Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.03

2013-03-02T16:03:38Z

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''Smide''' är en process där en [[metall]] bearbetas så att [[plastisk deformation]] uppstår. Plastisk deformation innebär att man flyttar om i strukturen av atomer och molekyler i metallstycket. Det finns två typer av smide; [[kallsmide]] och [[varmsmide]]. Idag förekommer kallsmide hos [[plåtslagare]]n. Generellt så läggs metallstycket på ett [[städ]] och med hjälp av hammarslag förändrar man materialets inre struktur och därmed uppnår materialet den form smeden vill ha.
-Vid bearbetning i kallt tillstånd får man en bättre precision på det smidda föremålet. Vid bearbetning vid upphettning krävs det mindre krafter vid formning att arbetsstycket.  Smide ger [[Smed|smed]]en kontroll över hur kornen lägger sig i metallerna (hur bindningarna inuti ligger), så att en god hållbarhet och styvhet uppnås. Smidda produkter har en god förmåga att motstå mekanisk påfrestning. Idag används smide för till exempel [[bult|bultar]], [[handverktyg]] och [[järnväg]].
+Vid bearbetning i kallt tillstånd får man en bättre precision på det smidda föremålet. Vid bearbetning vid upphettning krävs det mindre krafter vid formning att arbetsstycket.  Smide ger [[Smed|smed]]en kontroll över hur kornen lägger sig i metallerna (hur bindningarna inuti ligger), så att en god hållbarhet och styvhet uppnås. Smidda produkter har en god förmåga att motstå mekanisk påfrestning. Idag används smide för till exempel bultar, handverktyg och järnväg.
 ==Smidesmetoder==
@@ Rad 86: / Rad 86: @@
 [[Kategori:Smide]]
 [[Kategori:Metallurgi]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T23:54:29Z

1 version

Ny sida

[[Bild:Blacksmith at work02.jpg|thumb|En ögla formas under traditionellt smide.]]

'''Smide''' är en process där en [[metall]] bearbetas så att [[plastisk deformation]] uppstår. Plastisk deformation innebär att man flyttar om i strukturen av atomer och molekyler i metallstycket. Det finns två typer av smide; [[kallsmide]] och [[varmsmide]]. Idag förekommer kallsmide hos [[plåtslagare]]n. Generellt så läggs metallstycket på ett [[städ]] och med hjälp av hammarslag förändrar man materialets inre struktur och därmed uppnår materialet den form smeden vill ha.

Vid bearbetning i kallt tillstånd får man en bättre precision på det smidda föremålet. Vid bearbetning vid upphettning krävs det mindre krafter vid formning att arbetsstycket. Smide ger [[Smed|smed]]en kontroll över hur kornen lägger sig i metallerna (hur bindningarna inuti ligger), så att en god hållbarhet och styvhet uppnås. Smidda produkter har en god förmåga att motstå mekanisk påfrestning. Idag används smide för till exempel [[bult|bultar]], [[handverktyg]] och [[järnväg]].

==Smidesmetoder==
[[File:Bochumer Verein-08-50124.jpg|thumb|Ett öppet slagsmide (med två formar) med ett ämne som smides för att sedan ytterligare bearbetas till ett [[hjul]]]]
De huvudsakliga tekniker en smed använder sig av är glödgning, sträckning, stukning, kapning, klyvning, böjning, nitning och vällning.<ref>{{Webbref |url = http://members.vol.at/schmiede/feuerzange.htm |titel = flat fire-tongs - animation |utgivare = Othmar Netzer |datum = 2012 |hämtdatum = 26 december 2012}}</ref>

*Sträckning - Även kallad ''räckning''. Att med hammare eller slägga slå stångämnet smalare och längre.
*Stukning - Att komprimera ett stångämnes massa så att stången blir bredare och kortare

==Glödgning==
{{Huvudartikel|Glödgning}}
Järnet värms för att bli lättare att bearbeta. Vid mycket hög temperatur kan man foga samman järnbitar, så kallad vällning.

{| class="wikitable"
|+
|Temperatur °C||Färg||Färgnamn
|-
|400
|style="background:#440000"|
|Rödvarm, synlig i mörker
|-
|474
|style="background:#440000"|
|Rödvarm, synlig i skymning
|-
|525
|style="background:#440000"|
|Rödvarm, synlig i dagsljus
|-
|581
|style="background:#440000"|
|Rödvarm, synlig i solljus
|-
|700
|style="background:#590706"|
|Mörkröd
|-
|800
|style="background:#740c08"|
|Mörkt körsbärsröd
|-
|900
|style="background:#a5100a"|
|Körsbärsröd
|-
|1000
|style="background:#e1230e"|
|Ljust körsbärsröd
|-
|1100
|style="background:#f54c17"|
|Orangeröd
|-
|1200
|style="background:#ffa53f"|
|Gulorange
|-
|1300
|style="background:#ffd664"|
|Gulvit
|-
|1400
|style="background:#ffe69c"|
|Vit
|-
|1500
|style="background:#ffedbb"|
|Lysande vit
|-
|1600
|style="background:#ffedff"|
|Blåvit
|}

== Se även ==
*[[Fallhammare]]
*[[Vällning]]

==Referenser==
<references/>

[[Kategori:Smide]]
[[Kategori:Metallurgi]]
{{UA|hu}}

[[ar:حدادة]]
[[arc:ܩܪܕܚܘܬܐ]]
[[be:Коўка]]
[[cs:Kovářství]]
[[sn:Kupfura (simbi)]]
[[da:Smedning]]
[[de:Schmieden]]
[[et:Sepistamine]]
[[en:Forging]]
[[es:Forja]]
[[eu:Forja]]
[[fa:آهنگری (متالورژی)]]
[[fr:Forgeage]]
[[hi:फोर्जिंग]]
[[hr:Kovanje]]
[[it:Forgiatura]]
[[he:חישול]]
[[kk:Соғу]]
[[lt:Kalyba]]
[[hu:Kovácsolás]]
[[nl:Smeden]]
[[ja:鍛造]]
[[no:Smiing]]
[[pl:Kucie]]
[[pt:Forjamento]]
[[ro:Forjare]]
[[ru:Ковка]]
[[sk:Kovanie]]
[[fi:Taonta]]
[[uk:Кування]]
[[vi:Rèn]]
[[zh:鍛造]]

Smide - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 16.03

Dan Olsson: 1 version