Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 23.05

2013-04-05T23:05:29Z

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T12:31:14Z

1 version

← Äldre version	Versionen från 24 februari 2013 kl. 08.31
(Ingen skillnad)

79.136.110.214 den 28 mars 2012 kl. 14.13

2012-03-28T14:13:24Z

Ny sida

[[Image:Ranstad mineral (1).jpg|thumb|right|300px|Utanför Ranstad minerals anläggning 2009]]
[[Image:Ranstad mineral (2).jpg|thumb|right|300px|Inne på Ranstad minerals anläggning 2009]]

'''Ranstad''', eller mer korrekt '''Ranstadsverket''', var en [[urangruva]] mellan [[Skövde]] och [[Falköping]]. Ranstadsverket är uppkallat efter den närliggande byn Ranstad i [[Stenstorps församling|Stenstorps socken]] i dåvarande [[Stenstorps landskommun|Stenstorps kommun]], som sedan 1974 ingår i [[Falköpings kommun]]. Den nu nedlagda gruvan ligger strax söder om [[Billingen|Sydbillingen]]. Brytningen skedde främst i [[dagbrott]] i [[Häggum]]s socken i dåvarande [[Skultorps landskommun|Skultorps kommun]], som sedan 1971 ingår i [[Skövde kommun]]. Vid Ranstadsverket utvanns mellan 1965 och 1969 [[uran]] ur [[alunskiffer]] vilken var avsedd för det svenska [[kärnkraft]]sprogrammet. Anläggningen byggdes för att Sverige skulle kunna vara självförsörjande av uran, men då priset på uran var för lågt uppnåddes aldrig lönsamhet i brytningen. Under de fyra år anläggningen var i drift fick man endast fram 215 ton uran ur ca 1 500 000 ton berg.

== Bakgrund ==
År 1893 konstaterades det att [[alunskiffer]]lagren i [[Billingen]] innehöll [[uran]]. I början av 1900-talet började man behandla [[cancer]] med [[radium]], en produkt av uranets [[sönderfallskedja]]. Mellan 1909 - 1915 bedrevs radiumutvinning i Billingens nordända av ''AB Kolm''. Under [[andra världskriget]], när det rådde akut bränslebrist i [[Sverige]], startades oljeutvinning ur [[alunskiffer]]/[[oljeskiffer]] från [[Kinnekulle]]. Utvinningen bedrevs av det statliga företaget [[Svenska skifferoljeaktiebolaget]].

1948 etableras det statliga företaget [[AB Atomenergi]] och börjar tillsammans med ''Skifferoljebolaget'' att undersöka uranförekomsten i [[alunskiffer]]. 1953 utpekas Ranstadsområdet vid [[Billingen]] som lämpligt för uranutvinning i den hemligstämplade rapporten "Sveriges uranförande alunskiffrar". En provanläggning för uranutvinning drevs även i [[Kvarntorp]] i [[Närke]] på 1950-talet. Denna testverksamhet lades ner 1966 sedan man utvunnit ca 50 ton [[uran]] i oxidform.

== Politik ==
Sverige ville efter [[andra världskriget]] bli självförsörjande på [[uran]]. På 1950-talet utarbetades ett betänkande kallad [[den svenska linjen]]. Tanken var att Sverige skulle skaffa [[kärnvapen]], baserat på plutoniumframställning ur en [[tungvattenreaktor]] i [[Marviken]], som skulle laddas med svenskt uran. På grund stora meningsskiljaktigheter inom det styrande partiet [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] förverkligades planerna bara delvis. I och med att Sverige skrev under [[icke-spridningsavtalet]] 1968 så skrotades planerna på svenska [[kärnvapen]] och inhemsk utvinning av uran för vapenändamål.

== Ranstad mineral - en kort historik ==
=== Start och drift ===
[[AB Atomenergi]] fick 1959 statligt anslag för [[uranbrytning]]. Utvinningen skulle ske med metoder som utvecklats i [[Kvarntorp]] några år tidigare. Det innebar att gruvan skulle drivas som dagbrott och att uranet skulle utvinnas genom att alunskiffern maldes och uranet lakades ur med [[svavelsyra]]. Urangruvan i Ranstad var driftklar 1965 och drevs av företaget ''Ranstad mineral''. Det låga uranpriset i slutet på 1960-talet i kombination med låga urankoncentrationer gjorde anläggningen olönsam, och den drevs i reducerad skala fram till 1969 då anläggningen lades i [[malpåse]].

=== Oljekrisen ===
Efter [[oljekrisen]] 1973 steg uranpriset kraftigt och gruvan bedömdes kunna uppnå lönsamhet. Det statliga gruvbolaget [[LKAB]] gick in som delägare i anläggningen och lämnade 1975 in en ansökan om att få återuppta driften. Ansökan som kallades ''Projekt Ranstad 75'' fick hård kritik från lokalbefolkningen och miljöorganisationer. Både [[Falköpings kommun]] och [[Skövde kommun]] hotade lägga in sina kommunala [[veto]]n. Orsaken till det lokala missnöjet var den stora landskapsförändring som ett storskaligt [[dagbrott]] ger upphov till. [[LKAB]] omarbetade sedan sin ansökan och lämnade 1977 in en ansökan som de kallade för ''Mineralprojekt Ranstad''. Inte heller denna föll i god jord hos lokalbefolkningen, utan fick dras tillbaka.

=== Anläggningen skrotas ===
År 1984 upphörde [[koncession]]en och det beslutades att naturen skulle återställas. Åren 1990 - 1992 återställdes dagbrottet och industriområdet rensades upp. När anrikningsverkets silo sprängdes 1991 blev detta en symbol för att Ranstadsverket gått i graven.

[[Image:Tranebärssjön.jpg|thumb|right|300px|'''Tranebärssjön''' År 1993 vattenfylldes dagbrottet i Ranstad. Dagbrottet är 2000×100 m och har ett maxdjup på 13 m. Medeldjup: 4 m Sjövolym: 1,3 Mm³. Medelvattenföring: 36 l/s. Omsättningshastigheten: 1,1 år Bottenvattnet omsätts 2 gånger per år av vår- och höstomblandningen. På våren då det varma bottenvattnet flyter upp till ytan kan sjön bli rödaktig av järnutfällning. Detta utgör ingen hälsorisk, utan sjön är fortfarande badbar.]]

== Återställning ==
=== Tranebärssjön ===
Utvinningen lämnade efter sig ett dagbrott i form av en 2 km lång sänka med en bredd av ca 100 m och med ett djup på 10-15 m. Gruvavfallet (1,5 miljoner ton alunskiffer) som innehåller [[svavelkis]] och låga halter av flera [[tungmetall]]er lades på ett 25 ha stort område. Företaget SVAFO/[[Studsvik]] fick ansvaret för efterbehandlingen av gruvavfallet med [[länsstyrelsen]] som tillsynsmyndighet. Hela gruvavfallsområdet täcktes med ett 20 cm tjockt tätskikt av [[bentonit]] och med ett 180 cm tjockt täckskikt av [[morän (jordart)|morän]]. När länspumpningen avbröts så omvandlades dagbrottet till en sjö, ''Tranebärssjön''. Sjön har inget tillflöde utan är en källsjö. Länsstyrelsen har ett kontrollprogram som ser till att miljömålen uppfylls. Första skedet i återställningsarbetet kostade ungefär 250 miljoner kronor som kärnkraftsindustrin stod för, och kostnaden för andra skedet beräknas till något liknande.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3159749</ref>

=== Miljöpåverkan ===
Tranebärssjön har ett frånflöde, Marbäcken. Bäcken rinner ut i Pösan som via Slafsan rinner ut i [[Hornborgaån]] och [[Hornborgasjön]]. Lakvattnets miljöpåverkan har mätts kontinuerligt sedan återställningen. Tio år efter restaureringen kan man konstatera att lakvattnet inte nämnvärt höjer halterna av tungmetaller i [[Hornborgaån]]. Orsaken är att det finns tre stora [[kalkbrott]], Uddagården, [[Rössberga]] och Tomten, som läcker [[lakvatten]] i [[Hornborgaån]]. Ranstadsverkets [[dagbrott]] står för ca 10 % av tungmetallerna i [[Hornborgaån]]. Resten kommer från gamla kalkbrott.

Tranebärssjöns vatten har undersökts och bedöms inte utgöra någon fara för boskap eller vilda djur. [[Regnbågslax]] har planterats in i sjön och undersökts. Gränsvärdena för [[tungmetall]]er överskrids om man äter mer än 2 kg fisk per dag. Fisken bedöms ha ungefär lika mycket gift i sig som fisk fångad i [[Östersjön]]. Östersjöfisken har dock en annan flora med tungmetaller i sig. Östersjöfisken innehåller mycket [[kvicksilver]], medan ranstadslax innehåller mycket [[krom]] och [[kadmium]]. Halten av tungmetaller i Marbäcken halveras var tredje år. Länsstyrelsen bedömer att det inte behövs någon rening av lakvattnet, utan att tungmetallhalterna idag är under gränsvärdena och förväntas klinga av.

== Resursanvändning och ekonomi ==
Alunskiffern i området kring Ranstad innehåller 300 g/ton uran. Sveriges kärnkraftverk förbrukar motsvarande ca 1400 - 1800 ton natururan varje år. För att täcka ett års förbrukning av uran så behöver dagbrottet växa med ca 0,80 km² per år. Många kärnkraftsförespråkare menar att arealanvändningen är liten i förhållande till vattenkraften. [[Porjus kraftverk]] lägger 183 km² land under vatten och utvecklar en effekt på 400 MW, vilket motsvarar ett halvt [[kärnkraftverk]]. Det skulle behövas 3,5 ha alunskiffer per år från Ranstad för att driva ett [[kärnkraftverk]] med samma effekt som [[Porjus kraftverk]]. En kvadratkilometer [[alunskiffer]] skulle räcka i ca 30 år. Många menar att om Ranstadsverket legat i [[fjällen]] så hade utgången för anläggningen varit en annan.

När ekonomin räknats samman efter det inledande återställningsarbetet, så visade sig att kostnaden för att [[uranbrytning]]en i Ranstad var ca 10 gånger dyrare än marknadspriset på [[uran]]. De dåliga ekonomiska förutsättningarna berodde dels på den låga urankoncentrationen, dels på att det satsats stora resurser på att minimera påverkan på miljön.

== Ranstadsverket idag ==
Idag finns endast några större industribyggnader kvar på området, som 1985 omvandlades till industrihotell. Ranstad mineral finns kvar och driver kärnteknisk verksamhet i liten skala. Bolagets tillstånd gick ut vid 2009 års utgång.

== Se även ==
* [[Svenska kärnvapenprogrammet]]

== Källor ==

=== Noter ===

<references/>

=== Referenser ===

*{{Tidskriftsref
| författare = Hillevi Upmanis, Urban Lindqvist
| redaktör = Hans Oscarsson, Lena Åsander
| rubrik = Förorenade industriområden efterbehandlas,Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden
| url = http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/4C897CBB-CAC8-411A-BA72-2D8A266F2F30/89491/miljomagasinet_4_2007.pdf
| år = 2007
| tidskrift = Miljömagasinet Väst
| volym =
| utgivningsort = Göteborg
| utgivare = Länsstyrelsen Västra Götalands län
| nummer = 4
| sid = 2 - 3
| hämtdatum =
| id =
| doi =
| issn =
| citat =
| språk =
}}

*{{Rapportref
|titel= Ranstad: miljö- och hälsoriskbedömning av Tranebärssjön och lakrestområdet
|utgivare= [[WSP]]
|datum= 15 apr 2005
|url= http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenade-omraden/bidrag/WSP050415.pdf
|format= PDF
|hämtdatum 10 november 2011
}}

=== Tryckta källor ===
* {{Bokref|
titel= Uran i Sverige
|författare= Holmstrand, Olov
|år= 2007
|id= ISBN 978-91-633-1598-5
}}

== Externa länkar ==
*{{Webbref
|url= http://hembygd.haggum.nu/artiklar/ranstad.php
|titel= Ranstadsverkets uppgång och fall
|hämtdatum= 3 jan 2010
|utgivare= Häggums Hembygdsförening
}}
*{{Webbref
|url= http://www.svafo.se
|titel= AB SVAFO
|efternamn= Ordéus
|förnamn= Sven
|hämtdatum= 10 november 2011
|utgivare= AB SVAFO
}}

{{coord|58|18|46|N|13|42|31|E|display=title|region:SE_type:landmark}}
{{Kärnkraft i Sverige}}

[[Kategori:Gruvor i Västergötland]]
[[Kategori:Skövde kommun]]
[[Kategori:Falköpings kommun]]
[[Kategori:Kärnkraft i Sverige]]
[[Kategori:Miljöförstöring]]

Ranstad - Versionshistorik

Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 23.05

Dan Olsson: 1 version

79.136.110.214 den 28 mars 2012 kl. 14.13