cy:Platinwm]]
[[da:Platin]]
[[de:Platin]]
[[et:Plaatina]]
[[el:Λευκόχρυσος]]
[[en:Platinum]]
[[myv:Ашо киве]]
[[es:Platino]]
[[eo:Plateno]]
[[eu:Platino]]
[[fa:پلاتین]]
[[hif:Platinum]]
[[fr:Platine]]
[[fur:Platin]]
[[ga:Platanam]]
[[gv:Platinum]]
[[gl:Platino]]
[[hak:Pha̍k (鉑)]]
[[xal:Платинум]]
[[ko:백금]]
[[hy:Պլատին]]
[[hi:प्लैटिनम]]
[[hr:Platina]]
[[io:Platino]]
[[id:Platina]]
[[ia:Platino]]
[[is:Platína]]
[[it:Platino]]
[[he:פלטינה]]
[[kn:ಪ್ಲಾಟಿನಮ್]]
[[ka:პლატინა]]
[[kk:Платина]]
[[sw:Platini]]
[[kv:Платина]]
[[ht:Platin]]
[[ku:Platîn]]
[[mrj:Платина]]
[[lbe:КӀяла муси]]
[[la:Platinum]]
[[lv:Platīns]]
[[lb:Platin]]
[[lt:Platina]]
[[lij:Patin]]
[[jbo:jinmrplati]]
[[hu:Platina]]
[[mk:Платина]]
[[ml:പ്ലാറ്റിനം]]
[[mr:प्लॅटिनम]]
[[ms:Platinum]]
[[my:ရွှေဖြူ]]
[[nl:Platina]]
[[ja:白金]]
[[no:Platina]]
[[nn:Platina]]
[[oc:Platin]]
[[pa:ਪਲੈਟਿਨਮ]]
[[pnb:پلاٹینم]]
[[nds:Platin]]
[[pl:Platyna]]
[[pt:Platina]]
[[ro:Platină]]
[[qu:Qullqiya]]
[[ru:Платина]]
[[stq:Platin]]
[[sq:Platina]]
[[scn:Plàtinu]]
[[simple:Platinum]]
[[sk:Platina]]
[[sl:Platina]]
[[ckb:پلاتین]]
[[sr:Платина]]
[[sh:Platina]]
[[fi:Platina]]
[[tl:Platino]]
[[ta:பிளாட்டினம்]]
[[th:แพลทินัม]]
[[tg:Платина]]
[[chr:ᏝᏘᏅᎻ]]
[[tr:Platin]]
[[uk:Платина]]
[[ur:پلاٹینیم]]
[[ug:Platina]]
[[vep:Platin]]
[[vi:Platin]]
[[war:Platino]]
[[yi:פלאטין]]
[[yo:Platinum]]
[[zh-yue:白金]]
[[zh:铂]]

Platina - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 22.41

Dan Olsson: 1 version