Silver - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 18.25

2013-04-03T18:25:49Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 14.25
Rad 65:		Rad 65:
	Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg [[resistans]] krävs, exempelvis till inneslutning av [[supraledare\|supraledande]] material i de största [[elektromagnet]]erna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög [[värmeledningsförmåga]].		Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg [[resistans]] krävs, exempelvis till inneslutning av [[supraledare\|supraledande]] material i de största [[elektromagnet]]erna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög [[värmeledningsförmåga]].

	Silver är godkänt som [[färgämne]] i livsmedel, med [[E-nummer]] E 174.		Silver är godkänt som färgämne i livsmedel, med [[E-nummer]] E 174.

	Den kemiska beteckningen '''Ag''' kommer av ''argentum'', det latinska ordet för silver (betyder även ''pengar'').		Den kemiska beteckningen '''Ag''' kommer av ''argentum'', det latinska ordet för silver (betyder även ''pengar'').
Rad 78:		Rad 78:
	I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.<ref>''Gammalt silver ur kulturens samlingar'', Bengt Bengtsson</ref>		I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.<ref>''Gammalt silver ur kulturens samlingar'', Bengt Bengtsson</ref>

	Cirka 44 %~~{{källa behövs\|det står 31 % i en-wp\|2010-03}}~~ av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av ~~[[digitalkamera\|~~digitala kameror]], och var 2007 snarare 14 %<!-- står i en-wp-->. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. [[Silverklorid]] är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och ~~[[uretra]][[kateter\|katetrar]]~~.		Cirka 44% av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av digitala kameror, och var 2007 snarare 14 %<!-- står i en-wp-->. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. [[Silverklorid]] är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.

	En ''silvertacka'' är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy [[uns]]. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy [[uns]] (31,1 gram) till 1000 troy [[uns]] (31,1 kg).		En ''silvertacka'' är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy [[uns]]. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy [[uns]] (31,1 gram) till 1000 troy [[uns]] (31,1 kg).
Rad 99:		Rad 99:
	[[Kategori:Silver\| ]]		[[Kategori:Silver\| ]]
	[[Kategori:Grundämnen]]		[[Kategori:Grundämnen]]
	~~[[Kategori:Livsmedelsfärgämnen]]~~

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.46

2013-02-26T21:46:49Z

Visa ändringar

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:59:25Z

1 version

Ny sida

{{Hänvisning|grundämnet}}
{{Grundämne
|tecken = Ag
|atomnr = 47
|föreg-namn = [[palladium]]
|nästa-namn = [[kadmium]]
|föreg-i-serie = [[koppar|Cu]]
|nästa-i-serie = [[Guld|Au]]
|bild-periodiska-systemet = Ag-TableImage.svg
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 11
|period = 5
|block = d
|densitet = 10 490
|hårdhet = 2,5
|utseende = Glimrande vit metall
|bild-utseende = Silver_crystal.jpg
|atommassa = 107,8682
|atomradie = 160 (165)
|kovalent-radie = 153
|van-der-Waal-radie = 172
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[krypton|Kr]]<nowiki>]</nowiki>4d105s1
|bild-elektronkonfig = Electron shell 047 Silver - no label.svg
|e-minus = 2, 8, 18, 18, 1
|oxidationstillstånd-oxid = 1 ([[amfoterisk]])
|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk tätpackning (ccp)]]
|bild-kristallstruktur= Cubic-face-centered.svg
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 1234,93 [[Kelvin|K]] (961,78 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 2435 K (2162 °C)
|molvolym = 10,72
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 250,58
|smältvärme = 11,3
|ångtryck = 0,34 Pa vid 1234 K
|ljudhastighet = 3600
|elektronegativitet = 1,93
|värmekapacitet = 232
|elektrisk-ledning = 63.01 × 106
|värmeledning = 429
|joniseringspot-1 = 731,0
|joniseringspot-2 = 2070
|joniseringspot-3 = 3361
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 107Ag
|förekomst = '''51,839 %'''
|stabil-neutroner = 60
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 108Ag
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 418 [[år]]
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]] [[inre konversion|IT]]
|sönderfallsenergi = 2,027 0,109
|sönderfallsprodukt = 108[[Palladium|Pd]]  
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 109Ag
|förekomst = 48,161 %
|stabil-neutroner = 62
}}
}}
'''Silver''' ([[latin]]skt namn ''Argentum'') är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] som tillhör gruppen [[ädelmetall]]er, och gruppen [[myntmetaller]].

Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg [[resistans]] krävs, exempelvis till inneslutning av [[supraledare|supraledande]] material i de största [[elektromagnet]]erna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög [[värmeledningsförmåga]].

Silver är godkänt som [[färgämne]] i livsmedel, med [[E-nummer]] E 174.

Den kemiska beteckningen '''Ag''' kommer av ''argentum'', det latinska ordet för silver (betyder även ''pengar'').

Silver är idag (30 december 2010) värt cirka 6,62 kr/g, eller 30,445 $/oz. En oz (troy ounce), som ädelmetaller ofta mäts i, är 31,10348 g.

== Användningsområden ==
Silver har många användningsområden, bland annat för [[smycken]], där det är ett av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas [[sterlingsilver]] och består av 92,5 % silver och resten [[koppar]] och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.

Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 [[Lödighet|lod]], vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.

I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.<ref>''Gammalt silver ur kulturens samlingar'', Bengt Bengtsson</ref>

Cirka 44 %{{källa behövs|det står 31 % i en-wp|2010-03}} av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av [[digitalkamera|digitala kameror]], och var 2007 snarare 14 %. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. [[Silverklorid]] är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och [[uretra]][[kateter|katetrar]].

En ''silvertacka'' är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy [[uns]]. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy [[uns]] (31,1 gram) till 1000 troy [[uns]] (31,1 kg).

[[Fil:Silverring.jpg|miniatyr|'''Silverring''']]

==Källor==
<references/>
*{{bokref|name="Life and Science-Chemistry Today"|efternamn=Sherwood|förnamn=Martin|titel=Kemin, Grundämnen & föreningar|år=1990|utgivare=Bonniers|isbn=91-34-50893-7|sid=28}}
*{{bokref|titel=Nationalencyklopedin|år=1989|utgivare=Bra Böcker|isbn=91-7024-621-1|sid=446}}

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Kontrollstämpel]]
* [[Kolloidalt silver]]
* [[Silversmide]]

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Silver| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Livsmedelsfärgämnen]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

[[af:Silwer]]
[[am:ብር (ብረታብረት)]]
[[ar:فضة]]
[[an:Archent]]
[[arc:ܟܣܦܐ (ܣܐܡܐ)]]
[[ast:Plata]]
[[gn:Itatĩ]]
[[ay:Qollqe]]
[[az:Gümüş]]
[[bn:রূপা]]
[[zh-min-nan:Gîn]]
[[be:Серабро]]
[[be-x-old:Срэбра]]
[[bg:Сребро]]
[[bs:Srebro]]
[[br:Arc'hant (metal)]]
[[ca:Plata]]
[[cv:Кĕмĕл]]
[[ceb:Pilak]]
[[cs:Stříbro]]
[[co:Argentu]]
[[cy:Arian (elfen)]]
[[da:Sølv]]
[[de:Silber]]
[[nv:Béésh Łigaii]]
[[et:Hõbe]]
[[el:Άργυρος]]
[[en:Silver]]
[[myv:Сия]]
[[es:Plata]]
[[eo:Arĝento]]
[[eu:Zilar]]
[[fa:نقره]]
[[hif:Silver]]
[[fr:Argent]]
[[fy:Sulver]]
[[fur:Arint]]
[[ga:Airgead (dúil)]]
[[gv:Argid (bunstoo)]]
[[gd:Airgead (meatailt)]]
[[gl:Prata]]
[[gan:銀]]
[[gu:ચાંદી]]
[[hak:Ngiùn]]
[[xal:Цанмөңгн]]
[[ko:은]]
[[hy:Արծաթ]]
[[hi:चाँदी]]
[[hr:Srebro]]
[[io:Arjento]]
[[bpy:প্রাটা]]
[[id:Perak]]
[[ia:Argento]]
[[os:Æвзист]]
[[zu:Isiliva]]
[[is:Silfur]]
[[it:Argento]]
[[he:כסף (יסוד)]]
[[jv:Pérak]]
[[kn:ಬೆಳ್ಳಿ]]
[[pam:Pilak]]
[[ka:ვერცხლი]]
[[ks:رۄپھ]]
[[kk:Күміс]]
[[sw:Agenti (fedha)]]
[[kv:Эзысь]]
[[ht:Ajan (metal)]]
[[ku:Zîv]]
[[lbe:Арцу (мяъдан)]]
[[la:Argentum]]
[[lv:Sudrabs]]
[[lb:Sëlwer]]
[[lt:Sidabras]]
[[lij:Argento]]
[[li:Zèlver]]
[[jbo:rijno]]
[[hu:Ezüst]]
[[mk:Сребро]]
[[ml:വെള്ളി]]
[[mi:Kawata]]
[[mr:चांदी]]
[[ms:Perak]]
[[mn:Мөнгө (химийн элемент)]]
[[my:ငွေ (သတ္တု)]]
[[nah:Iztāc teōcuitlatl]]
[[nl:Zilver]]
[[ne:चाँदी]]
[[ja:銀]]
[[no:Sølv]]
[[nn:Sølv]]
[[nrm:Ergent]]
[[oc:Argent (metal)]]
[[uz:Kumush]]
[[pa:ਚਾਂਦੀ]]
[[pnb:چاندی]]
[[pap:Plata]]
[[ps:سپين زر]]
[[koi:Эзісь]]
[[nds:Sülver]]
[[pl:Srebro]]
[[pt:Prata]]
[[ksh:Silber]]
[[ro:Argint]]
[[qu:Qullqi q'illay]]
[[rue:Стрібро]]
[[ru:Серебро]]
[[sa:रजतम्]]
[[sco:Siller (element)]]
[[stq:Säälwer]]
[[sq:Argjendi]]
[[scn:Argentu]]
[[simple:Silver]]
[[sk:Striebro]]
[[sl:Srebro]]
[[ckb:زێو]]
[[sr:Сребро]]
[[sh:Srebro]]
[[su:Pérak]]
[[fi:Hopea]]
[[tl:Pilak]]
[[ta:வெள்ளி (மாழை)]]
[[tt:Kömeş]]
[[te:వెండి]]
[[th:เงิน (โลหะ)]]
[[tg:Нуқра]]
[[chr:ᎠᏕᎸ ᎤᏁᎦ]]
[[tr:Gümüş]]
[[uk:Срібло]]
[[ur:چاندی]]
[[ug:كۈمۈش]]
[[za:Ngaenz]]
[[vec:Arxento]]
[[vep:Hobed]]
[[vi:Bạc]]
[[fiu-vro:Hõpõ]]
[[zh-classical:銀]]
[[war:Plata]]
[[yi:זילבער]]
[[yo:Fàdákà]]
[[zh-yue:銀]]
[[diq:Sêm]]
[[bat-smg:Cėdabros]]
[[zh:銀]]