Substansmängd - Versionshistorik

Dan Olsson den 5 mars 2013 kl. 23.14

2013-03-05T23:14:29Z

← Äldre version		Versionen från 5 mars 2013 kl. 19.14
Rad 11:		Rad 11:
	Denna enhet motsvarar en tolftedel av [[kol-12]], det vill säga 1 u = ''m''(<sup>12</sup>C) / 12. Därför har kolisotopen kol-12 exakt massan 12,0 u. Just [[massa]]n för respektive ämne, som undersöks, kallas för molmassa ''M''. Förhållandet mellan dessa tre är ''n'' = ''m'' / ''M''.		Denna enhet motsvarar en tolftedel av [[kol-12]], det vill säga 1 u = ''m''(<sup>12</sup>C) / 12. Därför har kolisotopen kol-12 exakt massan 12,0 u. Just [[massa]]n för respektive ämne, som undersöks, kallas för molmassa ''M''. Förhållandet mellan dessa tre är ''n'' = ''m'' / ''M''.

	Amadeo Avogadro formulerade 1811 sin berömda [[Avogadros lag\|lag]] "att alla gaser innehåller samma mängd molekyler om de har lika tryck, volym och temperatur". Därför brukar själva molbegreppet relateras till honom. Denna mängd ''N''<sub>A</sub> molekyler lyckades aldrig Avogadro bestämma, utan det gjorde den franske fysikern Jean Baptiste Perrin och det var han som föreslog att talet skulle benämnas Avogadros tal. Den förste som teoretiskt beräknade detta tal var [[Johann Josef Loschmidt]] och talet kallas därför också ibland Loschmidts tal. Även Albert Einstein beräknade Avogadros konstant på teoretisk väg i samband med hans arbete rörande [[Brownsk rörelse]].		Amadeo Avogadro formulerade 1811 sin berömda [[Avogadros lag\|lag]] "att alla gaser innehåller samma mängd molekyler om de har lika tryck, volym och temperatur". Därför brukar själva molbegreppet relateras till honom. Denna mängd ''N''<sub>A</sub> molekyler lyckades aldrig Avogadro bestämma, utan det gjorde den franske fysikern Jean Baptiste Perrin och det var han som föreslog att talet skulle benämnas Avogadros tal. Den förste som teoretiskt beräknade detta tal var Johann Josef Loschmidt och talet kallas därför också ibland Loschmidts tal. Även Albert Einstein beräknade Avogadros konstant på teoretisk väg i samband med hans arbete rörande [[Brownsk rörelse]].

	== Se även ==		== Se även ==

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 15.31

2013-03-02T15:31:39Z

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Denna enhet motsvarar en tolftedel av [[kol-12]], det vill säga 1 u = ''m''(<sup>12</sup>C) / 12. Därför har kolisotopen kol-12 exakt massan 12,0 u. Just [[massa]]n för respektive ämne, som undersöks, kallas för molmassa ''M''. Förhållandet mellan dessa tre är ''n'' = ''m'' / ''M''.
-[[Amadeo Avogadro]] formulerade 1811 sin berömda [[Avogadros lag|lag]] "att alla gaser innehåller samma mängd molekyler om de har lika tryck, volym och temperatur". Därför brukar själva molbegreppet relateras till honom. Denna mängd ''N''<sub>A</sub> molekyler lyckades aldrig Avogadro bestämma, utan det gjorde den franske fysikern [[Jean Baptiste Perrin]] och det var han som föreslog att talet skulle benämnas Avogadros tal. Den förste som teoretiskt beräknade detta tal var [[Johann Josef Loschmidt]] och talet kallas därför också ibland Loschmidts tal. Även [[Albert Einstein]] beräknade Avogadros konstant på teoretisk väg i samband med hans arbete rörande [[Brownsk rörelse]].
+Amadeo Avogadro formulerade 1811 sin berömda [[Avogadros lag|lag]] "att alla gaser innehåller samma mängd molekyler om de har lika tryck, volym och temperatur". Därför brukar själva molbegreppet relateras till honom. Denna mängd ''N''<sub>A</sub> molekyler lyckades aldrig Avogadro bestämma, utan det gjorde den franske fysikern Jean Baptiste Perrin och det var han som föreslog att talet skulle benämnas Avogadros tal. Den förste som teoretiskt beräknade detta tal var [[Johann Josef Loschmidt]] och talet kallas därför också ibland Loschmidts tal. Även Albert Einstein beräknade Avogadros konstant på teoretisk väg i samband med hans arbete rörande [[Brownsk rörelse]].
 == Se även ==
@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 [[Kategori:Kemiska egenskaper]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T19:38:12Z

1 version

Ny sida

'''Substansmängd''' (tidigare kallad ''ämnesmängd'') är en grund[[storhet]], som anger ett antal av mer eller mindre reella partiklar eller kroppar, till exempel [[molekyl]]er, [[elektron]]er, [[foton]]er eller [[enhetscell]]er i en [[kristall]] (se [[kristallstruktur]]). Som symbol för substansmängd används vanligen ''n'' med enheten [[mol]].

En mol definieras som den mängd (det antal) atomer i 12 gram av kol-12 (kolisotopen 12C). Detta antal kallas för [[Avogadros konstant]], normalt betecknad ''N''A (eller ibland ''L''). Rekommenderat värde (2006) för Avogadros konstant är

:<math>N_{\rm A}=6.022\ 141\ 79(30)\times 10^{23}\ \mbox{mol}^{-1}</math>

Genom att använda substansmängder fick kemisterna ett enkelt system att handskas med stora tal. Dock kvarstår problemen med de låga värden som atomernas och molekylernas vikt (massa) har. För att på motsvarande sätt lösa detta problem införde man den universella massenheten u med värdet

:<math>1\ {\rm u} = 1.660 \, 538\, 782(83)\times 10^{-27}\ {\rm kg}</math>

Denna enhet motsvarar en tolftedel av [[kol-12]], det vill säga 1 u = ''m''(12C) / 12. Därför har kolisotopen kol-12 exakt massan 12,0 u. Just [[massa]]n för respektive ämne, som undersöks, kallas för molmassa ''M''. Förhållandet mellan dessa tre är ''n'' = ''m'' / ''M''.

[[Amadeo Avogadro]] formulerade 1811 sin berömda [[Avogadros lag|lag]] "att alla gaser innehåller samma mängd molekyler om de har lika tryck, volym och temperatur". Därför brukar själva molbegreppet relateras till honom. Denna mängd ''N''A molekyler lyckades aldrig Avogadro bestämma, utan det gjorde den franske fysikern [[Jean Baptiste Perrin]] och det var han som föreslog att talet skulle benämnas Avogadros tal. Den förste som teoretiskt beräknade detta tal var [[Johann Josef Loschmidt]] och talet kallas därför också ibland Loschmidts tal. Även [[Albert Einstein]] beräknade Avogadros konstant på teoretisk väg i samband med hans arbete rörande [[Brownsk rörelse]].

== Se även ==

* [[Molmassa]]

{{SI}}

[[Kategori:Kemiska egenskaper]]
{{Link GA|uk}}

[[ar:كمية مادة]]
[[zh-min-nan:Bu̍t-chit-liōng]]
[[br:Kementad danvez]]
[[ca:Quantitat de substància]]
[[cs:Látkové množství]]
[[da:Stofmængde]]
[[de:Stoffmenge]]
[[et:Ainehulk]]
[[en:Amount of substance]]
[[es:Cantidad de sustancia]]
[[eo:Materikvanto]]
[[fa:مقدار ماده]]
[[fr:Quantité de matière]]
[[ko:물질량]]
[[hi:पदार्थ की मात्रा]]
[[hr:Množina tvari]]
[[id:Jumlah molekul]]
[[it:Quantità di sostanza]]
[[lv:Vielas daudzums]]
[[hu:Anyagmennyiség]]
[[mk:Количество супстанција]]
[[ms:Amaun bahan]]
[[nl:Stofhoeveelheid]]
[[ja:物質量]]
[[no:Stoffmengde]]
[[nn:Stoffmengd]]
[[nds:Stoffmengde]]
[[pl:Liczność materii]]
[[pt:Quantidade de substância]]
[[ro:Cantitate de substanță]]
[[ru:Количество вещества]]
[[simple:Amount of substance]]
[[sk:Látkové množstvo]]
[[sh:Količina tvari]]
[[fi:Ainemäärä]]
[[ta:பதார்த்த அளவு]]
[[uk:Кількість речовини]]
[[war:Kadako han sustansya]]
[[zh:物质的量]]