Sala silvergruva - Versionshistorik

Dan Olsson den 5 april 2013 kl. 23.10

2013-04-05T23:10:59Z

← Äldre version		Versionen från 5 april 2013 kl. 18.10
Rad 12:		Rad 12:
	Berggrunden i Sala Silvergruva består huvudsakligen av bergarten [[dolomitmarmor]]. Detta är en med kalkstenen nära besläktad bergart som innehåller [[kalcium]] och [[magnesium]]. Bergarten består huvudsakligen av mineralet dolomit, därav namnet. Dolomitmarmor är vanligen vit och glittrar sockrigt när den ses i ljus. I Sala Silvergruva är marmorn dock ofta grönaktig vilket beror på att den innehåller andra mineral såsom [[serpentin]] och [[klorit]] vilka färgar marmorn grön. Dolomitmarmorn har regional utbredning och gränsar i öster mot den s.k. 'Salagraniten' och i väster mot metavulkanit (tidigare benämnd 'hälleflinta' och 'leptit')		Berggrunden i Sala Silvergruva består huvudsakligen av bergarten [[dolomitmarmor]]. Detta är en med kalkstenen nära besläktad bergart som innehåller [[kalcium]] och [[magnesium]]. Bergarten består huvudsakligen av mineralet dolomit, därav namnet. Dolomitmarmor är vanligen vit och glittrar sockrigt när den ses i ljus. I Sala Silvergruva är marmorn dock ofta grönaktig vilket beror på att den innehåller andra mineral såsom [[serpentin]] och [[klorit]] vilka färgar marmorn grön. Dolomitmarmorn har regional utbredning och gränsar i öster mot den s.k. 'Salagraniten' och i väster mot metavulkanit (tidigare benämnd 'hälleflinta' och 'leptit')

	Bergarterna är bildade för ca 1,89 miljarder år sedan under den geologiska era som benämns [[paleoproterozoikum]]. De har dock efter bildningen genomgått såväl deformation som metamorfos. Metamorfosen har yttrat sig i diverse mineralomvandlingar medan deformationen har yttrat sig i såväl veckning av ursprungligen flackt liggande lager, som skjuvning, d.v.s. förskjutningar längs med distinkta skjuvzoner. Den mest framträdande skjuvzonen i gruvan är den s.k. 'Storgruveskölen' vilken stryker N-NV parallellt med de malmkroppar som har brutits i gruvan. Storgruveskölen påträffas i regel i malmernas direkta närområde och användes därför som en ledare av gruvarbetarna när malmkroppar eftersöktes i berget.		Bergarterna är bildade för ca 1,89 miljarder år sedan under den geologiska era som benämns paleoproterozoikum. De har dock efter bildningen genomgått såväl deformation som metamorfos. Metamorfosen har yttrat sig i diverse mineralomvandlingar medan deformationen har yttrat sig i såväl veckning av ursprungligen flackt liggande lager, som skjuvning, d.v.s. förskjutningar längs med distinkta skjuvzoner. Den mest framträdande skjuvzonen i gruvan är den s.k. 'Storgruveskölen' vilken stryker N-NV parallellt med de malmkroppar som har brutits i gruvan. Storgruveskölen påträffas i regel i malmernas direkta närområde och användes därför som en ledare av gruvarbetarna när malmkroppar eftersöktes i berget.

	Dolomitmarmorn var värdbergart för den silvermalm som bröts i Sala Silvergruva. Silvermalmen satt oftast som sprickfyllnader och körtlar i marmorn, men silvermalmen var inte alltid lätt att hitta. Det mesta av marmorn innehöll nämligen ingen silvermalm. Bergarten är ändå mycket vacker att se på, men gruvarbetarna hade antagligen inte mycket till övers för den. För dem var dolomitmarmorn '[[gråberg]]', det som stod emellan dem och malmen.		Dolomitmarmorn var värdbergart för den silvermalm som bröts i Sala Silvergruva. Silvermalmen satt oftast som sprickfyllnader och körtlar i marmorn, men silvermalmen var inte alltid lätt att hitta. Det mesta av marmorn innehöll nämligen ingen silvermalm. Bergarten är ändå mycket vacker att se på, men gruvarbetarna hade antagligen inte mycket till övers för den. För dem var dolomitmarmorn '[[gråberg]]', det som stod emellan dem och malmen.
Rad 31:		Rad 31:
	Förutom zinkblände och blyglans har det funnits en del andra källor till silver i Sala. Under 1500-talet bröts en extremt silverrik brunaktig malm som gick under namnet kofring. Ingen vet denna malms exakta sammansättning men den misstänks ha bestått av det klarröda mineralet pyrargyrit. Detta stämmer väl överens med att pyrargyrit blir brunaktigt när det utsätts för solljus. Dessutom är Salamalmen ovanligt rik på grundämnet antimon vilket är en av huvudbeståndsdelarna i pyrargyrit. Ren pyrargyrit har en silverhalt på 59,75 % så även om pyrargyriten i Sala endast förekom accesoriskt så bör silverhalten ha varit extremt hög.		Förutom zinkblände och blyglans har det funnits en del andra källor till silver i Sala. Under 1500-talet bröts en extremt silverrik brunaktig malm som gick under namnet kofring. Ingen vet denna malms exakta sammansättning men den misstänks ha bestått av det klarröda mineralet pyrargyrit. Detta stämmer väl överens med att pyrargyrit blir brunaktigt när det utsätts för solljus. Dessutom är Salamalmen ovanligt rik på grundämnet antimon vilket är en av huvudbeståndsdelarna i pyrargyrit. Ren pyrargyrit har en silverhalt på 59,75 % så även om pyrargyriten i Sala endast förekom accesoriskt så bör silverhalten ha varit extremt hög.

	Sala är jämte [[Långban]], norr om [[Filipstad]], enda fyndorter i Sverige för [[Blyoxid\|blyockra]].		Sala är jämte [[Långban]], norr om Filipstad, enda fyndorter i Sverige för [[Blyoxid\|blyockra]].

	==Tidigare ägare==		==Tidigare ägare==
Rad 37:		Rad 37:

	==Nuvarande ägare==		==Nuvarande ägare==
	Sedan 1988 ägs gruvan av Sala kommun och idag är anläggningen en besöksgruva med ett [[gruvmuseum]]. Sala Silvergruva AB bildades 2005, med Sala kommun som huvudägare med ca 80 % av aktieinnehavet. De övriga aktieinnehavet ägs i huvudsak av ca 300 privata B-aktieägare där Länsförsäkringar Bergslagen och Sala Sparbank är de största ägarna.		Sedan 1988 ägs gruvan av Sala kommun och idag är anläggningen en besöksgruva med ett gruvmuseum. Sala Silvergruva AB bildades 2005, med Sala kommun som huvudägare med ca 80 % av aktieinnehavet. De övriga aktieinnehavet ägs i huvudsak av ca 300 privata B-aktieägare där Länsförsäkringar Bergslagen och Sala Sparbank är de största ägarna.

	==Sägen==		==Sägen==
	Enligt en sägen från Österfärnebo socken i Gästrikland så var det [[gruvfrun]] (ett slags andeväsen) i silvergruvan i [[Nässja]], strax söder om Österfärnebo, som talade om för gruvarbetarna att hennes systrar var mycket rikare. Efter att ha letat malm hos systrarna Vira, Lura och Kulla kom man till slut till den rikaste systern, Sala, och hos henne fann man en rik fyndighet.<ref>[http://web.archive.org/web/20070927045750/http://www.gd.se/Article.jsp?article=30393 Gruvfrun hittar malm och varnar för ras], artikel ur Gefle Dagblad 2 december 2003 (webbsidan besökt 9 september 2005)</ref>		Enligt en sägen från Österfärnebo socken i Gästrikland så var det [[gruvfrun]] (ett slags andeväsen) i silvergruvan i Nässja, strax söder om Österfärnebo, som talade om för gruvarbetarna att hennes systrar var mycket rikare. Efter att ha letat malm hos systrarna Vira, Lura och Kulla kom man till slut till den rikaste systern, Sala, och hos henne fann man en rik fyndighet.<ref>[http://web.archive.org/web/20070927045750/http://www.gd.se/Article.jsp?article=30393 Gruvfrun hittar malm och varnar för ras], artikel ur Gefle Dagblad 2 december 2003 (webbsidan besökt 9 september 2005)</ref>

	== Gruvan idag ==		== Gruvan idag ==

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 18.44

2013-04-03T18:44:21Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 13.44
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Queen Christina shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG\|miniatyr\|höger\|Drottning Christinas schakt]]		[[Fil:Queen Christina shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG\|miniatyr\|höger\|Drottning Christinas schakt]]
	[[Fil:Carl IX shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG\|miniatyr\|höger\|Karl XI schakt]]		[[Fil:Carl IX shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG\|miniatyr\|höger\|Karl XI schakt]]
	'''Sala silvergruva''' är en [[silver]]fyndighet i [[Sala församling]], sydväst om [[Sala]], [[Västmanlands län]] i drift från [[1400-talet]] till 1908. Silvergruvan utgjorde ett eget [[bergslag]], [[Sala silverbergslag]] (sedermera Sala Bergslag), och ett eget [[bergmästardöme]], Första bergmästardömet. Innan dess avgjordes brottmål i [[Gruvrätt]]en.		'''Sala silvergruva''' är en [[silver]]fyndighet i Sala församling, sydväst om Sala, Västmanlands län i drift från 1400-talet till 1908. Silvergruvan utgjorde ett eget [[bergslag]], [[Sala silverbergslag]] (sedermera Sala Bergslag), och ett eget [[bergmästardöme]], Första bergmästardömet. Innan dess avgjordes brottmål i [[Gruvrätt]]en.

	[[Gruva]]n hade tre storhetstider: tidigt ~~[[1500-talet\|~~1500-tal]], mitten av [[1600-talet]] och sent ~~[[1800-talet\|~~1800-tal]]. Under de bästa åren producerades 3–5 ton silver per år och totalt utvanns mer än 400 ton silver och omkring 40 000 ton [[bly]]. Gruvans djup blev mer än 300 meter, med en sammanlagd längd av orter och rum på över 20 km. Sala silvergruva är därmed en av världens fem största historiska silverfyndigheter. Silvret var viktig som myntmetall och gruvan var enligt [[Karl IX]] ''Riksens förnämsta Clenodium''.		[[Gruva]]n hade tre storhetstider: tidigt 1500-tal, mitten av 1600-talet och sent 1800-tal. Under de bästa åren producerades 3–5 ton silver per år och totalt utvanns mer än 400 ton silver och omkring 40 000 ton [[bly]]. Gruvans djup blev mer än 300 meter, med en sammanlagd längd av orter och rum på över 20 km. Sala silvergruva är därmed en av världens fem största historiska silverfyndigheter. Silvret var viktig som myntmetall och gruvan var enligt Karl IX ''Riksens förnämsta Clenodium''.

	Sala stad anlades för gruvans skull av [[Gustav II Adolf]] 1624 och man anlade även två stora vattensystem med sjöar och dammar som försåg gruvan och hyttan med energi. Under vissa perioder på 1500– och 1600-talet användes ~~[[krigsfånge\|~~krigs]]- och ~~[[straffånge\|~~straffångar]] vilket kallades [[bergsfriden]]. Hantverkande ~~[[Tyskland\|~~tyska]] bergsmän inkallades ofta till högre tjänster vid gruvan.		Sala stad anlades för gruvans skull av Gustav II Adolf 1624 och man anlade även två stora vattensystem med sjöar och dammar som försåg gruvan och hyttan med energi. Under vissa perioder på 1500– och 1600-talet användes krigs- och straffångar vilket kallades [[bergsfriden]]. Hantverkande tyska bergsmän inkallades ofta till högre tjänster vid gruvan.

	==Geologi==		==Geologi==
Rad 34:		Rad 34:

	==Tidigare ägare==		==Tidigare ägare==
	Sala silvergruva var det sista [[bergsregalet]], och kronan ägde den till 1888. Ägare till gruvan har varit [[AB Svenska Metallverken]] i [[Västerås]] och [[Avesta Jernverks AB]], som fram till 1962 bröt [[blyglans]], [[zinkblände]] och lite silver. Detta skedde dock i Bronäsgruvan som inte är fysiskt sammanhängande med den gamla gruvan.		Sala silvergruva var det sista [[bergsregalet]], och kronan ägde den till 1888. Ägare till gruvan har varit AB Svenska Metallverken i Västerås och Avesta Jernverks AB, som fram till 1962 bröt [[blyglans]], [[zinkblände]] och lite silver. Detta skedde dock i Bronäsgruvan som inte är fysiskt sammanhängande med den gamla gruvan.

	==Nuvarande ägare==		==Nuvarande ägare==
	Sedan 1988 ägs gruvan av [[Sala kommun]] och idag är anläggningen en besöksgruva med ett [[gruvmuseum]]. Sala Silvergruva AB bildades 2005, med Sala kommun som huvudägare med ca 80 % av aktieinnehavet. De övriga aktieinnehavet ägs i huvudsak av ca 300 privata B-aktieägare där ~~[[länsförsäkringar\|~~Länsförsäkringar Bergslagen]] och [[Sala Sparbank]] är de största ägarna.		Sedan 1988 ägs gruvan av Sala kommun och idag är anläggningen en besöksgruva med ett [[gruvmuseum]]. Sala Silvergruva AB bildades 2005, med Sala kommun som huvudägare med ca 80 % av aktieinnehavet. De övriga aktieinnehavet ägs i huvudsak av ca 300 privata B-aktieägare där Länsförsäkringar Bergslagen och Sala Sparbank är de största ägarna.

	==Sägen==		==Sägen==
	Enligt en sägen från [[Österfärnebo socken]] i [[Gästrikland]] så var det [[gruvfrun]] (ett slags [[andeväsen]]) i silvergruvan i [[Nässja]], strax söder om Österfärnebo, som talade om för gruvarbetarna att hennes systrar var mycket rikare. Efter att ha letat malm hos systrarna Vira, Lura och Kulla kom man till slut till den rikaste systern, Sala, och hos henne fann man en rik fyndighet.<ref>[http://web.archive.org/web/20070927045750/http://www.gd.se/Article.jsp?article=30393 Gruvfrun hittar malm och varnar för ras], artikel ur [[Gefle Dagblad]] 2 december 2003 (webbsidan besökt 9 september 2005)</ref>		Enligt en sägen från Österfärnebo socken i Gästrikland så var det [[gruvfrun]] (ett slags andeväsen) i silvergruvan i [[Nässja]], strax söder om Österfärnebo, som talade om för gruvarbetarna att hennes systrar var mycket rikare. Efter att ha letat malm hos systrarna Vira, Lura och Kulla kom man till slut till den rikaste systern, Sala, och hos henne fann man en rik fyndighet.<ref>[http://web.archive.org/web/20070927045750/http://www.gd.se/Article.jsp?article=30393 Gruvfrun hittar malm och varnar för ras], artikel ur Gefle Dagblad 2 december 2003 (webbsidan besökt 9 september 2005)</ref>

	== Gruvan idag ==		== Gruvan idag ==
Rad 46:		Rad 46:
	Idag är Sala silvergruva i huvudsak en turistattraktion, där man arrangerar nedstigningar i gruvan och guidade turer. I gruvan hålls även konserter och andra lämpliga festevenemang. Provborrningar görs i trakten efter nya silverfyndigheter. Troligen går det en [[Malmåder\|silveråder]] till genom trakten. Redan under 1700-talet letade man efter ådern, men den ska ligga på ett lägre djup än den tidigare silverådern och är därmed svårare att hitta.		Idag är Sala silvergruva i huvudsak en turistattraktion, där man arrangerar nedstigningar i gruvan och guidade turer. I gruvan hålls även konserter och andra lämpliga festevenemang. Provborrningar görs i trakten efter nya silverfyndigheter. Troligen går det en [[Malmåder\|silveråder]] till genom trakten. Redan under 1700-talet letade man efter ådern, men den ska ligga på ett lägre djup än den tidigare silverådern och är därmed svårare att hitta.

	Utöver gruvan finns ovan jord även små butiker som säljer konsthantverk, ~~[[souvenir]]er~~, smide samt antikt och kuriosa. Även ett galleri inhyses på området, liksom ett polismuseum. I slutet av juli varje år arrangeras Gruvans dagar och varje adventshelg inför jul arrangeras julmarknader. I mars 2008 besöktes gruvan av [[kronprinsessan Victoria]], som precis som sin far, [[Carl XVI Gustaf]], för några år sedan fick lämna sin namnteckning nere i gruvan.		Utöver gruvan finns ovan jord även små butiker som säljer konsthantverk, souvenirer, smide samt antikt och kuriosa. Även ett galleri inhyses på området, liksom ett polismuseum. I slutet av juli varje år arrangeras Gruvans dagar och varje adventshelg inför jul arrangeras julmarknader. I mars 2008 besöktes gruvan av kronprinsessan Victoria, som precis som sin far, Carl XVI Gustaf, för några år sedan fick lämna sin namnteckning nere i gruvan.

	== Rasrisk ==		== Rasrisk ==
	Folk uppmanas att inte bo alltför nära gruvan på grund av rasrisk, på flera ställen i området runt omkring gruvan finns hål på runt 10–40 meter. På ett ställe, strax utanför restaurangen Silverrasten har en bit av en cykelväg rasat ner under marken. Detta hål är idag vattenfyllt och omgivet av stängsel. Problemen med gruvhål som öppnar sig är inte ett problem endast begränsat till gruvområdet utan har blivit ett överhängande problem för hela Sala tätort. På villaområdet Hagaberg har flera djupa hål öppnats i marken och utgjort en direkt fara för de boende. Problemet bottnar i att när gamla gruvan börja sina på silvermalm återupptog man brytningen i äldre gruvhål (Aspenstorp, Biskopsgruvorna och Gravgruvan) som tidigare övergivits och vattenfyllts. Gruvhålen (stollen) tömdes på vatten för att sedan med en gruvgång från gamla gruvan börja bryta silvermalm i gruvhålen. Gruvhålen var redan vid brytningen instabila och kontinuerligt lärde man förstärka väggar och tak för att undvika ras och bitvis var gruvgångarna i öppen dager reda då brytningen pågick. Villaområdet Hagaberg har senare byggt över ett av dessa gruvhål (Gravgruvan).		Folk uppmanas att inte bo alltför nära gruvan på grund av rasrisk, på flera ställen i området runt omkring gruvan finns hål på runt 10–40 meter. På ett ställe, strax utanför restaurangen Silverrasten har en bit av en cykelväg rasat ner under marken. Detta hål är idag vattenfyllt och omgivet av stängsel. Problemen med gruvhål som öppnar sig är inte ett problem endast begränsat till gruvområdet utan har blivit ett överhängande problem för hela Sala tätort. På villaområdet Hagaberg har flera djupa hål öppnats i marken och utgjort en direkt fara för de boende. Problemet bottnar i att när gamla gruvan börja sina på silvermalm återupptog man brytningen i äldre gruvhål (Aspenstorp, Biskopsgruvorna och Gravgruvan) som tidigare övergivits och vattenfyllts. Gruvhålen (stollen) tömdes på vatten för att sedan med en gruvgång från gamla gruvan börja bryta silvermalm i gruvhålen. Gruvhålen var redan vid brytningen instabila och kontinuerligt lärde man förstärka väggar och tak för att undvika ras och bitvis var gruvgångarna i öppen dager reda då brytningen pågick. Villaområdet Hagaberg har senare byggt över ett av dessa gruvhål (Gravgruvan).
	<ref>[http://salaallehanda.com/mingel/beratta/1.1631026-stollen-under-hagaberg Stollen under Hagaberg], artikel ur [[Sala Allehanda]] 24 april 2012 (webbsidan besökt 26-06-2012)</ref>		<ref>[http://salaallehanda.com/mingel/beratta/1.1631026-stollen-under-hagaberg Stollen under Hagaberg], artikel ur Sala Allehanda 24 april 2012 (webbsidan besökt 26-06-2012)</ref>

	==Referenser==		==Referenser==

Dan Olsson: Skapade sidan med 'Drottning Christinas schakt [[Fil:Carl IX shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG|miniatyr|...'

2013-04-03T18:38:51Z

Skapade sidan med 'miniatyr|höger|Drottning Christinas schakt [[Fil:Carl IX shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG|miniatyr|...'

Ny sida

[[Fil:Queen Christina shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG|miniatyr|höger|Drottning Christinas schakt]]
[[Fil:Carl IX shaft, Sala Silver mine, Sala, Sweden.JPG|miniatyr|höger|Karl XI schakt]]
'''Sala silvergruva''' är en [[silver]]fyndighet i [[Sala församling]], sydväst om [[Sala]], [[Västmanlands län]] i drift från [[1400-talet]] till 1908. Silvergruvan utgjorde ett eget [[bergslag]], [[Sala silverbergslag]] (sedermera Sala Bergslag), och ett eget [[bergmästardöme]], Första bergmästardömet. Innan dess avgjordes brottmål i [[Gruvrätt]]en.

[[Gruva]]n hade tre storhetstider: tidigt [[1500-talet|1500-tal]], mitten av [[1600-talet]] och sent [[1800-talet|1800-tal]]. Under de bästa åren producerades 3–5 ton silver per år och totalt utvanns mer än 400 ton silver och omkring 40 000 ton [[bly]]. Gruvans djup blev mer än 300 meter, med en sammanlagd längd av orter och rum på över 20 km. Sala silvergruva är därmed en av världens fem största historiska silverfyndigheter. Silvret var viktig som myntmetall och gruvan var enligt [[Karl IX]] ''Riksens förnämsta Clenodium''.

Sala stad anlades för gruvans skull av [[Gustav II Adolf]] 1624 och man anlade även två stora vattensystem med sjöar och dammar som försåg gruvan och hyttan med energi. Under vissa perioder på 1500– och 1600-talet användes [[krigsfånge|krigs]]- och [[straffånge|straffångar]] vilket kallades [[bergsfriden]]. Hantverkande [[Tyskland|tyska]] bergsmän inkallades ofta till högre tjänster vid gruvan.

==Geologi==

===Berggrunden===
Berggrunden i Sala Silvergruva består huvudsakligen av bergarten [[dolomitmarmor]]. Detta är en med kalkstenen nära besläktad bergart som innehåller [[kalcium]] och [[magnesium]]. Bergarten består huvudsakligen av mineralet dolomit, därav namnet. Dolomitmarmor är vanligen vit och glittrar sockrigt när den ses i ljus. I Sala Silvergruva är marmorn dock ofta grönaktig vilket beror på att den innehåller andra mineral såsom [[serpentin]] och [[klorit]] vilka färgar marmorn grön. Dolomitmarmorn har regional utbredning och gränsar i öster mot den s.k. 'Salagraniten' och i väster mot metavulkanit (tidigare benämnd 'hälleflinta' och 'leptit')

Bergarterna är bildade för ca 1,89 miljarder år sedan under den geologiska era som benämns [[paleoproterozoikum]]. De har dock efter bildningen genomgått såväl deformation som metamorfos. Metamorfosen har yttrat sig i diverse mineralomvandlingar medan deformationen har yttrat sig i såväl veckning av ursprungligen flackt liggande lager, som skjuvning, d.v.s. förskjutningar längs med distinkta skjuvzoner. Den mest framträdande skjuvzonen i gruvan är den s.k. 'Storgruveskölen' vilken stryker N-NV parallellt med de malmkroppar som har brutits i gruvan. Storgruveskölen påträffas i regel i malmernas direkta närområde och användes därför som en ledare av gruvarbetarna när malmkroppar eftersöktes i berget.

Dolomitmarmorn var värdbergart för den silvermalm som bröts i Sala Silvergruva. Silvermalmen satt oftast som sprickfyllnader och körtlar i marmorn, men silvermalmen var inte alltid lätt att hitta. Det mesta av marmorn innehöll nämligen ingen silvermalm. Bergarten är ändå mycket vacker att se på, men gruvarbetarna hade antagligen inte mycket till övers för den. För dem var dolomitmarmorn '[[gråberg]]', det som stod emellan dem och malmen.

Ironiskt nog är dolomitmarmor det enda som idag bryts i Salatrakten medan silvergruvan är nedlagd sedan länge. Bara drygt 100 m väster om silvergruvan ligger det stora Tistbrottet där dolomitmarmor bryts för industriändamål. Dolomit används nämligen vid tillverkning av spackel, kosttillskott, trädgårdskalk, cementtillverkning, byggnadssten, eldfasta material osv.

Öster om Sala Silvergruva är den vanligaste bergarten som tidigare nämnts 'Salagranit'. Denna bergart har varit en viktig byggnadssten i Salatrakten. Många av byggnaderna vid gruvområdet har fundament byggda av 'Salagranit', t ex spelhussänkningen vid Drottning Christinas Schakt.

===Malmen===
Silver är den ädlaste metall som har brutits i gruvan, därav dess ädla epitet. Ser man till mängden av producerad metall så visar det sig dock att Sala även har varit en av Sveriges viktigaste producenter av metallerna [[zink]] och [[bly]] under historien. Detta är ingen slump, de tre metallerna åtföljer nämligen ofta varandra i berggrunden i s.k. sulfidmalmer.

I sulfidmalmer förekommer metaller kemiskt bundna till grundämnet svavel. I Sala är det framförallt sulfidmineralen [[blyglans]] och [[zinkblände]] som har brutits för silverutvinning. Dessa mineral är nämligen inte helt rena i Sala Silvergruva utan innehåller mikroskopiska inneslutningar av olika silverföreningar såsom [[amalgam]], [[dyskrasit]], [[allargentum]], [[pyrargyrit]], [[tetrahedrit]] och [[miargyrit]]. Detta leder till en enorm förhöjning av silverhalten i malmen. Zink och bly var först biprodukter av silverutvinningen men de kom med tiden att dominera gruvans produktion.

Blyglansen i Sala tycks som regel haft en silverhalt mellan 0,15 och 1 % även om högre och lägre halter har rapporterats. Detta kan låta blygsamt men blyglansen i Sala är bland de silverrikaste vi känner till på jorden! Medelhalten av silver i jordskorpan är endast kring 0,000 000 5 %, i Salas blyglans är alltså silverhalten mer 300 000 gånger så hög!

Zinkblände var inte enbart det viktigaste malmmineralet för zinkutvinning i Sala Silvergruva utan är industriellt det viktigaste zinkmineralet i världen. Silverhalten var inte riktigt lika hög i zinkbländet men den låg ändå kring 0,015-0,02 % vilket är en fullt acceptabel halt för brytning.

Förutom zinkblände och blyglans har det funnits en del andra källor till silver i Sala. Under 1500-talet bröts en extremt silverrik brunaktig malm som gick under namnet kofring. Ingen vet denna malms exakta sammansättning men den misstänks ha bestått av det klarröda mineralet pyrargyrit. Detta stämmer väl överens med att pyrargyrit blir brunaktigt när det utsätts för solljus. Dessutom är Salamalmen ovanligt rik på grundämnet antimon vilket är en av huvudbeståndsdelarna i pyrargyrit. Ren pyrargyrit har en silverhalt på 59,75 % så även om pyrargyriten i Sala endast förekom accesoriskt så bör silverhalten ha varit extremt hög.

Sala är jämte [[Långban]], norr om [[Filipstad]], enda fyndorter i Sverige för [[Blyoxid|blyockra]].

==Tidigare ägare==
Sala silvergruva var det sista [[bergsregalet]], och kronan ägde den till 1888. Ägare till gruvan har varit [[AB Svenska Metallverken]] i [[Västerås]] och [[Avesta Jernverks AB]], som fram till 1962 bröt [[blyglans]], [[zinkblände]] och lite silver. Detta skedde dock i Bronäsgruvan som inte är fysiskt sammanhängande med den gamla gruvan.

==Nuvarande ägare==
Sedan 1988 ägs gruvan av [[Sala kommun]] och idag är anläggningen en besöksgruva med ett [[gruvmuseum]]. Sala Silvergruva AB bildades 2005, med Sala kommun som huvudägare med ca 80 % av aktieinnehavet. De övriga aktieinnehavet ägs i huvudsak av ca 300 privata B-aktieägare där [[länsförsäkringar|Länsförsäkringar Bergslagen]] och [[Sala Sparbank]] är de största ägarna.

==Sägen==
Enligt en sägen från [[Österfärnebo socken]] i [[Gästrikland]] så var det [[gruvfrun]] (ett slags [[andeväsen]]) i silvergruvan i [[Nässja]], strax söder om Österfärnebo, som talade om för gruvarbetarna att hennes systrar var mycket rikare. Efter att ha letat malm hos systrarna Vira, Lura och Kulla kom man till slut till den rikaste systern, Sala, och hos henne fann man en rik fyndighet.<ref>[http://web.archive.org/web/20070927045750/http://www.gd.se/Article.jsp?article=30393 Gruvfrun hittar malm och varnar för ras], artikel ur [[Gefle Dagblad]] 2 december 2003 (webbsidan besökt 9 september 2005)</ref>

== Gruvan idag ==

Idag är Sala silvergruva i huvudsak en turistattraktion, där man arrangerar nedstigningar i gruvan och guidade turer. I gruvan hålls även konserter och andra lämpliga festevenemang. Provborrningar görs i trakten efter nya silverfyndigheter. Troligen går det en [[Malmåder|silveråder]] till genom trakten. Redan under 1700-talet letade man efter ådern, men den ska ligga på ett lägre djup än den tidigare silverådern och är därmed svårare att hitta.

Utöver gruvan finns ovan jord även små butiker som säljer konsthantverk, [[souvenir]]er, smide samt antikt och kuriosa. Även ett galleri inhyses på området, liksom ett polismuseum. I slutet av juli varje år arrangeras Gruvans dagar och varje adventshelg inför jul arrangeras julmarknader. I mars 2008 besöktes gruvan av [[kronprinsessan Victoria]], som precis som sin far, [[Carl XVI Gustaf]], för några år sedan fick lämna sin namnteckning nere i gruvan.

== Rasrisk ==
Folk uppmanas att inte bo alltför nära gruvan på grund av rasrisk, på flera ställen i området runt omkring gruvan finns hål på runt 10–40 meter. På ett ställe, strax utanför restaurangen Silverrasten har en bit av en cykelväg rasat ner under marken. Detta hål är idag vattenfyllt och omgivet av stängsel. Problemen med gruvhål som öppnar sig är inte ett problem endast begränsat till gruvområdet utan har blivit ett överhängande problem för hela Sala tätort. På villaområdet Hagaberg har flera djupa hål öppnats i marken och utgjort en direkt fara för de boende. Problemet bottnar i att när gamla gruvan börja sina på silvermalm återupptog man brytningen i äldre gruvhål (Aspenstorp, Biskopsgruvorna och Gravgruvan) som tidigare övergivits och vattenfyllts. Gruvhålen (stollen) tömdes på vatten för att sedan med en gruvgång från gamla gruvan börja bryta silvermalm i gruvhålen. Gruvhålen var redan vid brytningen instabila och kontinuerligt lärde man förstärka väggar och tak för att undvika ras och bitvis var gruvgångarna i öppen dager reda då brytningen pågick. Villaområdet Hagaberg har senare byggt över ett av dessa gruvhål (Gravgruvan).
<ref>[http://salaallehanda.com/mingel/beratta/1.1631026-stollen-under-hagaberg Stollen under Hagaberg], artikel ur [[Sala Allehanda]] 24 april 2012 (webbsidan besökt 26-06-2012)</ref>

==Referenser==
===Noter===
<references/>
===Tryckta källor===
*Jansson N (2007) A Structural and Ore Geological study of the Palaeoproterozoic Stratabound Sala Zn-Pb-Ag deposit, Bergslagen, Sweden. Examensarbete vid institutionen för geovetenskaper. ISSN 1650-6553 NR 148. Uppsala Universitet

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Engelbertsson, Bob |rubrik=Företagshistoria med nya infallsvinklar: Sala gruva kring sekelskiftet 1900 |år=1979 |tidskrift=Historisk tidskrift (Stockholm) |volym=1979 (99), |utgivare=Stockholm : Svenska historiska föreningen, 1881- |sid=[285]-291 |id=ISSN 0345-469X |issn=ISSN 0345-469X |libris=2330924 }}
*{{bokref |efternamn=Engelbertsson |förnamn=Bob |titel=Industriarbete i förindustriell arbetsmiljö: Sala gruva och silververk under 1800-talet = [Industrial labor in a preindustrial work environment] : [the Sala mine and silver processing plant in the nineteenth century] |utgåva=[Ny utg.] |serie=Uppsala studies in economic history, 0346-6493 ; 27 |år=1987 |utgivare=Univ. |utgivningsort=Uppsala |språk=swe |isbn=91-554-2014-1 |libris=7424735 }}
*{{tidskriftsref |författare=Engelbertsson, Bob |rubrik=Gruvbygården vid Sala silvergruva: gruvbyn allmänt |år=2001 |tidskrift=Årsbok / Sala hembygds- och fornminnesförening |volym=2000 (51), |utgivare=Sala : Sala hembygds- och fornminnesförening, 1985- |sid=55-58 : ill. |id=ISSN 0282-907X |issn=ISSN 0282-907X |libris=3321067 }}
*{{tidskriftsref |författare=Engelbertsson, Bob |rubrik=Sala silvergruva under gångna sekler |år=1995 |tidskrift=Dædalus (Stockholm) |volym=1995(63), |sid=93-115 : ill. |id=ISSN 0070-2528 |issn=ISSN 0070-2528 |libris=2003439 }}
*{{tidskriftsref |författare=Forsberg, Johanna |rubrik=Kvinnliga gruvarbetare i Sala silvergruva åren 1875-1885 |år=2001 |tidskrift=Årsbok / Sala hembygds- och fornminnesförening |volym=2001(52), |sid=11-20 : ill. |id=0282-907X |issn=0282-907X |libris=9933462 }}
*{{bokref |efternamn=Granström |förnamn=Gustaf Abraham |titel=Ur Sala gruvas historia intill 1600-talets mitt |år=1940 |utgivningsort=Västerås |språk=swe |libris=461840 }}
*{{bokref |efternamn=Hagberg |förnamn=Björn |titel=Silvergruvans hemlighet |utgåva=1. uppl. |år=2003 |utgivare=Deep Sea Media |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-974736-0-X |libris=9342123 }}
*{{bokref |efternamn=Hamnstedt |förnamn=Agneta |medförfattare=Ufvebrand Niklas, Svärd Bo, Kalzén Åsa, Berglind Tord, Nordlander Hans |titel=1700: handbok i historisk verklighetsflykt : [människor, mat och kläder vid Sala silvergruva och Sätra brunn under 1700-talet] |år=2007 |utgivare=Sala silvergruva |utgivningsort=Sala |språk=swe |isbn=978-91-633-1717-0 (inb.) |libris=10710935 }}
*{{bokref |efternamn=Holmberg |förnamn=Teodor |titel=Ett besök vid Sala grufva |år=1890 |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=11747228 }}
*{{bokref |efternamn=Karlsson |förnamn=Kent |medförfattare=Svärd Bo |titel=Sala silvergruvas nya historia: en artikelsamling från Sala Allehanda |år=2001 |utgivare=Sala Allehanda |utgivningsort=Sala |språk=swe |libris=8572668 }}
*{{bokref |efternamn=Meurman |förnamn=Richard |titel=Silverberg i Järnbärarland: bergshanteringens begynnelse i ljuset av Schmidt testhammardateringar |serie=Occasional papers in archaeology (Uppsala), 1100-6358 ; 21 |år=2000 |utgivare=Univ. |utgivningsort=Uppsala |språk=swe |isbn=91-506-1398-7 |libris=7403189 }}
*{{bokref |efternamn=Norberg |förnamn=Petrus |titel=Sala gruvas historia under 1500- och 1600-talen |år=1978 |utgivare=Sala kommun |utgivningsort=Sala |språk=swe |isbn=(Inb.) : Bibliofiluppl.) |libris=353953 }}
*{{bokref |efternamn=Nordlund |förnamn=Joachim |titel=Salas gruvarbetare 1774 |år=1998 |utgivningsort=Sala |språk=swe |libris=10022348 }}
*{{bokref |efternamn=Nordlund |förnamn=Joachim |titel=Ödesgrufworne: en uppsats om tre gamla ödegruvor och Sala gruvas äldsta historia |år=1997 |utgivningsort=Sala |språk=swe |libris=10022441 }}
*{{bokref |efternamn=Nordström |förnamn=Th. |titel=Några bidrag till Sala silfververks och bergslags historia. |år=1885 |utgivningsort=Sala |språk=swe |libris=2939801 }}
*{{bokref |efternamn=Sege |förnamn=Carl A:son |titel=Bidrag till kännedomen om Sala silververks vattenkraftanläggningar |år=1932 |utgivningsort=[Örebro] |språk=swe |libris=3044946 }}
*{{bokref |efternamn=Svärd |förnamn=Bo |titel=Byggnaderna vid Sala gruva: [en bilderbok med text] |år=1994 |utgivare=[Bo Svärd] |utgivningsort=[Sala] |språk=swe |libris=10042891 }}

== Externa länkar ==
* [http://www.salasilvergruva.se/ Sala silvergruva]
* [http://www.filipstadsbergslag.com/gruvor/salabilder.html Besök i Sala Silvergruva - Bergshanteringen i Filipstads Bergslag]
* [http://www.salasilvergruva.se/aktiviteter/dykning/ Dykning i Sala silvergruva]
* [http://www.facebook.com/divingsalasilvermine Facebook: Dykning i Sala silvergruva]

[[Kategori:Gruvor i Västmanland]]