Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 22.21

2013-03-02T22:21:14Z

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
-där ''P'' = [[partialtryck]]et (oftast uttryckt i [[bar]]), ''X'' är [[molbråk]]et för [[gas]]en i vätskeblandningen, och ''P*'' är mättnads[[ångtryck]]et (i [[bar]]). [[Gas]]en antas här vara [[ideal gas|ideal]], vilket bl.a. innebär att [[partialtryck]]et = [[fugacitet]]en. Raoults lag är uppkallad efter [[François-Marie Raoult]].
+där ''P'' = [[partialtryck]]et (oftast uttryckt i [[bar]]), ''X'' är [[molbråk]]et för [[gas]]en i vätskeblandningen, och ''P*'' är mättnads[[ångtryck]]et (i [[bar]]). [[Gas]]en antas här vara [[ideal gas|ideal]], vilket bl.a. innebär att [[partialtryck]]et = [[fugacitet]]en. Raoults lag är uppkallad efter François-Marie Raoult.
 ==Ideal lösning==
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 [[Kategori:Fysikalisk kemi]]
 [[Kategori:Lagar uppkallade efter personer]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T09:42:25Z

1 version

Ny sida

'''Raoults lag''' säger att [[partialtryck]]et för en gas i en vätskeblandning är lika med mättnads[[ångtryck]]et för gasen i dess rena form multiplicerat med [[molbråk]]et för gasen i vätskeblandningen (dvs hur stor andel som gasen utgör i vätskeblandningen, i mol/mol):

<math>P = X \cdot P^* </math>

där ''P'' = [[partialtryck]]et (oftast uttryckt i [[bar]]), ''X'' är [[molbråk]]et för [[gas]]en i vätskeblandningen, och ''P*'' är mättnads[[ångtryck]]et (i [[bar]]). [[Gas]]en antas här vara [[ideal gas|ideal]], vilket bl.a. innebär att [[partialtryck]]et = [[fugacitet]]en. Raoults lag är uppkallad efter [[François-Marie Raoult]].

==Ideal lösning==

En ''[[ideal lösning]]'' definieras som en vätskeblandning som uppfyller Raoults lag. För att detta ska vara möjligt måste varje komponent i vätskeblandningen uppvisa exakt samma interaktioner med andra komponenters molekyler som med andra molekyler för den rena komponenten. Detta är nästan aldrig fallet utom då komponenterna i vätskeblandningen är mycket lika varandra (vissa blandningar av organiska [[lösningsmedel]] kan uppfylla kriteriet), och därför är ett antagande om ''ideal lösning'' oftast ett dåligt antagande.

==När uppfylls Raoults lag respektive [[Henrys lag]]?==

Trots att mycket få vätskeblandningar är ideala lösningar finns ändå omständigheter då Raoults lag är giltig i samtliga fall. I vätskeblandningar med en komponent som dominerar kommer Raoults lag att gälla ungefärligt för den dominerande komponenten eftersom [[partialtryck]]et då närmar sig mättnads[[ångtryck]]et. För komponenter med låga molbråk måste vi däremot införa en ''aktivitetskoefficient γ'', som beskriver avvikelsen från en ideal lösning. Denna aktivitetskoefficient multiplicerat med mättnads[[ångtryck]]et är i själva verket en form av [[Henrys lag]]s konstant. Alltså:

{|border="1" cellspacing="0"

!width="120"|
!width="200"|
!width="250"|

|-
|Då ''X'' → 1:||''P'' → ''P*''||Raoults lag gäller, [[Henrys lag]] gäller ej
|-
|Då ''X'' → 0:||''P'' → ''γXP*''||Raoults lag gäller ej, [[Henrys lag]] gäller
|}

==Se även==

*[[Henrys lag]]
*[[Partialtryck]]
*[[Ideal gas]]
*[[Koncentration]]

==Litteratur==

*''Environmental organic chemistry''. 2003. R.P. Schwarzenbach, P.M. Gschwend & D.M. Imboden. Wiley.

[[Kategori:Gaser]]
[[Kategori:Fysikalisk kemi]]
[[Kategori:Lagar uppkallade efter personer]]

[[ar:قانون راؤول]]
[[bn:রাউল্টের সূত্র]]
[[bg:Закон на Раул]]
[[ca:Llei de Raoult]]
[[cs:Raoultův zákon]]
[[de:Raoultsches Gesetz]]
[[en:Raoult's law]]
[[es:Ley de Raoult]]
[[fa:قانون رائولت]]
[[fr:Loi de Raoult]]
[[ko:라울의 법칙]]
[[hr:Raoultov zakon]]
[[id:Hukum Raoult]]
[[it:Legge di Raoult]]
[[he:חוק ראול]]
[[jv:Hukum Raoult]]
[[hu:A gőznyomáscsökkenés törvénye]]
[[ml:റൗൾട്ട് നിയമം]]
[[nl:Wet van Raoult]]
[[ja:ラウールの法則]]
[[pl:Prawo Raoulta]]
[[pt:Lei de Raoult]]
[[ro:Legea lui Raoult]]
[[ru:Законы Рауля]]
[[simple:Raoult's law]]
[[sk:Raoultov zákon]]
[[sl:Raoultov zakon]]
[[fi:Raoultin laki]]
[[uk:Закон Рауля]]
[[zh:拉乌尔定律]]

Raoults lag - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 22.21

Dan Olsson: 1 version