Syre - Versionshistorik

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 13.44

2013-04-03T13:44:13Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 09.44
Rad 73:		Rad 73:
	}}		}}
	}}		}}
	'''Syre''' eller '''oxygen''' (~~[[latin]]skt~~ namn, ''Oxygenium'') är [[grundämne]]t med [[atomnummer]] 8. För att minska risken för förväxling med ''[[syra]]'' och som en internationell anpassning till vad ämnet heter på andra språk, kallar man ibland, till exempel på gastuber, ämnet för ''oxygen''. Syre är vid [[standardtryck och -temperatur]] (STP) en gas, syrgas, O<sub>2</sub>, som förekommer i ~~[[atmosfär]]en~~ i en halt av cirka 21 volymprocent. O<sub>2</sub> benämns ofta "molekylärt syre". En mindre andel finns i formen O<sub>3</sub>, [[ozon]].		'''Syre''' eller '''oxygen''' (latinskt namn, ''Oxygenium'') är [[grundämne]]t med [[atomnummer]] 8. För att minska risken för förväxling med ''[[syra]]'' och som en internationell anpassning till vad ämnet heter på andra språk, kallar man ibland, till exempel på gastuber, ämnet för ''oxygen''. Syre är vid [[standardtryck och -temperatur]] (STP) en gas, syrgas, O<sub>2</sub>, som förekommer i atmosfären i en halt av cirka 21 volymprocent. O<sub>2</sub> benämns ofta "molekylärt syre". En mindre andel finns i formen O<sub>3</sub>, [[ozon]].

	== Egenskaper ==		== Egenskaper ==

Dan Olsson den 3 april 2013 kl. 13.43

2013-04-03T13:43:25Z

← Äldre version		Versionen från 3 april 2013 kl. 09.43
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{rekommenderad}}~~
	{{grundämne\|		{{grundämne\|
	\|namn=syre		\|namn=syre
Rad 90:		Rad 89:

	=== Allotropa former ===		=== Allotropa former ===
	På jorden är den vanligaste [[allotropi\|allotropa]] formen av syre O<sub>2</sub>, syrgas eller ''dioxygen''. Den mindre vanliga formen är [[ozon]] (O<sub>3</sub>), en gas som har en frän lukt och är giftig för människor ~~(se [[marknära ozon]])~~. Den treatomiga ozonmolekylen är [[termodynamik\|termodynamiskt]] instabil gentemot den vanliga tvåatomiga formen. Ozon bildas dock kontinuerligt i övre delen av [[jordens atmosfär]] med hjälp av kortvågig [[ultraviolett strålning]] från solen. Ozon skyddar i sin tur livet på jorden genom att blockera en stor del av UV-strålningen. 1924 upptäckte [[Gilbert Newton Lewis]] magnetiska anomalier i flytande syre som verkade komma från en tredje allotrop som han trodde var O<sub>4</sub>. 80 år senare kunde man fastställa att det berodde på att par av O<sub>2</sub>-molekyler med antiparallella [[spinn]] tillfälligt parade ihop sig till O<sub>4</sub>, som alltså inte är stabil. Fast syre som normalt är blått blir vid högt tryck rött, vilket beror på allotropen O<sub>8</sub>.		På jorden är den vanligaste [[allotropi\|allotropa]] formen av syre O<sub>2</sub>, syrgas eller ''dioxygen''. Den mindre vanliga formen är [[ozon]] (O<sub>3</sub>), en gas som har en frän lukt och är giftig för människor. Den treatomiga ozonmolekylen är [[termodynamik\|termodynamiskt]] instabil gentemot den vanliga tvåatomiga formen. Ozon bildas dock kontinuerligt i övre delen av jordens atmosfär med hjälp av kortvågig [[ultraviolett strålning]] från solen. Ozon skyddar i sin tur livet på jorden genom att blockera en stor del av UV-strålningen. 1924 upptäckte Gilbert Newton Lewis magnetiska anomalier i flytande syre som verkade komma från en tredje allotrop som han trodde var O<sub>4</sub>. 80 år senare kunde man fastställa att det berodde på att par av O<sub>2</sub>-molekyler med antiparallella spinn tillfälligt parade ihop sig till O<sub>4</sub>, som alltså inte är stabil. Fast syre som normalt är blått blir vid högt tryck rött, vilket beror på allotropen O<sub>8</sub>.

	=== Isotoper ===		=== Isotoper ===
	Syre har sjutton kända [[isotop]]er med massor från 12,03 [[Atommassenhet\|u]] till 28,06 u. Tre av dem är stabila, <sup>16</sup>O, <sup>17</sup>O och <sup>18</sup>O, av vilka <sup>16</sup>O är den allmänt förekommande (mer än 99,7%). De ~~[[radioaktiv isotop\|~~radioaktiva isotoperna]] har alla [[halveringstid]]er på mindre än tre minuter.		Syre har sjutton kända [[isotop]]er med massor från 12,03 [[Atommassenhet\|u]] till 28,06 u. Tre av dem är stabila, <sup>16</sup>O, <sup>17</sup>O och <sup>18</sup>O, av vilka <sup>16</sup>O är den allmänt förekommande (mer än 99,7%). De radioaktiva isotoperna har alla [[halveringstid]]er på mindre än tre minuter.

	Innan atommassenheten u definierades (baserat på [[Kol\|<sup>12</sup>C]]) hade syre getts atommassan 16. Eftersom fysiker ofta endast syftade på <sup>16</sup>O medan kemister talade om den naturliga blandningen av isotoper så förekom det olika viktskalor.		Innan atommassenheten u definierades (baserat på [[Kol\|<sup>12</sup>C]]) hade syre getts atommassan 16. Eftersom fysiker ofta endast syftade på <sup>16</sup>O medan kemister talade om den naturliga blandningen av isotoper så förekom det olika viktskalor.

	== Förekomst ==		== Förekomst ==
	Syre är universums tredje vanligaste grundämne, endast överträffad av [[väte]] och [[helium]]. Syre bildas främst genom kärnreaktioner i massiva ~~[[stjärna\|~~stjärnor]].		Syre är universums tredje vanligaste grundämne, endast överträffad av [[väte]] och [[helium]]. Syre bildas främst genom kärnreaktioner i massiva stjärnor.

	Syre är den största grundämneskomponenten i [[jordskorpa]]n, 49% av dess massa utgörs av syre. Syre är även den näst största komponenten av hela jorden (28% av massan), den största komponenten i oceanerna (86% av massan) samt den nästa största komponenten av atmosfären (20,947% av volymen), efter [[kväve]]. Som grundämne förekommer syre i atmosfären och löst i haven. Vid temperaturen 25 °C och trycket 1 atm (av luft) kommer en liter vatten att lösa upp ungefär 6,04 kubikcentimeter (8,63 mg, 0,270 mmol) syre. Havsvatten kan lösa upp cirka 4,9 cm³ (7,0 mg, 0,22 mmol). Vid 0 °C kommer lösligheten att öka till 10,29 cm³ för vatten och 8,0 cm³ för havsvatten. Denna skillnad är mycket viktigt för livet i haven, eftersom vatten nära polerna kan försörja mycket mera liv per volymenhet på grund av det höga innehållet syre.<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#Occurrence Oxygen, occurence], 12 april 2007</ref>		Syre är den största grundämneskomponenten i [[jordskorpa]]n, 49% av dess massa utgörs av syre. Syre är även den näst största komponenten av hela jorden (28% av massan), den största komponenten i oceanerna (86% av massan) samt den nästa största komponenten av atmosfären (20,947% av volymen), efter [[kväve]]. Som grundämne förekommer syre i atmosfären och löst i haven. Vid temperaturen 25 °C och trycket 1 atm (av luft) kommer en liter vatten att lösa upp ungefär 6,04 kubikcentimeter (8,63 mg, 0,270 mmol) syre. Havsvatten kan lösa upp cirka 4,9 cm³ (7,0 mg, 0,22 mmol). Vid 0 °C kommer lösligheten att öka till 10,29 cm³ för vatten och 8,0 cm³ för havsvatten. Denna skillnad är mycket viktigt för livet i haven, eftersom vatten nära polerna kan försörja mycket mera liv per volymenhet på grund av det höga innehållet syre.<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#Occurrence Oxygen, occurence], 12 april 2007</ref>
Rad 105:		Rad 104:
	Trots syrets reaktivitet förekommer den i jordatmosfären i en unikt hög halt. Andra himlakroppar i solsystemet kan ha en '''låg''' syrehalt i sina atmosfärer - denna bildas då av kemisk fotodissociation p g a solens UV-ljus. Jordatmosfärens syre produceras nästan enbart genom biologisk [[fotosyntes]]. Rent syre tros ha dykt upp i stora mängder redan under tidiga [[proterozoikum]], för cirka 2 miljarder år sedan. Syret löstes i haven och reagerade med [[järn]], men för omkring 2,7 miljarder år sedan började syret frigöras till atmosfären, eftersom det från denna tid och framåt förekommer rostiga järnrika mineraler.		Trots syrets reaktivitet förekommer den i jordatmosfären i en unikt hög halt. Andra himlakroppar i solsystemet kan ha en '''låg''' syrehalt i sina atmosfärer - denna bildas då av kemisk fotodissociation p g a solens UV-ljus. Jordatmosfärens syre produceras nästan enbart genom biologisk [[fotosyntes]]. Rent syre tros ha dykt upp i stora mängder redan under tidiga [[proterozoikum]], för cirka 2 miljarder år sedan. Syret löstes i haven och reagerade med [[järn]], men för omkring 2,7 miljarder år sedan började syret frigöras till atmosfären, eftersom det från denna tid och framåt förekommer rostiga järnrika mineraler.

	Syre är ett livsviktigt ämne för alla flercelliga organismer, eftersom det ingår både som byggmaterial och som energibuffert i cellandningens [[energi]]omvandling. ~~[[syrgasbrist\|~~Brist på]] syre leder till [[kvävning]]. Ren syrgas är dock mycket giftigt, då den orsakar massiv bildning av [[fria radikaler]] i den biologiska organismen. Det biologiska livet var i begynnelsen inte anpassat till syrets giftighet, men vissa grupper av mikrober anpassade sig till högre syrgashalt i atmosfären. Några grupper av [[bakterier]] och [[arkéer]] lever under ~~[[anaerob\|~~syrefria]] förhållanden, t ex havsbottnar och dyiga sjöbottnar, och dessa har ofta bevarat sin ursprungliga känslighet för det giftiga syret.		Syre är ett livsviktigt ämne för alla flercelliga organismer, eftersom det ingår både som byggmaterial och som energibuffert i cellandningens [[energi]]omvandling. Brist på syre leder till kvävning. Ren syrgas är dock mycket giftigt, då den orsakar massiv bildning av [[fria radikaler]] i den biologiska organismen. Det biologiska livet var i begynnelsen inte anpassat till syrets giftighet, men vissa grupper av mikrober anpassade sig till högre syrgashalt i atmosfären. Några grupper av bakterier och arkéer lever under syrefria förhållanden, t ex havsbottnar och dyiga sjöbottnar, och dessa har ofta bevarat sin ursprungliga känslighet för det giftiga syret.

	=== Föreningar ===		=== Föreningar ===
Rad 120:		Rad 119:
	Syrgas blandat med [[väte\|vätgas]] i proportionen 1:2 bildar [[knallgas]]. Precis som namnet antyder så blir det en stor knall när gasen antänds och restprodukten från den våldsamma reaktionen är [[vattenånga]]. I verkstadsindustrin används syre vid [[gassvetsning]], [[skärning]], [[lödning]], tillämpningar av plasma och laser och vid tillverkning av [[stål]] och [[metanol]]. Syre kan också användas som oxideringsmedel i en [[raketmotor]].		Syrgas blandat med [[väte\|vätgas]] i proportionen 1:2 bildar [[knallgas]]. Precis som namnet antyder så blir det en stor knall när gasen antänds och restprodukten från den våldsamma reaktionen är [[vattenånga]]. I verkstadsindustrin används syre vid [[gassvetsning]], [[skärning]], [[lödning]], tillämpningar av plasma och laser och vid tillverkning av [[stål]] och [[metanol]]. Syre kan också användas som oxideringsmedel i en [[raketmotor]].

	I ~~[[pappersindustri]]n~~ används syre för att bleka pappersmassa.		I pappersindustrin används syre för att bleka pappersmassa.

	Syre har [[E-nummer]] E 948.<ref>http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/E_nummer_06.doc besökt 2007-04-26</ref>		Syre har [[E-nummer]] E 948.<ref>http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/E_nummer_06.doc besökt 2007-04-26</ref>
	[[Fil:Carl Vilhelm Scheele.jpg\|miniatyr\|höger\|120px\|[[Carl Wilhelm Scheele]]]]		[[Fil:Carl Vilhelm Scheele.jpg\|miniatyr\|höger\|120px\|Carl Wilhelm Scheele]]

	== Historia ==		== Historia ==
	Syre beskrevs första gången vetenskapligt av den ~~[[Polen\|~~polske]] [[alkemi]]sten [[Michael Sendivogius]] under slutet av 1500-talet. Han kallade gasen som avges av uppvärmt [[salpeter]] för "livets elixir".<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#History Oxygen, history], 12 april 2007</ref>		Syre beskrevs första gången vetenskapligt av den polske [[alkemi]]sten Michael Sendivogius under slutet av 1500-talet. Han kallade gasen som avges av uppvärmt [[salpeter]] för "livets elixir".<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#History Oxygen, history], 12 april 2007</ref>

	Syre upptäcktes mera kvantitativt av den ~~[[Sverige\|~~svenske]] apotekaren [[Carl Wilhelm Scheele]] någon gång före 1773, men upptäckten publicerades inte förrän efter att [[Joseph Priestley]] den [[1 augusti~~]] [[~~1774]] upptäckte vad han kallade ''deflogistoniserad luft'' ~~(se [[flogiston]])~~. Priestley publicerade sina upptäckter [[1775]] och Scheele [[1777]], varför Priestley ofta ges äran för upptäckten. Både Scheele och Priestley producerade syre genom att värma upp [[kvicksilveroxid]].		Syre upptäcktes mera kvantitativt av den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele någon gång före 1773, men upptäckten publicerades inte förrän efter att Joseph Priestley den 1 augusti 1774 upptäckte vad han kallade ''deflogistoniserad luft''. Priestley publicerade sina upptäckter 1775 och Scheele 1777, varför Priestley ofta ges äran för upptäckten. Både Scheele och Priestley producerade syre genom att värma upp [[kvicksilveroxid]].

	Scheele kallade gasen 'eldluft' eftersom den var den enda kända gasen som kunde upprätthålla [[förbränning]]. Senare upptäcktes att gasen är nödvändig för allt djurliv och den kallades även "livsviktig luft". Slutligen gav ~~[[Antoine Lavoisier\|~~Antoine Laurent Lavoisier]] gasen namnet oxygen, vilket betyder "syra-bildare" på [[grekiska]]. Man trodde då felaktigt att alla syror innehåller syre. Det svenska namnet syre härstammar även från detta.		Scheele kallade gasen 'eldluft' eftersom den var den enda kända gasen som kunde upprätthålla [[förbränning]]. Senare upptäcktes att gasen är nödvändig för allt djurliv och den kallades även "livsviktig luft". Slutligen gav Antoine Laurent Lavoisier gasen namnet oxygen, vilket betyder "syra-bildare" på grekiska. Man trodde då felaktigt att alla syror innehåller syre. Det svenska namnet syre härstammar även från detta.

	== Se även ==		== Se även ==
Rad 150:		Rad 149:
	[[Kategori:Syre\| ]]		[[Kategori:Syre\| ]]
	[[Kategori:Grundämnen]]		[[Kategori:Grundämnen]]
	~~[[Kategori:Raketbränslen]]~~
	~~[[Kategori:Förpackningsgaser]]~~
	~~[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]~~

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 20.22

2013-02-26T20:22:09Z

Visa ändringar

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:44:17Z

1 version

Ny sida

{{rekommenderad}}
{{grundämne|
|namn=syre
|tecken=O
|atomnr=8
|föreg-namn=[[kväve]]
|nästa-namn=[[fluor]]
|föreg-i-serie=
|nästa-i-serie=[[svavel|S]]
|bild-periodiska-systemet=O-TableImage.png
|kemisk-serie=icke-metaller
|grupp=16
|period=2
|block=p
|densitet=1,429
|hårdhet=
|utseende=färglös
|bild-utseende=O,8.jpg
|atommassa=15,9994
|atomradie=60 (48)
|kovalent-radie=73
|van-der-Waal-radie=155
|elektronkonfig=[ [[helium|He]] ]2s22p4
|bild-elektronkonfig = Electron shell 008 Oxygen - no label.svg
|e-minus=2,6
|oxidationstillstånd-oxid='''-2''', -1 (neutral)
|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk]]
|bild-kristallstruktur= Cubic.svg
|tillstånd=gas
|magnetiska egenskaper=[[paramagnetism|paramagnetisk]]
|smältpunkt=50,35 [[Kelvin|K]] (-218 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=90,18 K (-183 °C)
|molvolym=17,36
|molpotens=
|ångbildningsvärme=3,4099
|smältvärme=0,22259
|ångtryck=
|ljudhastighet=317
|elektronegativitet=3,44
|värmekapacitet=920
|elektrisk-ledning=
|värmeledning=0,02674
|joniseringspot-1=1 313,9
|joniseringspot-2=3 388,3
|joniseringspot-3=5 300,5
|joniseringspot-4=7 469,2
|joniseringspot-5=10 989,5
|joniseringspot-6=13 326,5
|joniseringspot-7=71 330
|joniseringspot-8=84 078
|isotoper=
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 16O
|förekomst = 99,762 %
|stabil-neutroner = 8
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 17O
|förekomst = 0,038 %
|stabil-neutroner = 9
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 18O
|förekomst = 0,2 %
|stabil-neutroner = 10
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 19O
|förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 26,464 [[sekund|s]]
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 0,3335
|sönderfallsprodukt = 19[[fluor|F]]
}}
}}
'''Syre''' eller '''oxygen''' ([[latin]]skt namn, ''Oxygenium'') är [[grundämne]]t med [[atomnummer]] 8. För att minska risken för förväxling med ''[[syra]]'' och som en internationell anpassning till vad ämnet heter på andra språk, kallar man ibland, till exempel på gastuber, ämnet för ''oxygen''. Syre är vid [[standardtryck och -temperatur]] (STP) en gas, syrgas, O2, som förekommer i [[atmosfär]]en i en halt av cirka 21 volymprocent. O2 benämns ofta "molekylärt syre". En mindre andel finns i formen O3, [[ozon]].

== Egenskaper ==
[[Fil:Liquid Oxygen.gif|miniatyr|90px|vänster|Syre i vätskeform]]
[[Fil:Dioxygen-montage.png|miniatyr|90px|vänster|Tvåatomigt syre]]
[[Fil:Ozone-montage.png|miniatyr|90px|vänster|Ozon]]
[[Fil:Octaoxygen-from-xtal-3D-balls.png|miniatyr|90px|vänster|Rött syre]]
Syre förekommer vid standardtryck och -temperatur som en tvåatomig gas, O2 (syrgas). Syrets [[grundtillstånd]] är [[triplettillstånd|triplett]], vari dess elektronkonfiguration har två oparade [[elektron]]er som ger två antibindande [[orbital]]er. Tvåatomigt syre binds samman med denna konfiguration och bindningen kan mycket förenklat beskrivas som en [[kovalent bindning|kovalent]] [[dubbelbindning]].

O2 är kemiskt starkt reaktivt, och bildar stabila kemiska föreningar med de flesta andra grundämnen. Syre är ett starkt [[Oxider|oxidationsmedel]] och [[förbränning]] i luft är vanligen [[redox|oxidering]] av brännbara material under stark värmeutveckling. [[Korrosion]] innebär i vissa fall en långsam oxidering med bildning av ett oxidskikt på [[metall]]en i fråga. [[Järn]]ets korrosionsprodukter kallas [[rost]].

En liten mängd syre kan lösa sig i vatten, denna mängd är dock tillräcklig för djurlivet i vattnet (se nedan). Syre i [[fast]] och [[vätska|vätskeform]] har en blå färg. Himlens blåa färg beror dock inte på detta utan på [[Rayleigh-spridning]].

Syrgas är luktfritt.

=== Allotropa former ===
På jorden är den vanligaste [[allotropi|allotropa]] formen av syre O2, syrgas eller ''dioxygen''. Den mindre vanliga formen är [[ozon]] (O3), en gas som har en frän lukt och är giftig för människor (se [[marknära ozon]]). Den treatomiga ozonmolekylen är [[termodynamik|termodynamiskt]] instabil gentemot den vanliga tvåatomiga formen. Ozon bildas dock kontinuerligt i övre delen av [[jordens atmosfär]] med hjälp av kortvågig [[ultraviolett strålning]] från solen. Ozon skyddar i sin tur livet på jorden genom att blockera en stor del av UV-strålningen. 1924 upptäckte [[Gilbert Newton Lewis]] magnetiska anomalier i flytande syre som verkade komma från en tredje allotrop som han trodde var O4. 80 år senare kunde man fastställa att det berodde på att par av O2-molekyler med antiparallella [[spinn]] tillfälligt parade ihop sig till O4, som alltså inte är stabil. Fast syre som normalt är blått blir vid högt tryck rött, vilket beror på allotropen O8.

=== Isotoper ===
Syre har sjutton kända [[isotop]]er med massor från 12,03 [[Atommassenhet|u]] till 28,06 u. Tre av dem är stabila, 16O, 17O och 18O, av vilka 16O är den allmänt förekommande (mer än 99,7%). De [[radioaktiv isotop|radioaktiva isotoperna]] har alla [[halveringstid]]er på mindre än tre minuter.

Innan atommassenheten u definierades (baserat på [[Kol|12C]]) hade syre getts atommassan 16. Eftersom fysiker ofta endast syftade på 16O medan kemister talade om den naturliga blandningen av isotoper så förekom det olika viktskalor.

== Förekomst ==
Syre är universums tredje vanligaste grundämne, endast överträffad av [[väte]] och [[helium]]. Syre bildas främst genom kärnreaktioner i massiva [[stjärna|stjärnor]].

Syre är den största grundämneskomponenten i [[jordskorpa]]n, 49% av dess massa utgörs av syre. Syre är även den näst största komponenten av hela jorden (28% av massan), den största komponenten i oceanerna (86% av massan) samt den nästa största komponenten av atmosfären (20,947% av volymen), efter [[kväve]]. Som grundämne förekommer syre i atmosfären och löst i haven. Vid temperaturen 25 °C och trycket 1 atm (av luft) kommer en liter vatten att lösa upp ungefär 6,04 kubikcentimeter (8,63 mg, 0,270 mmol) syre. Havsvatten kan lösa upp cirka 4,9 cm³ (7,0 mg, 0,22 mmol). Vid 0 °C kommer lösligheten att öka till 10,29 cm³ för vatten och 8,0 cm³ för havsvatten. Denna skillnad är mycket viktigt för livet i haven, eftersom vatten nära polerna kan försörja mycket mera liv per volymenhet på grund av det höga innehållet syre.<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#Occurrence Oxygen, occurence], 12 april 2007</ref>

=== Biologisk betydelse ===
Trots syrets reaktivitet förekommer den i jordatmosfären i en unikt hög halt. Andra himlakroppar i solsystemet kan ha en '''låg''' syrehalt i sina atmosfärer - denna bildas då av kemisk fotodissociation p g a solens UV-ljus. Jordatmosfärens syre produceras nästan enbart genom biologisk [[fotosyntes]]. Rent syre tros ha dykt upp i stora mängder redan under tidiga [[proterozoikum]], för cirka 2 miljarder år sedan. Syret löstes i haven och reagerade med [[järn]], men för omkring 2,7 miljarder år sedan började syret frigöras till atmosfären, eftersom det från denna tid och framåt förekommer rostiga järnrika mineraler.

Syre är ett livsviktigt ämne för alla flercelliga organismer, eftersom det ingår både som byggmaterial och som energibuffert i cellandningens [[energi]]omvandling. [[syrgasbrist|Brist på]] syre leder till [[kvävning]]. Ren syrgas är dock mycket giftigt, då den orsakar massiv bildning av [[fria radikaler]] i den biologiska organismen. Det biologiska livet var i begynnelsen inte anpassat till syrets giftighet, men vissa grupper av mikrober anpassade sig till högre syrgashalt i atmosfären. Några grupper av [[bakterier]] och [[arkéer]] lever under [[anaerob|syrefria]] förhållanden, t ex havsbottnar och dyiga sjöbottnar, och dessa har ofta bevarat sin ursprungliga känslighet för det giftiga syret.

=== Föreningar ===
På grund av sin höga [[elektronegativitet]] kan syre bilda föreningar med nästan alla andra grundämnen, av detta har fenomenet [[redox|oxidation]] fått sitt namn. De enda grundämnen som inte kan oxideras är [[fluor]] samt några av [[ädelgas]]erna. Många av [[ädelmetall]]erna (till exempel [[guld]] och [[platina]]) är dock mycket motståndskraftiga mot direkta reaktioner med syre. De mest kända syreföreningarna är [[vatten]] (H2O) och [[sand]].

Biologiskt viktiga syreföreningar är bland annat [[vatten]] och [[koldioxid]] (CO2). Organiska föreningar innehåller ofta syre i form av hydroxyl-radikaler -OH, bland annat alkoholer och socker, organiska syragrupper -COOH och aldehyder -CHO. Eftersom syre är det tredje vanligaste grundämnet i universum är också OH-radikalen och vattenmolekylen H2O universums vanligaste '''fleratomiga''' molekyler. Åtskilliga [[syra|syror]], såväl oorganiska som organiska innehåller syre.

=== Framställning ===
Syre framställs genom destillation av luft. Först rengörs luften som sedan kyls ned till sin kokpunkt och leds in i en kolonn. I kollonen värms luften långsamt och syre, jämte [[argon]] och [[nitrogen]], avkokas och utvinns vid respektive kokpunkt.

== Användningsområden ==
Eftersom målet med människors andning är att uppta syre används syre inom [[medicin]]en för att underlätta andning. Vid bestigning av berg på så hög höjd att lufttrycket blir för lågt för att människan ska kunna tillgodogöra sig tillräckligt med syre utnyttjas ofta medhavda syrgastuber. I [[rymddräkt]]er används oftast rent syre vid ett reducerat tryck, omkring en tredjedel av trycket vid jordytan. Rymddräktens bärare får då normalt deltryck av syre i blodet.

Syrgas blandat med [[väte|vätgas]] i proportionen 1:2 bildar [[knallgas]]. Precis som namnet antyder så blir det en stor knall när gasen antänds och restprodukten från den våldsamma reaktionen är [[vattenånga]]. I verkstadsindustrin används syre vid [[gassvetsning]], [[skärning]], [[lödning]], tillämpningar av plasma och laser och vid tillverkning av [[stål]] och [[metanol]]. Syre kan också användas som oxideringsmedel i en [[raketmotor]].

I [[pappersindustri]]n används syre för att bleka pappersmassa.

Syre har [[E-nummer]] E 948.<ref>http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/E_nummer_06.doc besökt 2007-04-26</ref>
[[Fil:Carl Vilhelm Scheele.jpg|miniatyr|höger|120px|[[Carl Wilhelm Scheele]]]]

== Historia ==
Syre beskrevs första gången vetenskapligt av den [[Polen|polske]] [[alkemi]]sten [[Michael Sendivogius]] under slutet av 1500-talet. Han kallade gasen som avges av uppvärmt [[salpeter]] för "livets elixir".<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=122191163#History Oxygen, history], 12 april 2007</ref>

Syre upptäcktes mera kvantitativt av den [[Sverige|svenske]] apotekaren [[Carl Wilhelm Scheele]] någon gång före 1773, men upptäckten publicerades inte förrän efter att [[Joseph Priestley]] den [[1 augusti]] [[1774]] upptäckte vad han kallade ''deflogistoniserad luft'' (se [[flogiston]]). Priestley publicerade sina upptäckter [[1775]] och Scheele [[1777]], varför Priestley ofta ges äran för upptäckten. Både Scheele och Priestley producerade syre genom att värma upp [[kvicksilveroxid]].

Scheele kallade gasen 'eldluft' eftersom den var den enda kända gasen som kunde upprätthålla [[förbränning]]. Senare upptäcktes att gasen är nödvändig för allt djurliv och den kallades även "livsviktig luft". Slutligen gav [[Antoine Lavoisier|Antoine Laurent Lavoisier]] gasen namnet oxygen, vilket betyder "syra-bildare" på [[grekiska]]. Man trodde då felaktigt att alla syror innehåller syre. Det svenska namnet syre härstammar även från detta.

== Se även ==
* [[Aerob]] - en process eller organism som kräver syre
* [[Fotosyntes]] - den process på jorden som producerar syre
* [[Förbränning]] - en process där ett bränsle reagerar med ett oxidationsmedel, vanligtvis syrgas

== Källor ==
* Artikeln [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxygen&oldid=121451748 Oxygen] på [http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page engelskspråkiga Wikipedia]
* Steven Zumdahl: ''Chemistry'', 2006

=== Noter ===
<references/>

{{wiktionarypar|syre}}

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Syre| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Raketbränslen]]
[[Kategori:Förpackningsgaser]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{Link FA|en}}
{{Link GA|de}}
{{Link GA|ja}}

[[af:Suurstof]]
[[als:Sauerstoff]]
[[am:ኦክሲጅን]]
[[ang:Æðmlyft]]
[[ar:أكسجين]]
[[an:Oxichén]]
[[as:অক্সিজেন]]
[[ast:Oxíxenu]]
[[gn:Tatarapo]]
[[az:Oksigen]]
[[bn:অক্সিজেন]]
[[zh-min-nan:Sng-sò͘]]
[[ba:Кислород]]
[[be:Кісларод]]
[[be-x-old:Тлен]]
[[bg:Кислород]]
[[bar:Sauastoff]]
[[bo:གསོ་རླུང་།]]
[[bs:Kisik]]
[[br:Oksigen]]
[[ca:Oxigen]]
[[cv:Йӳçлĕк]]
[[ceb:Oxygen]]
[[cs:Kyslík]]
[[co:Ossigenu]]
[[cy:Ocsigen]]
[[da:Ilt]]
[[de:Sauerstoff]]
[[nv:Níłchʼi Yáʼátʼéehii]]
[[et:Hapnik]]
[[el:Οξυγόνο]]
[[en:Oxygen]]
[[myv:Чапамо чачтый]]
[[es:Oxígeno]]
[[eo:Oksigeno]]
[[eu:Oxigeno]]
[[fa:اکسیژن]]
[[hif:Oxygen]]
[[fr:Oxygène]]
[[fy:Soerstof]]
[[fur:Ossigjen]]
[[ga:Ocsaigin]]
[[gv:Ocsygien]]
[[gd:Ogsaidean]]
[[gl:Osíxeno (elemento)]]
[[gu:પ્રાણવાયુ (ઑક્સીજન)]]
[[hak:Yòng]]
[[xal:Күчлтөр]]
[[ko:산소]]
[[haw:‘Okikene]]
[[hy:Թթվածին]]
[[hi:ऑक्सीजन]]
[[hsb:Kislik]]
[[hr:Kisik]]
[[io:Oxo]]
[[ilo:Oksíheno]]
[[id:Oksigen]]
[[ia:Oxygeno]]
[[os:Туаггуыр]]
[[is:Súrefni]]
[[it:Ossigeno]]
[[he:חמצן]]
[[jv:Oksigèn]]
[[kn:ಆಮ್ಲಜನಕ]]
[[pam:Oxygen]]
[[ka:ჟანგბადი]]
[[kk:Оттегі]]
[[sw:Oksijeni]]
[[kv:Шомвачужысь]]
[[ht:Oksijèn]]
[[ku:Oksîjen]]
[[mrj:Кислород]]
[[la:Oxygenium]]
[[lv:Skābeklis]]
[[lb:Sauerstoff]]
[[lt:Deguonis]]
[[lij:Oscigeno]]
[[li:Zuurstof]]
[[ln:Oksijɛ́ní]]
[[jbo:kijno]]
[[lmo:Ussigen]]
[[hu:Oxigén]]
[[mk:Кислород]]
[[mg:Ôksizenina]]
[[ml:ഓക്സിജന്‍]]
[[mt:Ossiġenu]]
[[mi:Hāora]]
[[mr:प्राणवायू]]
[[arz:اوكسيجين]]
[[ms:Oksigen]]
[[mdf:Шапафни]]
[[mn:Хүчилтөрөгч]]
[[my:အောက်စီဂျင်]]
[[nah:Ehēcayoh]]
[[nl:Zuurstof (element)]]
[[ne:अक्सिजन]]
[[new:अक्सिजन]]
[[ja:酸素]]
[[frr:Sörstuf]]
[[no:Oksygen]]
[[nn:Oksygen]]
[[oc:Oxigèn]]
[[mhr:Шопештыш]]
[[om:Oxygen]]
[[uz:Kislorod]]
[[pa:ਆਕਸੀਜਨ]]
[[pnb:آکسیجن]]
[[pap:Oksigeno]]
[[ps:آکسيجن]]
[[koi:Шӧмувтыр]]
[[nds:Suerstoff]]
[[pl:Tlen]]
[[pt:Oxigénio]]
[[ksh:Sauerstoff]]
[[ro:Oxigen]]
[[qu:Muksichaq]]
[[rue:Оксід]]
[[ru:Кислород]]
[[stq:Suurstof]]
[[sq:Oksigjeni]]
[[scn:Ussìgginu]]
[[si:ඔක්සිජන්]]
[[simple:Oxygen]]
[[sk:Kyslík]]
[[sl:Kisik]]
[[so:Oxygen]]
[[ckb:ئۆکسجین]]
[[sr:Кисеоник]]
[[sh:Kiseonik]]
[[su:Oksigén]]
[[fi:Happi]]
[[tl:Oksiheno]]
[[ta:ஆக்சிசன்]]
[[tt:Кислород]]
[[te:ఆక్సిజన్]]
[[th:ออกซิเจน]]
[[tg:Оксиген]]
[[tr:Oksijen]]
[[uk:Оксиген]]
[[ur:آکسیجن]]
[[ug:ئوكسىگېن]]
[[za:Yangj]]
[[vec:Osìgeno]]
[[vep:Hapanik]]
[[vi:Ôxy]]
[[zh-classical:氧]]
[[war:Oksiheno]]
[[yi:זויערשטאף]]
[[yo:Ọ́ksíjìn]]
[[zh-yue:氧]]
[[bat-smg:Degounis]]
[[zh:氧]]