Tenn - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 22.04

2013-02-26T22:04:23Z

← Äldre version		Versionen från 26 februari 2013 kl. 18.04
Rad 103:		Rad 103:
	}}		}}
	}}		}}
	'''Tenn''' är ett silvervitt [[övrig metall\|metalliskt]] [[grundämne]] med beteckningen '''Sn''' ([[latin]]: ''stannum''). Den här smidiga silvervita metallen [[oxidation\|oxiderar]] inte med [[syre]] vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot [[korrosion]] med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan [[antiken]], då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka [[koppar]]n, då de tillsammans bildar den hårda [[legering]]en [[brons]]. Tenn utvinns framförallt ur [[mineral]]et [[tennsten]] ([[kassiterit]]).		'''Tenn''' är ett silvervitt [[övrig metall\|metalliskt]] [[grundämne]] med beteckningen '''Sn''' (latin: ''stannum''). Den här smidiga silvervita metallen [[oxidation\|oxiderar]] inte med [[syre]] vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot [[korrosion]] med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan [[antiken]], då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka [[koppar]]n, då de tillsammans bildar den hårda [[legering]]en [[brons]]. Tenn utvinns framförallt ur [[mineral]]et [[tennsten]] ([[kassiterit]]).

	== Betydande egenskaper ==		== Betydande egenskaper ==
Rad 112:		Rad 112:
	== Historik ==		== Historik ==
	Tenn är en av de få metaller, som varit i användning ända sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från [[Indien]], dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtas stor del av det europeiska tennet från [[England]]. De brittiska öarna kallades av [[fenicier]]na för tennöarna.		Tenn är en av de få metaller, som varit i användning ända sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från [[Indien]], dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtas stor del av det europeiska tennet från [[England]]. De brittiska öarna kallades av [[fenicier]]na för tennöarna.
	Genom gravfynd i [[Egypten]] vet man att tennet varit i allmänt bruk redan [[4000 ~~f.Kr.\|4000]]~~-[[3000 f.Kr.]] Det har anträffats i ~~[[schweiz]]iska~~ pålbyggnader och var bekant i [[Kina]] och Indien åtminstone [[1800 f.Kr.]] I [[Fjärde Moseboken~~\|4 Mos.]]~~ 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna [[guld]], [[silver]], [[koppar]], [[järn]] och [[bly]].		Genom gravfynd i Egypten vet man att tennet varit i allmänt bruk redan 4000-3000 f.Kr. Det har anträffats i schweiziska pålbyggnader och var bekant i [[Kina]] och Indien åtminstone 1800 f.Kr. I Fjärde Moseboken 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna [[guld]], [[silver]], [[koppar]], [[järn]] och [[bly]].

	[[Fil:Tin-symbol.png\|thumb\|left\|100px\|Den historiska symbolen för tenn]]		[[Fil:Tin-symbol.png\|thumb\|left\|100px\|Den historiska symbolen för tenn]]
	Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, vilket kallas [[brons]]. De forntida högstående kulturerna i ~~[[Forntida~~ Egypten~~\|Egypten]]~~, den ~~[[Forntida Mesopotamien\|~~Mesopotamien]], ~~[[Kinas historia\|~~Kina]] och ~~[[Greklands historia\|~~Grekland]] byggde i stora delar sin kultur kring bronset, det användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer. I Antika världen vid den tiden, från [[3500 f.Kr.]] sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att man genom smältning av tennhaltig kopparmalm fick fram brons. Det var inte förrän ca [[600 f.Kr.]] som man började använda ren tenn. England däremot, började man redan under äldre bronsålder, ca. [[1800 f.Kr.]] utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.		Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, vilket kallas [[brons]]. De forntida högstående kulturerna i Egypten, den Mesopotamien, Kina och Grekland byggde i stora delar sin kultur kring bronset, det användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer. I Antika världen vid den tiden, från 3500 f.Kr. sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att man genom smältning av tennhaltig kopparmalm fick fram brons. Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. England däremot, började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.

	Den romerske författaren ~~[[Plinius den äldre\|~~Plinius]] benämnde tennet ''plumbum album'' ("vitt bly"; bly kallade han för ''plumbum nigrum'' = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som ''plumbum candidum'' ("glänsande bly"), ''stannum'' och ''stangnum''. Den svenske kemisten [[Jöns Jacob Berzelius]] använde det [[latinska]] ''stannum'' när han [[1812]] gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett ~~[[germanska språk\|~~germanskt]] ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på [[tyska]] heter det ''zinn'', [[engelska]] ''tin'' (numera vanligen istället ''pewter'') och på [[franska]] användes ordet ''tain'' för metallen redan på [[1200-talet]], detta blev vår tids ''étain''.		Den romerske författaren Plinius benämnde tennet ''plumbum album'' ("vitt bly"; bly kallade han för ''plumbum nigrum'' = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som ''plumbum candidum'' ("glänsande bly"), ''stannum'' och ''stangnum''. Den svenske kemisten [[Jöns Jacob Berzelius]] använde det [[latinska]] ''stannum'' när han [[1812]] gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det ''zinn'', engelska ''tin'' (numera vanligen istället ''pewter'') och på franska användes ordet ''tain'' för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids ''étain''.

	== Framställning ==		== Framställning ==

Dan Olsson den 25 februari 2013 kl. 01.01

2013-02-25T01:01:39Z

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2013 kl. 21.01
Rad 177:		Rad 177:
	[[Kategori:Grundämnen]]		[[Kategori:Grundämnen]]
	[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]		[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

	~~[[af:Tin]]~~
	~~[[am:ቆርቆሮ]]~~
	~~[[ar:قصدير]]~~
	~~[[an:Estanyo (elemento)]]~~
	~~[[ast:Estañu]]~~
	~~[[ay:Chayanta]]~~
	~~[[az:Qalay]]~~
	~~[[bn:টিন]]~~
	~~[[zh-min-nan:Siah]]~~
	~~[[be:Волава]]~~
	~~[[be-x-old:Цына]]~~
	~~[[bg:Калай]]~~
	~~[[bs:Kalaj]]~~
	~~[[br:Staen]]~~
	~~[[ca:Estany (element)]]~~
	~~[[cv:Тăхлан]]~~
	~~[[ceb:Tansan]]~~
	~~[[cs:Cín]]~~
	~~[[co:Stagnu]]~~
	~~[[cy:Tun]]~~
	~~[[da:Tin]]~~
	~~[[de:Zinn]]~~
	~~[[nv:Béésh Dildǫʼí]]~~
	~~[[et:Tina]]~~
	~~[[el:Κασσίτερος]]~~
	~~[[en:Tin]]~~
	~~[[myv:Валдо киве]]~~
	~~[[es:Estaño]]~~
	~~[[eo:Stano]]~~
	~~[[eu:Eztainu]]~~
	~~[[fa:قلع]]~~
	~~[[hif:Tin]]~~
	~~[[fr:Étain]]~~
	~~[[fy:Tin (elemint)]]~~
	~~[[fur:Stagn]]~~
	~~[[ga:Stán]]~~
	~~[[gv:Stainney]]~~
	~~[[gd:Staoin]]~~
	~~[[gl:Estaño]]~~
	~~[[hak:Siak]]~~
	~~[[xal:Цанхорһлҗн]]~~
	~~[[ko:주석 (원소)]]~~
	~~[[hy:Անագ]]~~
	~~[[hi:त्रपु]]~~
	~~[[hr:Kositar]]~~
	~~[[io:Stano]]~~
	~~[[id:Timah]]~~
	~~[[ia:Stanno]]~~
	~~[[os:Къала]]~~
	~~[[is:Tin]]~~
	~~[[it:Stagno (elemento chimico)]]~~
	~~[[he:בדיל]]~~
	~~[[jv:Timah]]~~
	~~[[kn:ತವರ]]~~
	~~[[ka:კალა (ელემენტი)]]~~
	~~[[kk:Қалайы]]~~
	~~[[kw:Sten]]~~
	~~[[sw:Stani]]~~
	~~[[kv:Озысь]]~~
	~~[[ht:Eten]]~~
	~~[[ku:Pîl (metal)]]~~
	~~[[mrj:Вулны]]~~
	~~[[lbe:Къалай]]~~
	~~[[la:Stannum]]~~
	~~[[lv:Alva]]~~
	~~[[lb:Zënn]]~~
	~~[[lt:Alavas]]~~
	~~[[lij:Stagno (metallo)]]~~
	~~[[jbo:tinci]]~~
	~~[[hu:Ón]]~~
	~~[[mk:Калај]]~~
	~~[[ml:വെളുത്തീയം]]~~
	~~[[mr:टिन]]~~
	~~[[ms:Timah]]~~
	~~[[mdf:Валдакиви]]~~
	~~[[my:တင်း(ဓာတုဗေဒ)]]~~
	~~[[nah:Amochitl]]~~
	~~[[nl:Tin (element)]]~~
	~~[[ja:スズ]]~~
	~~[[frr:Tan (element)]]~~
	~~[[no:Tinn (grunnstoff)]]~~
	~~[[nn:Grunnstoffet tinn]]~~
	~~[[oc:Estam]]~~
	~~[[uz:Qalay]]~~
	~~[[pa:ਟੀਨ]]~~
	~~[[pnb:ٹن]]~~
	~~[[koi:Озісь]]~~
	~~[[nds:Tinn]]~~
	~~[[pl:Cyna]]~~
	~~[[pt:Estanho]]~~
	~~[[ro:Staniu]]~~
	~~[[qu:Chayanta]]~~
	~~[[rue:Цін]]~~
	~~[[ru:Олово]]~~
	~~[[sah:Хорҕолдьун]]~~
	~~[[sa:बङ्गम्]]~~
	~~[[stq:Tin]]~~
	~~[[sq:Kallaj]]~~
	~~[[scn:Stagnu]]~~
	~~[[simple:Tin]]~~
	~~[[sk:Cín]]~~
	~~[[sl:Kositer]]~~
	~~[[ckb:قەڵای]]~~
	~~[[sr:Калај]]~~
	~~[[sh:Kalaj]]~~
	~~[[fi:Tina]]~~
	~~[[tl:Lata]]~~
	~~[[ta:வெள்ளீயம்]]~~
	~~[[te:తగరము]]~~
	~~[[th:ดีบุก]]~~
	~~[[tg:Қалъ]]~~
	~~[[chr:ᏔᎷᎩᏍᎩᏳᏍᏗ]]~~
	~~[[tr:Kalay]]~~
	~~[[uk:Олово]]~~
	~~[[ur:قلع]]~~
	~~[[ug:قەلەي]]~~
	~~[[vep:Tin]]~~
	~~[[vi:Thiếc]]~~
	~~[[fiu-vro:Tina]]~~
	~~[[zh-classical:錫]]~~
	~~[[war:Lata]]~~
	~~[[wuu:锡]]~~
	~~[[yi:צין]]~~
	~~[[yo:Tánganran]]~~
	~~[[zh-yue:錫]]~~
	~~[[zh:锡]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T19:00:13Z

1 version

Ny sida

{{grundämne|
|namn=tenn
|tecken=Sn
|atomnr=50
|föreg-namn=[[indium]]
|nästa-namn=[[antimon]]
|föreg-i-serie=[[germanium|Ge]]
|nästa-i-serie=[[bly|Pb]]
|bild-periodiska-systemet=Sn-TableImage.png
|kemisk-serie=övrig metall
|grupp=14
|period=5
|block=p
|densitet=7310
|hårdhet=1,5
|utseende=silverglänsande grå
|bild-utseende=Sn,50.jpg
|atommassa=118,710
|atomradie=145 (145)
|kovalent-radie=141
|van-der-Waal-radie=217
|elektronkonfig=[ [[Krypton|Kr]] ]4d105s25p2
|e-minus=2, 8, 18, 18, 4
|oxidationstillstånd-oxid='''4''', 2 ([[amfoterisk]])
|kristallstruktur=tetragonal
|tillstånd=fast
|magnetiska egenskaper=icke magnetisk
|smältpunkt=505,08 [[Kelvin|K]] (232 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt=2875 K (2623 °C)
|molvolym=16,29 · 10−6
|molpotens=
|ångbildningsvärme=295,8
|smältvärme=7,029
|ångtryck=5,78·10-21 [[Pascal (måttenhet)|Pa]] vid 505 K
|ljudhastighet=2500
|elektronegativitet=1,96
|värmekapacitet=228
|elektrisk-ledning=9,17·106
|värmeledning=66,6
|joniseringspot-1=708,6
|joniseringspot-2=1411,8
|joniseringspot-3=2943,0
|joniseringspot-4=3930,3
|joniseringspot-5=7456
|isotoper=
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 112Sn
|förekomst = 0,97 %
|stabil-neutroner = 62
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 114Sn
|förekomst = 0,65 %
|stabil-neutroner = 64
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 115Sn
|förekomst = 0,34 %
|stabil-neutroner = 65
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 116Sn
|förekomst = 14,54 %
|stabil-neutroner = 66
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 117Sn
|förekomst = 7,68 %
|stabil-neutroner = 67
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 118Sn
|förekomst = 24,23 %
|stabil-neutroner = 68
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 119Sn
|förekomst = 8,59 %
|stabil-neutroner = 69
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 120Sn
|förekomst = '''32,59 %'''
|stabil-neutroner = 70
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 122Sn
|förekomst = 4,63 %
|stabil-neutroner = 72
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 124Sn
|förekomst = 5,79 %
|stabil-neutroner = 74
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 126Sn
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = ca 100 000 år
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 0,380
|sönderfallsprodukt = 126[[Antimon|Sb]]
}}
}}
'''Tenn''' är ett silvervitt [[övrig metall|metalliskt]] [[grundämne]] med beteckningen '''Sn''' ([[latin]]: ''stannum''). Den här smidiga silvervita metallen [[oxidation|oxiderar]] inte med [[syre]] vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot [[korrosion]] med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan [[antiken]], då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka [[koppar]]n, då de tillsammans bildar den hårda [[legering]]en [[brons]]. Tenn utvinns framförallt ur [[mineral]]et [[tennsten]] ([[kassiterit]]).

== Betydande egenskaper ==
Tenn är en formbar, smidig, [[kristall]]in [[metall]]. Den är beständig i syre och salt, sött och destillerat [[vatten]] (den skyddas av en oxidfilm), men kan angripas av [[bas (kemi)|baser]], [[syror]] och [[surt salt]]. När smält tenn stelnar uppstår så kallad '''β-tenn''' som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer kommer grå förhöjda partier att uppstå på ytan, man säger att föremålet drabbats av '''tennpest'''. Detta kan förhindras genom att man legerar tennet med [[antimon]] eller [[vismut]].

Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att '''tennskrik''' uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad [[mekanisk tvillingbildning]] (det vill säga att [[metallgitter|metallgittret]] skjuvas om med ljudets hastighet i materialet). Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska [[ljudbang]]ar kan höras. Se även [[akustisk emission]].

== Historik ==
Tenn är en av de få metaller, som varit i användning ända sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från [[Indien]], dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtas stor del av det europeiska tennet från [[England]]. De brittiska öarna kallades av [[fenicier]]na för tennöarna.
Genom gravfynd i [[Egypten]] vet man att tennet varit i allmänt bruk redan [[4000 f.Kr.|4000]]-[[3000 f.Kr.]] Det har anträffats i [[schweiz]]iska pålbyggnader och var bekant i [[Kina]] och Indien åtminstone [[1800 f.Kr.]] I [[Fjärde Moseboken|4 Mos.]] 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna [[guld]], [[silver]], [[koppar]], [[järn]] och [[bly]].

[[Fil:Tin-symbol.png|thumb|left|100px|Den historiska symbolen för tenn]]
Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, vilket kallas [[brons]]. De forntida högstående kulturerna i [[Forntida Egypten|Egypten]], den [[Forntida Mesopotamien|Mesopotamien]], [[Kinas historia|Kina]] och [[Greklands historia|Grekland]] byggde i stora delar sin kultur kring bronset, det användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer. I Antika världen vid den tiden, från [[3500 f.Kr.]] sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att man genom smältning av tennhaltig kopparmalm fick fram brons. Det var inte förrän ca [[600 f.Kr.]] som man började använda ren tenn. England däremot, började man redan under äldre bronsålder, ca. [[1800 f.Kr.]] utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.

Den romerske författaren [[Plinius den äldre|Plinius]] benämnde tennet ''plumbum album'' ("vitt bly"; bly kallade han för ''plumbum nigrum'' = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som ''plumbum candidum'' ("glänsande bly"), ''stannum'' och ''stangnum''. Den svenske kemisten [[Jöns Jacob Berzelius]] använde det [[latinska]] ''stannum'' när han [[1812]] gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett [[germanska språk|germanskt]] ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på [[tyska]] heter det ''zinn'', [[engelska]] ''tin'' (numera vanligen istället ''pewter'') och på [[franska]] användes ordet ''tain'' för metallen redan på [[1200-talet]], detta blev vår tids ''étain''.

== Framställning ==
Tenn finns huvudsakligen i mineralet [[kassiterit]], SnO2 och kommer numera från fyndigheter i [[Kina]], [[Peru]], [[Brasilien]], [[Malaysia]], [[Bolivia]], [[Indonesien]], [[Australien]], [[Zaire]], [[Thailand]] och [[Nigeria]]. Världsproduktionen är ca 200 000 ton rent tenn per år. Ur tennmalmen erhålles metallen genom reducerande smältning med [[kol]] i speciella [[reverberugn]]ar.

{| class="prettytable"
|+ De 20 största tennproducenter i världen (2003) Källa: [[Handelsblatt]] Världen i siffror (på tyska, 2005)
|- class="hintergrundfarbe6"
! rankning
! land
! mängd (i [[Ton (enhet)|t]])
! rankning
! land
! mängd (i t)
|-
| 1 || [[Kina]]|| 55 600 || 11 || [[Thailand]] || 980
|-
| 2 || [[Peru]] || 40 202 || 12 || [[Kongo-Kinshasa]] || 900
|-
| 3 || [[Bolivia]] || 16 754 || 13 || [[Ruanda]] || 427
|-
| 4 || [[Brasilien]] || 13 800 || 14 || [[Laos]] || 360
|-
| 5 || [[Indonesien]] || 10 656 || 15 || [[Portugal]] || 218
|-
| 6 || [[Ryssland]] || 7 200 || 16 || [[Burma]] || 190
|-
| 7 || [[Vietnam]] || 4 600 || 17 || [[Indien]] || 54
|-
| 8 || [[Malaysia]] || 3 359 || 18 || [[Mexiko]] || 21
|-
| 9 || [[Australien]] || 1 465 || 19 || [[Niger]] || 17
|-
| 10 || [[Nigeria]] || 1 300 || 20 || [[Spanien]] || 4
|}

== Användning ==
Man upptäckte tidigt att tenn kan användas som [[korrosion]]sskydd genom att lägga ett tennöverdrag på ytor av [[järn]] och [[stål]]. Förtennade plåtbehållare används till exempel i form av [[konservburk]]ar och läskedrycksburkar. Den irländska flöjttypen [[tin whistle]] fick sitt namn för att den började massproduceras av [[bleckplåt]].
Också kopparföremål som använts om behållare för livsmedel har förtennats, inte för att hindra korrosion utan för att hindra att giftig [[kopparoxid]] kommer i maten.

* Tenn används alltjämt som komponent i olika legeringar, som till exempel [[brons]], [[klockmetall]], [[babbittmetall]], [[vitmetall]], [[hårdtenn]] (från 85% till 99% tenn), [[fosforbrons]] och [[lödtenn]] (mjuklod).
* Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
* [[stannoklorid]] är ett salt som används som reducerande medel och som betningsmedel i tryckmetoden [[kattuntryckning]]
* Förr (fram till mitten på 1900-talet) användes tenn i form av [[stanniol]] (en form av [[folie]]) för att förpacka mat (speciellt ost, chokladkakor) och annat. En speciell tillämpning var som formbar tätbricka inuti [[kapsyl]]en till [[läskedryck]]flaskor. Därefter har tennfoliet ersatts av [[aluminiumfolie]] och [[plastfolie]]r av olika slag.
* Tenn används också som trådmaterial, ofta inom legering med silver (som ''Luleåtråd'') eller [[Tenntråd|utan]].<ref>http://www.blocket.se/jamtland/Armband__tenntrad_26249847.htm</ref> Den tycks låta inom den sydsamiska traditionen.<ref>http://www.haljeboda.info/historia_tenn_och_skin.htm</ref> Också är det en möjlig komponent inom [[flugfiske]]t.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Koppar]]
* [[Brons]]
* [[Förtenning]]
* [[Morrhår (metallurgi)]]

== Referenser ==
<references/>

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

[[af:Tin]]
[[am:ቆርቆሮ]]
[[ar:قصدير]]
[[an:Estanyo (elemento)]]
[[ast:Estañu]]
[[ay:Chayanta]]
[[az:Qalay]]
[[bn:টিন]]
[[zh-min-nan:Siah]]
[[be:Волава]]
[[be-x-old:Цына]]
[[bg:Калай]]
[[bs:Kalaj]]
[[br:Staen]]
[[ca:Estany (element)]]
[[cv:Тăхлан]]
[[ceb:Tansan]]
[[cs:Cín]]
[[co:Stagnu]]
[[cy:Tun]]
[[da:Tin]]
[[de:Zinn]]
[[nv:Béésh Dildǫʼí]]
[[et:Tina]]
[[el:Κασσίτερος]]
[[en:Tin]]
[[myv:Валдо киве]]
[[es:Estaño]]
[[eo:Stano]]
[[eu:Eztainu]]
[[fa:قلع]]
[[hif:Tin]]
[[fr:Étain]]
[[fy:Tin (elemint)]]
[[fur:Stagn]]
[[ga:Stán]]
[[gv:Stainney]]
[[gd:Staoin]]
[[gl:Estaño]]
[[hak:Siak]]
[[xal:Цанхорһлҗн]]
[[ko:주석 (원소)]]
[[hy:Անագ]]
[[hi:त्रपु]]
[[hr:Kositar]]
[[io:Stano]]
[[id:Timah]]
[[ia:Stanno]]
[[os:Къала]]
[[is:Tin]]
[[it:Stagno (elemento chimico)]]
[[he:בדיל]]
[[jv:Timah]]
[[kn:ತವರ]]
[[ka:კალა (ელემენტი)]]
[[kk:Қалайы]]
[[kw:Sten]]
[[sw:Stani]]
[[kv:Озысь]]
[[ht:Eten]]
[[ku:Pîl (metal)]]
[[mrj:Вулны]]
[[lbe:Къалай]]
[[la:Stannum]]
[[lv:Alva]]
[[lb:Zënn]]
[[lt:Alavas]]
[[lij:Stagno (metallo)]]
[[jbo:tinci]]
[[hu:Ón]]
[[mk:Калај]]
[[ml:വെളുത്തീയം]]
[[mr:टिन]]
[[ms:Timah]]
[[mdf:Валдакиви]]
[[my:တင်း(ဓာတုဗေဒ)]]
[[nah:Amochitl]]
[[nl:Tin (element)]]
[[ja:スズ]]
[[frr:Tan (element)]]
[[no:Tinn (grunnstoff)]]
[[nn:Grunnstoffet tinn]]
[[oc:Estam]]
[[uz:Qalay]]
[[pa:ਟੀਨ]]
[[pnb:ٹن]]
[[koi:Озісь]]
[[nds:Tinn]]
[[pl:Cyna]]
[[pt:Estanho]]
[[ro:Staniu]]
[[qu:Chayanta]]
[[rue:Цін]]
[[ru:Олово]]
[[sah:Хорҕолдьун]]
[[sa:बङ्गम्]]
[[stq:Tin]]
[[sq:Kallaj]]
[[scn:Stagnu]]
[[simple:Tin]]
[[sk:Cín]]
[[sl:Kositer]]
[[ckb:قەڵای]]
[[sr:Калај]]
[[sh:Kalaj]]
[[fi:Tina]]
[[tl:Lata]]
[[ta:வெள்ளீயம்]]
[[te:తగరము]]
[[th:ดีบุก]]
[[tg:Қалъ]]
[[chr:ᏔᎷᎩᏍᎩᏳᏍᏗ]]
[[tr:Kalay]]
[[uk:Олово]]
[[ur:قلع]]
[[ug:قەلەي]]
[[vep:Tin]]
[[vi:Thiếc]]
[[fiu-vro:Tina]]
[[zh-classical:錫]]
[[war:Lata]]
[[wuu:锡]]
[[yi:צין]]
[[yo:Tánganran]]
[[zh-yue:錫]]
[[zh:锡]]