Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 18.15

2013-04-03T18:15:56Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 14.15
Rad 1:		Rad 1:
	{\| class="infobox" width=250		{\| class="infobox" width=250 align="right" border=2
	\|----- align=center bgcolor="#FF0101"		\|----- align=center bgcolor="#FF0101"
	!colspan=2 align=center \| Rubin		!colspan=2 align=center \| Rubin

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.16

2013-02-28T01:16:48Z

Visa ändringar

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T22:44:38Z

1 version

Ny sida

{| class="infobox" width=250
|----- align=center bgcolor="#FF0101"
!colspan=2 align=center | Rubin
|----- align=center
!colspan=2|[[Fil:Ruby cristal.jpg|248 px|]]
|----- align=center bgcolor="#FF2222"
!colspan=2|Fakta
|-----
|Kategori ||[[Mineral]]
|-----
|[[Kemi]]||Aluminiumoxid Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
|-----
| Färg || Röd
|-----
| [[Streckfärg]] || Vit
|-----
| [[Kristallsystem]] || [[Trigonala kristallsystemet|Trigonala]]
|-----
| Brott|| småmussligt, splittrigt, ojämnt.
|-----
| [[Mohs]] || 9
|-----
| [[Ljusbrytning]]|| 1,766-1,774
|-----
| [[Dubbelbrytning]]|| 0,008
|-----
| [[Spaltning]]|| Ingen
|-----
| [[Densitet]]|| 3,97-4,05 *10^3 kg/m^3
|-----
| [[Dispersion]]|| 0,008
|-----
| [[Smältpunkt]]|| 2 050 °C
|----- align="center" bgcolor="#9966FF"
|}

'''Rubin''' är en värdefull [[ädelsten]], en [[röd]] variant av [[mineral]]et [[korund]] ([[aluminiumoxid]]). Den röda färgen orsakas av mycket små mängder [[krom]], men den kan ha en brunaktig ton. Namnet härleds från det [[latin]]ska ordet för röd, ''ruber'' eller ''rubrum''. Äkta rubiner är mycket exklusiva, men syntetiska stenar kan skapas till ett mycket lågt pris.

Andra korunder är [[safir]], ''stjärnsafir'' och ''stjärnrubin''. De två senare är mestadels mjölkiga safirer eller rubiner av gråblå eller lilaröd färg som visar en sexuddig, rörlig ljusstjärna vilken tydligt framträder i koncentrerat sol- eller lampljus. Stjärnan uppstår av nålar av [[titanoxid]]en [[rutil]], eller som man på senare tid upptäckt, [[järnoxid]]en [[hematit]]. Det är främst de svarta stjärnsafirerna från [[Thailand]], [[Australien]] och [[Afrika]] som får sina stjärnor av mikroskopiska hematitplattor.

En sexuddig stjärna kommer av att rutilnålarna eller hemaitplattorna bildats och utvecklats i tre riktningar. I sällsynta fall finns både hematitplattor och rutilnålar i stenen. Eftersom dessa inte bildas i samma vinklar uppstår då två stjärnor på varandra, eller vad man brukar kalla en dubbelstjärna. Resultatet blir en tolvuddig stjärna.

Ytterligare en variant av korund med egennamn finns, nämligen ''padparadscha''. Namnet sägs härstamma från det singalesiska ordet för Lotusblomma, ett namn som beskriver stenens färg. Det enda som kännetecknar en padparadscha är en färg med både rosa och orange i. De allra finaste padparadschorna är värdefullare än de finaste blå safirerna, och hittas främst på Sri Lanka. Nuförtiden är dock många av alla dessa stenar värmebehandlade med tillsats av grundämnet [[beryllium]] i pulverform. Detta gör att dean ofta mindre attraktiva safirerna antar padparadschafärg. Det är tveksamt om dessa [[diffusion]]sbehandlade korunder kan klassificeras som äkta padparadscha.

Fyndigheter av rubin finns i [[Afrika]], [[Grönland]], [[Asien]] och [[Australien]]. De största rubinfyndigheterna finns i [[Burma]], [[Sri Lanka]] och [[Thailand]], men äkta rubiner har även funnits i delstaterna [[Montana]] och [[South Carolina]] i [[USA]]. [[Spinell]]er kan ofta finnas i samma område som rubiner, och ofta tas dessa miste på. De finaste röda spinellerna kan dock ha samma värde som genomsnittliga rubiner, men är extremt sällsynta i storlekar över ett fåtal [[carat]].

Vissa fyndorter har emellertid tillkommit de senaste decennierna. Madagaskar är numera en betydelsefull källa. I Burma finns en relativt ny förekomst i [[Mong Hsu]]. Även i ett flertal afrikanska länder har nya förekomster upptäckts, exempelvis [[Moçambique]]. Rubinerna från samtliga av dessa tre fyndorter håller generellt en mycket låg kvalitet med en klarhet som i sig inte är tillräcklig för smyckesproduktion. I de flesta fall krävs sprickfyllnadsbehandlingar (med exempelvis blyhaltigt glas eller borax) för att osynliggöra frakturer och därigenom förbättra klarheten.

En ny förekomst av rubiner med genomgående hög kvalitet har hittats i [[Dodoma (region)|Dodomaregionen]] i [[Tanzania]]. En stor andel av rubinerna från denna fyndighet behöver varken värmebehandlas eller förbättras på annat sätt, och särskilt fina exemplar har påträffats som betingat mycket höga priser.

Sammantaget har situationen för rubiner förändrats radikalt, främst de två senaste decennierna, vad gäller behandlingar. En mycket stor andel av de rubiner som säljs billigt på Internet har blivit utsatta för andra behandlingar än den traditionellt accepterade värmebehandlingen. Vid köp av rubiner, iakttag oavsett källa försiktighet och begär gärna ett cerifikat från ett kvalificerat [[gemmologi]]skt laboratorium.

Rubiner har en hårdhetsgrad på 9, och endast [[diamant]]en överträffar dem i hårdhet. Deras värde bedöms efter flera kriterier, som storlek, färg, klarhet och slipning. Färgen bör vara djupröd och bra färg är viktigare än absolut renhet. Ingen naturlig rubin är felfri. En vanlig uppfattning bland lekmän, och även vissa kunniga i ämnet, är att syntetiska (konstgjorda) är helt felfria. Detta är inte tillnärmelsevis sant. På senare år har många företag och privatpersoner skapat förfalskningar med inneslutningar för att likna naturliga rubiner. Därför krävs en mycket skicklig gemmolog för att skilja mellan en syntetisk och naturlig rubin. Detta kan göras på två sätt: ingående analys av rubinens inneslutningar i mikroskop eftersom inneslutningarna i naturliga och syntetiska rubiner ofta skiljer sig åt en aning på olika punkter, eller med mycket avancerade instrument.

Syntetiska rubiner används till [[laser]] och [[urverk]].

Världens största rubin är ''Rajaratnarubinen'', som väger 2 475 carat (495 g). ''Neelanjalirubinen'' är den största dubbelstjärnerubinen, och väger 1 370 carat (274 g). Båda dessa ägs av G. Vidyaraj från [[Bangalore]], [[Indien]]. Om man räknar ogenomskinlig korundum som rubin har dock enormt mycket större exemplar påträffats.

== Karbunkel ==
Rubin kallades förr ”[[Cabochon|karbunkel]]” vilket emellertid även var benämningen på andra starkt glänsande, rödfärgade ädelstenar såsom [[spinell]] och [[Granater|granat]].

Rubinen (karbunkel) omnämns redan i [[Bibeln]] ([[Andra Mosebok]] 28:18). [[Albertus Magnus]] tillskrev den på 1200-talet egenskapen att få gifter att gå upp i rök. [[Hildegard av Bingen]] trodde att den skyddade mot djävulsverk och sjukdomar.

== Referenser ==
Ursprungliga texten är översatt från den engelska artikeln och utökad med Hans Biedermanns ''Symbollexikonet''

== Externa länkar ==
{{commons|Category:Ruby}}

[[Kategori:Ädelstenar]]

[[ar:ياقوت]]
[[an:Rubí]]
[[az:Rubin]]
[[bjn:Mirah delima]]
[[be:Рубін]]
[[be-x-old:Рубін]]
[[bg:Рубин]]
[[ca:Robí]]
[[cs:Rubín]]
[[da:Rubin]]
[[de:Rubin]]
[[et:Rubiin]]
[[el:Ρουμπίνι]]
[[en:Ruby]]
[[es:Rubí]]
[[eo:Rubeno]]
[[eu:Errubi]]
[[fa:یاقوت]]
[[fr:Rubis]]
[[gl:Rubí]]
[[ko:루비]]
[[hy:Սուտակ]]
[[hi:कुरुविंद]]
[[hr:Rubin]]
[[io:Rubino]]
[[id:Mirah delima]]
[[it:Rubino]]
[[he:אודם]]
[[kn:ಮಾಣಿಕ್ಯ (ರೂಬಿ)]]
[[ka:ლალი]]
[[kk:Рубин]]
[[la:Carbunculus]]
[[lv:Rubīns]]
[[lb:Rubin]]
[[lt:Rubinas]]
[[ml:മാണിക്യം (നവരത്നം)]]
[[mr:माणिक]]
[[ms:Batu Delima]]
[[my:ပတ္တမြား]]
[[nl:Robijn (korund)]]
[[new:माणिक्कम् (सन् १९९६या संकिपा)]]
[[ja:ルビー]]
[[no:Rubin]]
[[pnb:یاقوت]]
[[ps:ياقوت]]
[[pl:Rubin]]
[[pt:Rubi]]
[[ro:Rubin]]
[[qu:Puka umiña]]
[[ru:Рубин]]
[[sa:माणिक्यम्]]
[[si:රතුකැට]]
[[simple:Ruby]]
[[sk:Rubín]]
[[sl:Rubin]]
[[sr:Рубин]]
[[sh:Rubin]]
[[fi:Rubiini]]
[[ta:மாணிக்கம்]]
[[te:కెంపు]]
[[th:ทับทิม (อัญมณี)]]
[[tr:Yakut]]
[[uk:Рубін]]
[[ur:یاقوت]]
[[ug:قىزىل ياقۇت]]
[[vi:Hồng ngọc]]
[[zh-yue:紅寶石]]
[[zh:红宝石]]

Rubin - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 18.15

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 01.16

Dan Olsson: 1 version