Salter - Versionshistorik

Dan Olsson den 27 februari 2013 kl. 21.22

2013-02-27T21:22:56Z

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 I [[fast form]] bygger jonerna upp [[kristall]]er i ett strikt mönster. I lösningsmedel [[dissociation (kemi)|dissocierar]] jonerna, och rör sig mer oberoende av varandra. Således är till exempel [[kalciumsulfat]] dissocierat i en kalciumjon (Ca<sup>2+</sup>) och en sulfatjon (SO<SUB>4</SUB><sup>2-</sup>):
 :<math>\rm CaSO_4 \rightarrow Ca^{2+} + SO_4^{2-}.</math>
-En lösning av salt i vatten utgör en [[elektrolyt]], dvs lösningens joner kan leda [[elektricitet]], något som för övrigt även smälta salter kan göra. [[Zwitterjon]]er är salter som i en och samma [[kovalent]] bundna molekyl innehåller både ett katjoniskt och anjoniskt center. Exempel är [[aminosyror]] och [[proteiner]].
+En lösning av salt i vatten utgör en [[elektrolyt]], dvs lösningens joner kan leda [[elektricitet]], något som för övrigt även smälta salter kan göra. [[Zwitterjon]]er är salter som i en och samma [[kovalent]] bundna molekyl innehåller både ett katjoniskt och anjoniskt center. Exempel är aminosyror och proteiner.
 == Bildning ==
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 == Historik ==
-Historiskt har definitionen på salter varierat under [[kemi]]ns utvecklingsskeden. För mycket länge sedan tolkades salt av [[alkemi]]sterna som alla fasta och oförbrännliga ämnen. Senare började man beteckna salt som [[kemisk förening|kemiska föreningar]] med snarlika egenskaper som [[natriumklorid|koksalt]]. Under 1700-talet definierades salter som dess förmåga att lösa sig i [[vatten]], närmare bestämt ett salt är en kropp med förmågan att lösa sig i mindre än 500 delar vatten. I slutet på 1700-talet började de mer moderna definitionerna ta form, och man började skilja mellan [[syra|syror]], [[alkalier]] och medelsalter. Visserligen tolkades saltet till en början som en förening mellan två [[oxid]]er, men undersökningar visade att ex. [[vätecyanid]] och [[saltsyra]] inte innehöll [[syre]], och vid inverkan med oxider skapas både [[vatten]] och salter. 1810 framlades teorin att saltsyrade salter eller så kallade [[klorid]]er inte innehåller syre utan är föreningar mellan [[grundämne]]t [[klor]] (Cl) och [[metall]]er. Svensken [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]] framförde 1820 åsikten att salter har olika föreningar samt indelade salter i ''amfidsalter'' och ''haloidsalter''. Den tidigare är en förening som kan antingen bestå av två [[oxider]], så kallade syresalter, eller av två [[sulfid]]er eller så kallade svavelsalter. Haloidsalter är en förening av [[metall]] och en saltbildare. Lite senare framlades definitionen att salter är föreningar där [[väte]]t (H) i en [[syra]] är ersatt med någon annan positiv jon, ofta en metalljon.<ref>{{runeberg.org|nfcd|0280.html Salter}}</ref>
+Historiskt har definitionen på salter varierat under [[kemi]]ns utvecklingsskeden. För mycket länge sedan tolkades salt av [[alkemi]]sterna som alla fasta och oförbrännliga ämnen. Senare började man beteckna salt som [[kemisk förening|kemiska föreningar]] med snarlika egenskaper som [[natriumklorid|koksalt]]. Under 1700-talet definierades salter som dess förmåga att lösa sig i [[vatten]], närmare bestämt ett salt är en kropp med förmågan att lösa sig i mindre än 500 delar vatten. I slutet på 1700-talet började de mer moderna definitionerna ta form, och man började skilja mellan [[syra|syror]], [[alkalier]] och medelsalter. Visserligen tolkades saltet till en början som en förening mellan två [[oxid]]er, men undersökningar visade att ex. [[vätecyanid]] och [[saltsyra]] inte innehöll [[syre]], och vid inverkan med oxider skapas både [[vatten]] och salter. 1810 framlades teorin att saltsyrade salter eller så kallade [[klorid]]er inte innehåller syre utan är föreningar mellan [[grundämne]]t [[klor]] (Cl) och [[metall]]er. Svensken Jöns Jacob Berzelius framförde 1820 åsikten att salter har olika föreningar samt indelade salter i ''amfidsalter'' och ''haloidsalter''. Den tidigare är en förening som kan antingen bestå av två [[oxider]], så kallade syresalter, eller av två [[sulfid]]er eller så kallade svavelsalter. Haloidsalter är en förening av [[metall]] och en saltbildare. Lite senare framlades definitionen att salter är föreningar där [[väte]]t (H) i en [[syra]] är ersatt med någon annan positiv jon, ofta en metalljon.<ref>{{runeberg.org|nfcd|0280.html Salter}}</ref>
-Definitionen av ett salt som produkten av en reaktion mellan en syra och en bas omfattar både jonföreningar och en del [[molekyl|kovalenta föreningar]], bland annat [[kvicksilver(II)klorid]] HgCl<sub>2</sub>, och hör ihop med [[Svante Arrhenius|Arrhenius]] syra-basdefinition. I och med att [[Johannes Brønsted]]s syra-basdefinition vann spridning bland kemister blev salter svårare att definiera, men numera sätts ofta likhetstecken mellan jonförening och salt.<ref>{{bokref |författare=Hägg, Gunnar |år=1978 |titel= Allmän och oorganisk kemi |upplaga= sjunde upplagan|utgivningsort= Stockholm |utgivare=Almqvist & Wiksell |sid=306 |id= ISBN 91-20-06123-4}}</ref><ref>{{bokref |författare=Zumdahl, Steven S.|år=2000 |titel= Chemistry |upplaga= femte upplagan|utgivningsort= Boston, New York |utgivare=Houghton Mifflin Company |sid=694 |id= ISBN 0-395-98581-1}}</ref> I vissa fall undantar man från dagens saltdefinition jonföreningar som innehåller [[oxoniumjon]]en H<sub>3</sub>O<sup>+</sup><ref>Nationalencyklopedin, uppslagsordet ''Salter''</ref> eller jonföreningar som inte bildats genom en reaktion mellan en syra och en bas.<ref>{{bokref |författare=Silberberg, Martin S. |år=2003 |titel=Chemistry |upplaga= tredje upplagan |utgivningsort= New York |utgivare= McGraw-Hill |sid=142 |id=ISBN 0-07-119894-6}}</ref>
+Definitionen av ett salt som produkten av en reaktion mellan en syra och en bas omfattar både jonföreningar och en del [[molekyl|kovalenta föreningar]], bland annat [[kvicksilver(II)klorid]] HgCl<sub>2</sub>, och hör ihop med Svante Arrhenius syra-basdefinition. I och med att Johannes Brønsteds syra-basdefinition vann spridning bland kemister blev salter svårare att definiera, men numera sätts ofta likhetstecken mellan jonförening och salt.<ref>{{bokref |författare=Hägg, Gunnar |år=1978 |titel= Allmän och oorganisk kemi |upplaga= sjunde upplagan|utgivningsort= Stockholm |utgivare=Almqvist & Wiksell |sid=306 |id= ISBN 91-20-06123-4}}</ref><ref>{{bokref |författare=Zumdahl, Steven S.|år=2000 |titel= Chemistry |upplaga= femte upplagan|utgivningsort= Boston, New York |utgivare=Houghton Mifflin Company |sid=694 |id= ISBN 0-395-98581-1}}</ref> I vissa fall undantar man från dagens saltdefinition jonföreningar som innehåller [[oxoniumjon]]en H<sub>3</sub>O<sup>+</sup><ref>Nationalencyklopedin, uppslagsordet ''Salter''</ref> eller jonföreningar som inte bildats genom en reaktion mellan en syra och en bas.<ref>{{bokref |författare=Silberberg, Martin S. |år=2003 |titel=Chemistry |upplaga= tredje upplagan |utgivningsort= New York |utgivare= McGraw-Hill |sid=142 |id=ISBN 0-07-119894-6}}</ref>
 == Typer av salter ==
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 [[Kategori:Salter| ]]
 [[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:20:55Z

1 version

Ny sida

[[Fil:Salt - close-up.jpg|miniatyr|200px|Koksalt i närbild]]
[[Fil:Copper sulfate.jpg|miniatyr|200px|Kopparsulfatkristaller]]
Inom kemin är '''salter''' eller '''jonföreningar''' [[jonbindning|jonbundna]] kemiska föreningar som består av positivt laddade [[katjon]]er och negativt laddade [[anjon]]er sammasdra så att nettoladdningen blir neutral, det vill säga noll. Exempel är natriumklorid NaCl (koksalt) som består av katjonen Na+ och anjonen Cl- och kalciumfluorid CaF2 som består av katjonen Ca2+ och anjonen F-. I det senare fallet krävs två fluoridjoner per kalciumjon för att nettoladdningen skall bli noll. En jon kan:
* bestå av en enskild atom som fluoridjonen F- eller av flera atomer som sulfatjonen SO42-
* vara oorganisk som natriumjonen Na+ och kloridjonen Cl- eller organisk som acetatjonen CH3-COO-.

I [[fast form]] bygger jonerna upp [[kristall]]er i ett strikt mönster. I lösningsmedel [[dissociation (kemi)|dissocierar]] jonerna, och rör sig mer oberoende av varandra. Således är till exempel [[kalciumsulfat]] dissocierat i en kalciumjon (Ca2+) och en sulfatjon (SO42-):
:<math>\rm CaSO_4 \rightarrow Ca^{2+} + SO_4^{2-}.</math>
En lösning av salt i vatten utgör en [[elektrolyt]], dvs lösningens joner kan leda [[elektricitet]], något som för övrigt även smälta salter kan göra. [[Zwitterjon]]er är salter som i en och samma [[kovalent]] bundna molekyl innehåller både ett katjoniskt och anjoniskt center. Exempel är [[aminosyror]] och [[proteiner]].

== Bildning ==
Salt kan bildas på följande olika vis:
* Reaktion mellan en bas och en syra; till exempel NH3 + HCl → NH4Cl
* Reaktion mellan en metall och en syra; till exempel Mg + H2SO4 → MgSO4 + H2
* Blandning av två olika saltlösningar så att jonerna kombineras på nytt sätt och att ett av salterna är svårlösligt och därmed kristalliserar.
* Reaktion mellan en syra och en metalloxid.
* Legering av två metaller där den ena har positiv och den andra negativ laddning. Ex: Fe2+ + 2Hs- → FeHs2
* Reaktion mellan en syra och en karbonat

== Historik ==
Historiskt har definitionen på salter varierat under [[kemi]]ns utvecklingsskeden. För mycket länge sedan tolkades salt av [[alkemi]]sterna som alla fasta och oförbrännliga ämnen. Senare började man beteckna salt som [[kemisk förening|kemiska föreningar]] med snarlika egenskaper som [[natriumklorid|koksalt]]. Under 1700-talet definierades salter som dess förmåga att lösa sig i [[vatten]], närmare bestämt ett salt är en kropp med förmågan att lösa sig i mindre än 500 delar vatten. I slutet på 1700-talet började de mer moderna definitionerna ta form, och man började skilja mellan [[syra|syror]], [[alkalier]] och medelsalter. Visserligen tolkades saltet till en början som en förening mellan två [[oxid]]er, men undersökningar visade att ex. [[vätecyanid]] och [[saltsyra]] inte innehöll [[syre]], och vid inverkan med oxider skapas både [[vatten]] och salter. 1810 framlades teorin att saltsyrade salter eller så kallade [[klorid]]er inte innehåller syre utan är föreningar mellan [[grundämne]]t [[klor]] (Cl) och [[metall]]er. Svensken [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]] framförde 1820 åsikten att salter har olika föreningar samt indelade salter i ''amfidsalter'' och ''haloidsalter''. Den tidigare är en förening som kan antingen bestå av två [[oxider]], så kallade syresalter, eller av två [[sulfid]]er eller så kallade svavelsalter. Haloidsalter är en förening av [[metall]] och en saltbildare. Lite senare framlades definitionen att salter är föreningar där [[väte]]t (H) i en [[syra]] är ersatt med någon annan positiv jon, ofta en metalljon.<ref>{{runeberg.org|nfcd|0280.html Salter}}</ref>

Definitionen av ett salt som produkten av en reaktion mellan en syra och en bas omfattar både jonföreningar och en del [[molekyl|kovalenta föreningar]], bland annat [[kvicksilver(II)klorid]] HgCl2, och hör ihop med [[Svante Arrhenius|Arrhenius]] syra-basdefinition. I och med att [[Johannes Brønsted]]s syra-basdefinition vann spridning bland kemister blev salter svårare att definiera, men numera sätts ofta likhetstecken mellan jonförening och salt.<ref>{{bokref |författare=Hägg, Gunnar |år=1978 |titel= Allmän och oorganisk kemi |upplaga= sjunde upplagan|utgivningsort= Stockholm |utgivare=Almqvist & Wiksell |sid=306 |id= ISBN 91-20-06123-4}}</ref><ref>{{bokref |författare=Zumdahl, Steven S.|år=2000 |titel= Chemistry |upplaga= femte upplagan|utgivningsort= Boston, New York |utgivare=Houghton Mifflin Company |sid=694 |id= ISBN 0-395-98581-1}}</ref> I vissa fall undantar man från dagens saltdefinition jonföreningar som innehåller [[oxoniumjon]]en H3O+<ref>Nationalencyklopedin, uppslagsordet ''Salter''</ref> eller jonföreningar som inte bildats genom en reaktion mellan en syra och en bas.<ref>{{bokref |författare=Silberberg, Martin S. |år=2003 |titel=Chemistry |upplaga= tredje upplagan |utgivningsort= New York |utgivare= McGraw-Hill |sid=142 |id=ISBN 0-07-119894-6}}</ref>

== Typer av salter ==
* [[Klorid]]er – [[saltsyra]]ns salter
* [[Sulfat]]er – [[svavelsyra]]ns salter
* [[Nitrat]]er – [[salpetersyra]]ns salter
* [[Karbonat]]er – [[kolsyra]]ns salter
* [[Fosfat]]er - [[Fosforsyra]]ns salter
* [[Fluorid]]er - [[Fluorvätesyra]]ns salter
* [[Citrat]]er - [[Citronsyra]]ns salter
* [[Acetat]]er - [[Ättiksyra]]ns salter
* [[borsyra|Borater]] - [[Borsyra]]ns salter
* [[Bensoat]]er - [[Bensoesyra]]ns salter
* [[Stearat]]er - [[Stearinsyra]]ns salter
== Källor ==
=== Noter ===
<references />

[[Kategori:Salter| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{Link FA|nn}}

[[ar:ملح (كيمياء)]]
[[an:Sal (quimica)]]
[[az:Duzlar]]
[[zh-min-nan:Iâm (hoà-ha̍k)]]
[[be:Солі]]
[[be-x-old:Солі]]
[[bg:Сол]]
[[bs:Soli]]
[[ca:Sal (química)]]
[[cv:Тăвар]]
[[cs:Soli]]
[[cy:Halwyn]]
[[da:Salt]]
[[de:Salze]]
[[et:Soolad]]
[[el:Άλας]]
[[en:Salt (chemistry)]]
[[es:Sal (química)]]
[[eo:Salo]]
[[fa:املاح]]
[[hif:Nimak]]
[[fr:Sel (chimie)]]
[[gl:Sal (química)]]
[[ko:염]]
[[hy:Աղեր]]
[[hi:लवण]]
[[hr:Soli]]
[[id:Garam (kimia)]]
[[ia:Sal]]
[[is:Salt (efnafræði)]]
[[it:Sale]]
[[he:מלח (כימיה)]]
[[ka:მარილები]]
[[kk:Тұздар]]
[[sw:Chumvi]]
[[mrj:Санзалвлӓ]]
[[la:Sal]]
[[lv:Sāļi]]
[[lt:Druska]]
[[ln:Móngwa]]
[[jbo:silna]]
[[lmo:Saa]]
[[hu:Só]]
[[mk:Соли]]
[[ml:ലവണം]]
[[nl:Zouten]]
[[ja:塩 (化学)]]
[[no:Salt]]
[[nn:Salt]]
[[oc:Sal (quimia)]]
[[pnb:لون]]
[[nds:Solt]]
[[pl:Sole]]
[[pnt:Άλας]]
[[pt:Sal]]
[[ro:Sare (chimie)]]
[[qu:Kachi]]
[[rue:Солї]]
[[ru:Соли]]
[[sq:Kripërat]]
[[simple:Salt]]
[[sl:Sol (kemija)]]
[[sr:Со]]
[[sh:Sol]]
[[su:Uyah (kimia)]]
[[fi:Suola]]
[[tl:Asin (kimika)]]
[[ta:உப்பு (வேதியியல்)]]
[[th:เกลือ (เคมี)]]
[[tr:Tuz (kimya)]]
[[uk:Солі (хімія)]]
[[ur:نمک (کیمیاء)]]
[[vi:Muối (hóa học)]]
[[fiu-vro:Soolaq]]
[[war:Asin (kimika)]]
[[yi:זאלץ]]
[[zh-yue:鹽]]
[[diq:Sole]]
[[zh:盐]]