Serpentinsten - Versionshistorik

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 11.47

2013-02-28T11:47:46Z

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2013 kl. 06.47
Rad 3:		Rad 3:
	[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg\|thumb\|225px\|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]]		[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg\|thumb\|225px\|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]]
	[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg\|thumb\|225px\|Skulptur i serpentinsten]]		[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg\|thumb\|225px\|Skulptur i serpentinsten]]
	'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[metamorf]] ~~bergart~~ bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater\|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH)<sub>4</sub>.		'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[metamorf bergart]] bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater\|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH)<sub>4</sub>.

	== Användningsområden ==		== Användningsområden ==

Dan Olsson den 28 februari 2013 kl. 11.47

2013-02-28T11:47:25Z

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2013 kl. 06.47
Rad 3:		Rad 3:
	[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg\|thumb\|225px\|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]]		[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg\|thumb\|225px\|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]]
	[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg\|thumb\|225px\|Skulptur i serpentinsten]]		[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg\|thumb\|225px\|Skulptur i serpentinsten]]
	'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[~~Bergart#Metamorfa bergarter\|~~metamorf ~~bergart~~]] bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater\|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH)<sub>4</sub>.		'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[metamorf]] bergart bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater\|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH)<sub>4</sub>.

	== Användningsområden ==		== Användningsområden ==
	Begreppet ''serpentinsten'' kan beteckna ett tjugotal varianter inom ''serpentingruppen'' av phyllosilikater och är ett viktigt [[industrimineral]]. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till [[täljsten]] som värmelagringsmedium i bras[[kamin]]er. Tidigare har serpentinsten - i form av [[krysotilit]], eller [[asbest\|vit asbest]] - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i [[asbestcement]], men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens [[cancerogen]]a egenskaper.<ref>[http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8394 ''Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier'', FAO 2008-10-22], läst 2009-11-01</ref>		Begreppet ''serpentinsten'' kan beteckna ett tjugotal varianter inom ''serpentingruppen'' av phyllosilikater och är ett viktigt [[industrimineral]]. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till [[täljsten]] som värmelagringsmedium i bras[[kamin]]er. Tidigare har serpentinsten - i form av [[krysotilit]], eller [[asbest\|vit asbest]] - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i [[asbestcement]], men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens [[cancerogen]]a egenskaper.<ref>[http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8394 ''Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier'', FAO 2008-10-22], läst 2009-11-01</ref>

	Många typer av serpentinsten, framför allt [[antigorit]] används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang [[halvädelsten]]. Den är något hårdare än [[jade]], som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. [[Venus från Galgenberg]], en 30.000 år gammal [[Venusfigurin]], är till exempel snidad ur grön serpentin.		Många typer av serpentinsten, framför allt [[antigorit]] används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang [[halvädelsten]]. Den är något hårdare än [[jade]], som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. Venus från Galgenberg, en 30.000 år gammal Venusfigurin, är till exempel snidad ur grön serpentin.

	Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där [[Aostadalen]] är ett stort brytningsområde.		Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där [[Aostadalen]] är ett stort brytningsområde.
Rad 15:		Rad 15:
	Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av [[Monte Rosa]] finns ett väldigt flyttblock av serpentin<ref>{{runeberg.org\|uppfinn\|3\|0061.html Serpentin, med illustration}}</ref>. Det finns också på många håll i Sverige.		Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av [[Monte Rosa]] finns ett väldigt flyttblock av serpentin<ref>{{runeberg.org\|uppfinn\|3\|0061.html Serpentin, med illustration}}</ref>. Det finns också på många håll i Sverige.

	I [[Vapstens sameby]] i [[Storumans kommun]] finns en serpentinförekomst, vilken utgör huvuddelen av det enligt samisk tradition heliga berget [[Atoklinten]]<ref>Även namnet ''Atoklimpen'' förekommer omväxlande med ''Atoklinten'', även på dokument från Länsstyrelsen i Västerbotten. Namnet på samiska är ''Aatoklimpoe''.</ref> i [[kulturreservat]]et med samma namn. På berget finns också rester efter en mycket gammal brytning i dagbrott av vit asbest<ref>[http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/storumanskommun/atoklinten Om Atoklinten på Länsstyrelsens i Västerbotten webbplats], läst 2009-11-01</ref>.		I Vapstens sameby i Storumans kommun finns en serpentinförekomst, vilken utgör huvuddelen av det enligt samisk tradition heliga berget [[Atoklinten]]<ref>Även namnet ''Atoklimpen'' förekommer omväxlande med ''Atoklinten'', även på dokument från Länsstyrelsen i Västerbotten. Namnet på samiska är ''Aatoklimpoe''.</ref> i [[kulturreservat]]et med samma namn. På berget finns också rester efter en mycket gammal brytning i dagbrott av vit asbest<ref>[http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/storumanskommun/atoklinten Om Atoklinten på Länsstyrelsens i Västerbotten webbplats], läst 2009-11-01</ref>.

	Andra svenska förekomster är till exempel i [[Smålands Taberg]], [[Sala silvergruva]] och [[Norbergs bergslag]].<ref>[http://www.geology.neab.net/minerals/serpenti.htm Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: ''Scandinavian mineral gallery''], läst 2009-11-01</ref>. I Karlsborgsfältet, nära [[Hofors]] i Gästrikland har brutits en serpentinsten med låg halt av [[kalium]], som har goda egenskaper som isoleringsmaterial i [[radioaktiv]]a miljöer.<ref>[[SGU]]: GeoRegisterdokument ''Hofors-Torsåkers Malmtrakt Preliminär prospekteringsundersökning'', dokumentnr 3026</ref>		Andra svenska förekomster är till exempel i [[Smålands Taberg]], [[Sala silvergruva]] och [[Norbergs bergslag]].<ref>[http://www.geology.neab.net/minerals/serpenti.htm Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: ''Scandinavian mineral gallery''], läst 2009-11-01</ref>. I Karlsborgsfältet, nära Hofors i Gästrikland har brutits en serpentinsten med låg halt av [[kalium]], som har goda egenskaper som isoleringsmaterial i [[radioaktiv]]a miljöer.<ref>[[SGU]]: GeoRegisterdokument ''Hofors-Torsåkers Malmtrakt Preliminär prospekteringsundersökning'', dokumentnr 3026</ref>

	== Påverkan på floran ==		== Påverkan på floran ==
	Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också [[nickel]], vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av [[nejlikväxter]] kan dock växa på serpentin. Växter som enbart växer på denna serpentinsten är bland annat ~~[[fjällarv\|~~kal fjällarv]] och ~~[[rödblära\|~~kal rödblära]].<ref>[http://fjallbotaniska.se/odling.htm Webbplatsen för Fjällbotaniska trädgården i [[Hemavan]]], läst 2009-11-01 </ref> Serpentin i berggrunden har också en stor [[morfologi (biologi)\|morfologisk]] påverkan på naturen både genom sina höga halter av tungmetall och genom att vara mycket [[basisk]]: växter tenderar att växa i dvärgform i stället för i normal storlek.		Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också [[nickel]], vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av nejlikväxter kan dock växa på serpentin. Växter som enbart växer på denna serpentinsten är bland annat kal fjällarv och kal rödblära.<ref>[http://fjallbotaniska.se/odling.htm Webbplatsen för Fjällbotaniska trädgården i Hemavan], läst 2009-11-01 </ref> Serpentin i berggrunden har också en stor [[morfologi (biologi)\|morfologisk]] påverkan på naturen både genom sina höga halter av tungmetall och genom att vara mycket [[basisk]]: växter tenderar att växa i dvärgform i stället för i normal storlek.

	Botanikern [[Olof Rune]] har påvisat att Skandinaviens serpentinhaltiga berg har en speciell flora, benämnd ''serpentinicola växter'', eller ''serpentinofyter'', till vilka hör [[ängssyra]], [[rödblära]] och [[krypven]]. En av Olof Runde dokumenterad variant av arten fjällnejlika (Lychnis alpina var. serpentinicola) har på svenska fått namnet ''Serpentinnejlika'' alternativt ''Spenslig fjällnejlika''. Den är i Sverige känd endast på serpentinhaltig berggrund.<ref>[http://www.dalafloran.se/trollius/nr_23_7.pdf Tomas Ljung: ''Kopparnejlikans klan'']</ref>		Botanikern Olof Rune har påvisat att Skandinaviens serpentinhaltiga berg har en speciell flora, benämnd ''serpentinicola växter'', eller ''serpentinofyter'', till vilka hör [[ängssyra]], [[rödblära]] och [[krypven]]. En av Olof Runde dokumenterad variant av arten fjällnejlika (Lychnis alpina var. serpentinicola) har på svenska fått namnet ''Serpentinnejlika'' alternativt ''Spenslig fjällnejlika''. Den är i Sverige känd endast på serpentinhaltig berggrund.<ref>[http://www.dalafloran.se/trollius/nr_23_7.pdf Tomas Ljung: ''Kopparnejlikans klan'']</ref>

	== Se även ==		== Se även ==
Rad 38:		Rad 38:
	[[Kategori:Silikatbergarter]]		[[Kategori:Silikatbergarter]]
	[[Kategori:Industrimineral]]		[[Kategori:Industrimineral]]
	~~[[Kategori:Råmaterial för bildhuggeri]]~~

	~~[[ar:صخور السربنتين]]~~
	~~[[be:Серпенцін]]~~
	~~[[ca:Serpentina]]~~
	~~[[de:Serpentingruppe]]~~
	~~[[et:Serpentiin (mineraal)]]~~
	~~[[el:Σερπεντίνης]]~~
	~~[[en:Serpentine group]]~~
	~~[[es:Serpentina]]~~
	~~[[eu:Serpentina (minerala)]]~~
	~~[[fa:سرپانتین]]~~
	~~[[fr:Serpentine (minéral)]]~~
	~~[[ko:사문석]]~~
	~~[[io:Serpentino]]~~
	~~[[it:Serpentino]]~~
	~~[[he:סרפנטין]]~~
	~~[[kk:Серпентин]]~~
	~~[[nl:Serpentijn (mineraal)]]~~
	~~[[ja:蛇紋石]]~~
	~~[[no:Serpentin]]~~
	~~[[pl:Serpentyn]]~~
	~~[[pt:Serpentina (silicato)]]~~
	~~[[ru:Серпентин]]~~
	~~[[sk:Skupina serpentínu]]~~
	~~[[fi:Serpentiini]]~~
	~~[[tr:Yılan taşı]]~~
	~~[[uk:Змійовик (мінерал)]]~~
	~~[[vi:Serpentin]]~~
	~~[[zh:蛇紋石]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T11:02:15Z

1 version

Ny sida

[[Fil:SerpentineUSGOV.jpg|thumb|225px|Serpentin]]
[[Fil:Serpentine-texture.jpg|thumb|225px|Polerad serpentinsten från [[Aostadalen]]]]
[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg|thumb|225px|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]]
[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg|thumb|225px|Skulptur i serpentinsten]]
'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[Bergart#Metamorfa bergarter|metamorf bergart]] bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])3Si2O5(OH)4.

== Användningsområden ==
Begreppet ''serpentinsten'' kan beteckna ett tjugotal varianter inom ''serpentingruppen'' av phyllosilikater och är ett viktigt [[industrimineral]]. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till [[täljsten]] som värmelagringsmedium i bras[[kamin]]er. Tidigare har serpentinsten - i form av [[krysotilit]], eller [[asbest|vit asbest]] - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i [[asbestcement]], men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens [[cancerogen]]a egenskaper.<ref>[http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8394 ''Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier'', FAO 2008-10-22], läst 2009-11-01</ref>

Många typer av serpentinsten, framför allt [[antigorit]] används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang [[halvädelsten]]. Den är något hårdare än [[jade]], som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. [[Venus från Galgenberg]], en 30.000 år gammal [[Venusfigurin]], är till exempel snidad ur grön serpentin.

Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där [[Aostadalen]] är ett stort brytningsområde.

== Förekomst ==
Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av [[Monte Rosa]] finns ett väldigt flyttblock av serpentin<ref>{{runeberg.org|uppfinn|3|0061.html Serpentin, med illustration}}</ref>. Det finns också på många håll i Sverige.

I [[Vapstens sameby]] i [[Storumans kommun]] finns en serpentinförekomst, vilken utgör huvuddelen av det enligt samisk tradition heliga berget [[Atoklinten]]<ref>Även namnet ''Atoklimpen'' förekommer omväxlande med ''Atoklinten'', även på dokument från Länsstyrelsen i Västerbotten. Namnet på samiska är ''Aatoklimpoe''.</ref> i [[kulturreservat]]et med samma namn. På berget finns också rester efter en mycket gammal brytning i dagbrott av vit asbest<ref>[http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/storumanskommun/atoklinten Om Atoklinten på Länsstyrelsens i Västerbotten webbplats], läst 2009-11-01</ref>.

Andra svenska förekomster är till exempel i [[Smålands Taberg]], [[Sala silvergruva]] och [[Norbergs bergslag]].<ref>[http://www.geology.neab.net/minerals/serpenti.htm Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: ''Scandinavian mineral gallery''], läst 2009-11-01</ref>. I Karlsborgsfältet, nära [[Hofors]] i Gästrikland har brutits en serpentinsten med låg halt av [[kalium]], som har goda egenskaper som isoleringsmaterial i [[radioaktiv]]a miljöer.<ref>[[SGU]]: GeoRegisterdokument ''Hofors-Torsåkers Malmtrakt Preliminär prospekteringsundersökning'', dokumentnr 3026</ref>

== Påverkan på floran ==
Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också [[nickel]], vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av [[nejlikväxter]] kan dock växa på serpentin. Växter som enbart växer på denna serpentinsten är bland annat [[fjällarv|kal fjällarv]] och [[rödblära|kal rödblära]].<ref>[http://fjallbotaniska.se/odling.htm Webbplatsen för Fjällbotaniska trädgården i [[Hemavan]]], läst 2009-11-01 </ref> Serpentin i berggrunden har också en stor [[morfologi (biologi)|morfologisk]] påverkan på naturen både genom sina höga halter av tungmetall och genom att vara mycket [[basisk]]: växter tenderar att växa i dvärgform i stället för i normal storlek.

Botanikern [[Olof Rune]] har påvisat att Skandinaviens serpentinhaltiga berg har en speciell flora, benämnd ''serpentinicola växter'', eller ''serpentinofyter'', till vilka hör [[ängssyra]], [[rödblära]] och [[krypven]]. En av Olof Runde dokumenterad variant av arten fjällnejlika (Lychnis alpina var. serpentinicola) har på svenska fått namnet ''Serpentinnejlika'' alternativt ''Spenslig fjällnejlika''. Den är i Sverige känd endast på serpentinhaltig berggrund.<ref>[http://www.dalafloran.se/trollius/nr_23_7.pdf Tomas Ljung: ''Kopparnejlikans klan'']</ref>

== Se även ==
* [[asbest]]
* [[Kolmårdsmarmor]]
* [[Olmekskrift#Cascajalblocket|Cascajalblocket]]

== Externa länkar ==
* [http://www.dalafloran.se/trollius/nr_23_7.pdf Om ''Serpentinnejlika'' i Tomas Ljung: ''Kopparnejlikans klan'']

== Referenser ==
<references/>

[[Kategori:Metamorfa bergarter]]
[[Kategori:Silikatbergarter]]
[[Kategori:Industrimineral]]
[[Kategori:Råmaterial för bildhuggeri]]

[[ar:صخور السربنتين]]
[[be:Серпенцін]]
[[ca:Serpentina]]
[[de:Serpentingruppe]]
[[et:Serpentiin (mineraal)]]
[[el:Σερπεντίνης]]
[[en:Serpentine group]]
[[es:Serpentina]]
[[eu:Serpentina (minerala)]]
[[fa:سرپانتین]]
[[fr:Serpentine (minéral)]]
[[ko:사문석]]
[[io:Serpentino]]
[[it:Serpentino]]
[[he:סרפנטין]]
[[kk:Серпентин]]
[[nl:Serpentijn (mineraal)]]
[[ja:蛇紋石]]
[[no:Serpentin]]
[[pl:Serpentyn]]
[[pt:Serpentina (silicato)]]
[[ru:Серпентин]]
[[sk:Skupina serpentínu]]
[[fi:Serpentiini]]
[[tr:Yılan taşı]]
[[uk:Змійовик (мінерал)]]
[[vi:Serpentin]]
[[zh:蛇紋石]]