Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 17.12

2013-03-02T17:12:43Z

← Äldre version		Versionen från 2 mars 2013 kl. 13.12
Rad 43:		Rad 43:
	[[Kategori:Mekanik]]		[[Kategori:Mekanik]]
	[[Kategori:Akustik]]		[[Kategori:Akustik]]

	~~[[en:Vibration]]~~
	~~[[ar:اهتزاز]]~~
	~~[[ca:Vibració]]~~
	~~[[da:Vibration]]~~
	~~[[de:Vibration]]~~
	~~[[es:Vibración]]~~
	~~[[simple:Vibration]]~~
	~~[[sl:Vibracija]]~~
	~~[[fi:Värähtely]]~~
	~~[[tr:Titreşim]]~~
	~~[[uk:Вібрація]]~~
	~~[[zh:振動學]]~~
	~~[[fa:ارتعاش]]~~
	~~[[fr:Vibration]]~~
	~~[[hr:Vibracije]]~~
	~~[[id:Getaran]]~~
	~~[[it:Vibrazione]]~~
	~~[[ru:Виброизоляция]]~~
	~~[[hu:Rezgés]]~~
	~~[[kk:Вибрация]]~~
	~~[[mr:कंपन]]~~
	~~[[pl:Wibracje]]~~
	~~[[ru:Вибрация]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-25T15:37:55Z

1 version

Ny sida

'''Vibration''' är en [[svängning]]srörelse kring ett [[jämvikt]]släge i ett [[mekaniskt system]]. De [[oscillerande]] svängningarna kan vara periodiska som hos en [[pendel]], eller [[slump]]mässiga som skakningarna hos ett hjul som rullar på en guppig grusväg.

Vibrationer kan vara önskvärda. Ett exempel är [[stämgaffel]]ns svängningar, liksom konen på en [[högtalare]]. Men det är vanligare att vibration är oönskad, slukar energi och skapar [[buller]]. Exempelvis brukar skakningar från motorer vara oönskade. Oönskade vibrationer kan vara orsakade av obalans i roterande delar, ojämn friktion, tandmönster hos kugghjul och så vidare. Omsorgsfull design kan ofta minska vibrationer avsevärt.

Teoribildningarna kring [[ljud]]/[[buller]] respektive vibration är närbesläktade. Ljud är tryckvågor som orsakats av vibrerande föremål; till exempel en sångares stämband. Analogt kan tryckvågor skapa vibration hos föremål, så som örats [[trumhinna]]. Likheten gör att [[bullerdämpning]]sproblem ofta handlar om att förebygga vibration.

== Mätning av vibration ==
[[Fil:Wave-sv.png|thumb|höger]]
Vibration kan mätas i storheterna [[förskjutning]], [[hastighet]] eller [[acceleration]]. För storheten acceleration används SI-enheten [[meter per kvadratsekund|m/s²]]. Ibland används istället en multipel av [[Tyngdacceleration | jordaccelerationen]] ''g''. Mätresultaten brukar presenteras som toppvärde eller effektivvärde.

Svängningar styrs av olika typer av [[kraft]]er: [[massa|masskrafter]], återförande krafter, [[dämpning|dämpande]] krafter och störande (pådrivande, exciterande) krafter.

Vibrationens tidshistoria har också betydelse och mäts som [[frekvens]], kurvform, frekvensområde, [[spektrum]], etc.

Se även [[självsvängning]] och [[vågrörelse]].

== Vibrationer och människokroppen ==
Ett vibrerande system kan innehålla mänskliga kroppsdelar eller organ (Eng: "Human vibration"). Genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:15 finns numera hygieniska gränser för yrkesmässig exponering av så kallad [[helkroppsvibration]] (HKV) resp [[Hand–arm-vibrationssyndrom|hand-armvibration]] (HAV)<ref>[http://www.av.se/dokument/afs/AFS2005_15.pdf Arbetsmiljöverkets föreskrift om vibrationer]</ref>. Vid bedömning av hur människokroppen påverkas av en viss vibration, filtreras först vibrationssignalen för att ta hänsyn till hur vibrationer med olika frekvenser fortplantas till kroppens inre organ. Filtreringen undertrycker dels mycket långsamma svängningar, dels mycket snabba svängningar. Effekten kan illustreras med att hoppa bungy jump. Vid ett sånt hopp kan man utsättas för 20–30 m/s² acceleration med tämligen låg frekvens. Efter frekvensviktning undertrycks det lågfrekventa innehållet i signalen mycket kraftigt. Därför kan det vägda mätresultatet sjunka till under 1 m/s² vilket är mindre än medelvibrationen på förarsitsen vid grovbrytning av väg med bandschaktare. Så är också bandtraktorkörning i normalfallet mer hälsovådligt än bungy jumping. För helkroppsvibration är [[insatsvärde]]t 0,5 m/s² medan [[gränsvärde]]t (exponeringsgränsen) är 1,1 m/s² i medelvärde över en normal arbetsdag om 8 timmar.

=== Vibration mäts ofta som effektivvärde ===
Vibrationers acceleration mäts ofta som [[effektivvärde]] (kvadratiskt medelvärde; på engelska: "Root-Mean-Square", RMS), så som Arbetsmiljöverkets [[insatsvärde]] för vibrationsexponering på jobbet. Särskilt vid mätning av [[komfort]]påverkande [[helkroppsvibration]]er beräknas löpande effektivvärde (running RMS), oftast över ett glidande tidfönster med 1 sekunds bredd. Detta gör det möjligt att studera flera viktiga parametrar. Ett exempel är Maximum Transient Vibration Value (MTVV), vilket är ett mått på den kraftigaste stötformade vibrationen i mätserien.<ref>Internationell standard ISO 2631-1 (1997)</ref>

== Särskild hälsorisk av stötformig vibration ==
För upprepad exponering av stötformig helkroppsvibration hänvisar vibrationsföreskriften AFS 2005:15 till den internationella standarden SS-ISO 2631-5. Med denna metod används mätdata över uppåtriktade mekaniska stötar för att beräkna kotkompressionstrycket ''Sed''. Om Sed är under 0,5 [[Pascal|MPa]] anses hälsorisken vara låg. Vid mätning på förarsits i buss på gator med fartdämpande vägbulor har Sed i många fall varit över 0,8 MPa vilket innebär hög hälsorisk. Sedan 2007 åtgärdas vägbulor på gator med busstrafik om de vid mätning visats ge Sed över 0,5 MPa vid busskörning i laglig fart.

Färdvibration i vägfordon påverkas av [[vägojämnhet]]er, fordonets hastighet samt fordonets [[fjädringssystem]]. Vid hastigheter under cirka 30 km/h har hastigheten ofta mycket stor betydelse för vibrationsnivån. Vid högre hastigheter, så som normal landsvägskörning, har vanligtvis underlagets ojämnhet störst betydelse.<ref>[http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1989/2000_31_helkroppsvibrationer_vid_fard_pa_ojamna_vagar.pdf Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar, Vägverket publ 2000:31]</ref>

=== Skaderisker vid helkroppsvibrationer ===
Enligt arbetsmiljöverket kan arbete som ger helkroppsvibrationer fördubbla risken för ländryggsmärta, och risken för nack och skuldersmärtor ökar med. Mest utsatta är maskin och fordonsförare och skogs och jordbruksarbetare. Kombinationen av [[stillasittande]] arbete och helkroppsvibration har misstänkts vara orsak<ref>{{webbref|titel=Arbetsmiljöarbete|url=Skador av helkroppsvibrationer: Vad säger forskningen?|verk=Skador av helkroppsvibrationer: Vad säger forskningen?|utgivare=Arbetsmiljöverket|hämtdatum=11 mars 2012}}</ref>. En systematisk kunskapsöversikt har visat att långvarigt sittande i sig inte innebar ökad risk för ländryggssmärta eller ischias. Däremot innebär långvarigt sittande i kombination med exponering för
helkroppsvibration och ogynnsamma arbetsställningar ökad risk för både ländryggsbesvär och ischias<ref>[http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2011_08.pdf Arbete och helkroppsvibrationer – hälsorisker, Arbetsmiljöverket rapport 2011:8]</ref>.

== Se även ==
* [[Amplitud]]
* [[Resonans]]
* [[Våglängd]]

== Referenser ==
<references/>
{{enwp}}

{{mekanikstub}}

[[Kategori:Mekanik]]
[[Kategori:Akustik]]

[[en:Vibration]]
[[ar:اهتزاز]]
[[ca:Vibració]]
[[da:Vibration]]
[[de:Vibration]]
[[es:Vibración]]
[[simple:Vibration]]
[[sl:Vibracija]]
[[fi:Värähtely]]
[[tr:Titreşim]]
[[uk:Вібрація]]
[[zh:振動學]]
[[fa:ارتعاش]]
[[fr:Vibration]]
[[hr:Vibracije]]
[[id:Getaran]]
[[it:Vibrazione]]
[[ru:Виброизоляция]]
[[hu:Rezgés]]
[[kk:Вибрация]]
[[mr:कंपन]]
[[pl:Wibracje]]
[[ru:Вибрация]]

Vibration - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 17.12

Dan Olsson: 1 version