Pyrolys - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 maj 2013 kl. 14.00

2013-05-02T14:00:11Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Pyrolysis.gif|thumb|right|Pyrolys av ett fast bränsle resulterar i gasformiga komponenter och en fast återstod]]
-[[Fil:Charcoal.jpg|thumb|right|[[Träkol]] är den fasta återstod som blir kvar när [[ved]] pyrolyseras]]
+[[Fil:Charcoal.jpg|thumb|right|Träkol är den fasta återstod som blir kvar när ved pyrolyseras]]
-'''Pyrolys''' eller '''torrdestillation''' är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500-1000°C, i en [[syre]]fri miljö, så att det sönderfaller utan att [[förbränning]] sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i [[gas]]form, medan en återstod i [[fast]] eller [[vätska|flytande]] form blir kvar. Pyrolys är därför en form av [[termisk nedbrytning]]. Pyrolys är ett exempel på [[förkolning]].
+'''Pyrolys''' eller '''torrdestillation''' är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500-1000°C, i en [[syre]]fri miljö, så att det sönderfaller utan att [[förbränning]] sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i [[gas]]form, medan en återstod i fast eller flytande form blir kvar. Pyrolys är därför en form av [[termisk nedbrytning]]. Pyrolys är ett exempel på förkolning.
-Pyrolys skiljer sig från [[förgasning]], en annan liknande process. Under förgasning tillsätts en viss kontrollerad mängd vattenånga och/eller syre, medan pyrolys sker utan syre.
+Pyrolys skiljer sig från förgasning, en annan liknande process. Under förgasning tillsätts en viss kontrollerad mängd vattenånga och/eller syre, medan pyrolys sker utan syre.
 ==Beskrivning==
@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ==Pyrolys av olika ämnen==
 ===Kol===
-Redan på 1700-talet användes pyrolys av [[kol (bränsle)|kol]] för att tillverka [[koks]], kolets fasta återstod efter pyrolys. Koksen innehöll en hög halt av [[kol|grundämnet kol]] och användes i metallurgiska processer, där den ersatte [[träkol]] som tidigare använts. Koks används ännu idag för järnframställning. Under 1800-talet blev de flyktiga pyrolysgaserna intressanta, då pyrolys av kol användes då för tillverkning av [[stadsgas]], en gas som användes för belysning eller matlagning. Genom upptäckten av stora mängder [[petroleum]], som blev en relativt billig råvara, minskade dock intresset för tillverkning av bränslen i gas- eller vätskeform utgående från kol. Intresset har dock ökat på senare tid, på grund av bristen på petroleum.<ref name="ReferenceA"/>
+Redan på 1700-talet användes pyrolys av kol för att tillverka [[koks]], kolets fasta återstod efter pyrolys. Koksen innehöll en hög halt av [[kol|grundämnet kol]] och användes i metallurgiska processer, där den ersatte träkol som tidigare använts. Koks används ännu idag för järnframställning. Under 1800-talet blev de flyktiga pyrolysgaserna intressanta, då pyrolys av kol användes då för tillverkning av stadsgas, en gas som användes för belysning eller matlagning. Genom upptäckten av stora mängder petroleum, som blev en relativt billig råvara, minskade dock intresset för tillverkning av bränslen i gas- eller vätskeform utgående från kol. Intresset har dock ökat på senare tid, på grund av bristen på petroleum.<ref name="ReferenceA"/>
 ===Oljeskiffer===
@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 ===Biomassa===
-Vid pyrolys av [[lövträ]] används den fasta återstoden, ofta kallad [[träkol]], bland annat vid grillning.<br>
+Vid pyrolys av lövträ används den fasta återstoden, ofta kallad träkol, bland annat vid grillning.<br>
-Vid pyrolys av [[trä]] från olika [[barrträd]], oftast [[tall]] och [[en]], är kolen ofta av sämre kvalitet. Däremot har [[trätjära|trätjäran]], pyrolysoljorna, använts under hundratals år för bland annat båt- och husbyggnad, samt ibland som brännolja. Tjäran framställdes tidigt i så kallade [[tjärdal|tjärdalar]].<br>
+Vid pyrolys av trä från olika barrträd, oftast tall och en, är kolen ofta av sämre kvalitet. Däremot har trätjäran, pyrolysoljorna, använts under hundratals år för bland annat båt- och husbyggnad, samt ibland som brännolja. Tjäran framställdes tidigt i så kallade tjärdalar.<br>
-Vid pyrolys av den grova barken från [[björksläktet|björk]] får man en olja som kallas [[ryssolja]].
+Vid pyrolys av den grova barken från björk får man en olja som kallas [[ryssolja]].
 ==Pyrolys under andra processer==
@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 [[Kategori:Bergsbruk]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:57:24Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Pyrolysis.gif|thumb|right|Pyrolys av ett fast bränsle resulterar i gasformiga komponenter och en fast återstod]]
[[Fil:Charcoal.jpg|thumb|right|[[Träkol]] är den fasta återstod som blir kvar när [[ved]] pyrolyseras]]
'''Pyrolys''' eller '''torrdestillation''' är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500-1000°C, i en [[syre]]fri miljö, så att det sönderfaller utan att [[förbränning]] sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i [[gas]]form, medan en återstod i [[fast]] eller [[vätska|flytande]] form blir kvar. Pyrolys är därför en form av [[termisk nedbrytning]]. Pyrolys är ett exempel på [[förkolning]].

Pyrolys skiljer sig från [[förgasning]], en annan liknande process. Under förgasning tillsätts en viss kontrollerad mängd vattenånga och/eller syre, medan pyrolys sker utan syre.

==Beskrivning==
Pyrolys delar oftast upp bränslet i många olika delar - flyktiga gaser, oljor i gasform som kan kondenseras och en fast återstod.<ref name="ReferenceA">Rezaiyan och Cheremisinoff 2005, sidan 143</ref> De flyktiga gaser som avgår består främst av [[vatten]]ånga, [[koldioxid]], [[kolmonoxid]], [[metan]] och andra lättare [[kolväte]]n samt även tyngre organiska föreningar. De tyngre organiska föreningarna kan ofta kondenseras och brukar då kallas tjäror eller pyrolysoljor. Den fasta återstoden består av en hög viktandel [[kol]] och kallas ibland [[koks]]. Oftast kan alla dessa komponenter utnyttjas som [[bränsle]]n eller råmaterial. De flyktiga gaserna kan brännas, medan pyrolysoljorna antingen kan brännas eller utnyttjas som en form av icke-konventionell [[petroleum|råolja]]. Den fasta återstoden kan brännas eller utnyttjas i processer där rent kol används, till exempel [[metallurgi]]ska processer.

Mängden av de olika faserna samt deras sammansättning bestäms vid pyrolysen av faktorer som temperatur, uppvärmningshastighet, tid, tryck och typ av bränsle.

==Pyrolys av olika ämnen==
===Kol===
Redan på 1700-talet användes pyrolys av [[kol (bränsle)|kol]] för att tillverka [[koks]], kolets fasta återstod efter pyrolys. Koksen innehöll en hög halt av [[kol|grundämnet kol]] och användes i metallurgiska processer, där den ersatte [[träkol]] som tidigare använts. Koks används ännu idag för järnframställning. Under 1800-talet blev de flyktiga pyrolysgaserna intressanta, då pyrolys av kol användes då för tillverkning av [[stadsgas]], en gas som användes för belysning eller matlagning. Genom upptäckten av stora mängder [[petroleum]], som blev en relativt billig råvara, minskade dock intresset för tillverkning av bränslen i gas- eller vätskeform utgående från kol. Intresset har dock ökat på senare tid, på grund av bristen på petroleum.<ref name="ReferenceA"/>

===Oljeskiffer===
[[Oljeskiffer]], en bergart i fast form, behandlas genom pyrolys varvid pyrolysoljorna används som en ersättning för råolja.

===Biomassa===
Vid pyrolys av [[lövträ]] används den fasta återstoden, ofta kallad [[träkol]], bland annat vid grillning.<br>
Vid pyrolys av [[trä]] från olika [[barrträd]], oftast [[tall]] och [[en]], är kolen ofta av sämre kvalitet. Däremot har [[trätjära|trätjäran]], pyrolysoljorna, använts under hundratals år för bland annat båt- och husbyggnad, samt ibland som brännolja. Tjäran framställdes tidigt i så kallade [[tjärdal|tjärdalar]].<br>
Vid pyrolys av den grova barken från [[björksläktet|björk]] får man en olja som kallas [[ryssolja]].

==Pyrolys under andra processer==
Pyrolys sker utan inblandning av syre, men processen sker inte alltid i en helt syrefri miljö. Pyrolys är till exempel ett stadium under förbränning av många bränslen, såsom [[biomassa]]. Under pyrolysen avgår då flyktiga ämnen från bränslet och stoppar dess kontakt med syre. De flyktiga ämnena fattar sedan eld och processen fortsätter tills alla flyktiga ämnen har avgått.

==Se även==
*[[Förvätskning]]
*[[Förgasning]]

==Källor==
*Rezaiyan, John och Cheremisinoff, Nicholas P.: Gasification Technologies - A Primer for Engineers and Scientists. Taylor & Francis Group 2005. ISBN 0-8247-2247-7
===Noter===
<references/>

[[Kategori:Bergsbruk]]
[[Kategori:Förbränning]]
[[Kategori:Processering av bränslen]]

[[ar:تحلل حراري]]
[[bs:Piroliza]]
[[bg:Пиролиза]]
[[ca:Piròlisi]]
[[cs:Pyrolýza]]
[[da:Pyrolyse]]
[[de:Pyrolyse]]
[[et:Pürolüüs]]
[[el:Πυρόλυση]]
[[en:Pyrolysis]]
[[es:Pirólisis]]
[[eo:Pirolizo]]
[[fa:گرماکافت]]
[[fr:Pyrolyse]]
[[ko:열분해]]
[[hi:ताप-विघटन]]
[[hr:Piroliza]]
[[id:Pirolisis]]
[[it:Pirolisi]]
[[he:פירוליזה]]
[[ka:პიროლიზი]]
[[kk:Пиролиз]]
[[la:Destillatio sicca]]
[[nl:Pyrolyse]]
[[ja:熱分解]]
[[no:Pyrolyse]]
[[nn:Pyrolyse]]
[[oc:Pirolisi]]
[[pl:Piroliza]]
[[pt:Pirólise]]
[[ro:Piroliză]]
[[ru:Пиролиз]]
[[simple:Pyrolysis]]
[[sr:Пиролиза]]
[[sh:Piroliza]]
[[uk:Піроліз]]
[[vi:Chưng khô]]
[[zh:裂解]]