Volfram - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 22.36

2013-02-26T22:36:43Z

@@ Rad 84: / Rad 84: @@
 }}
 }}
-'''Volfram''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] som upptäcktes 1783 av [[Carl Wilhelm Scheele]]. Volfram har den högsta [[smältpunkt]]en av alla metaller och används därför bland annat i [[glödlampa|glödlampor]].
+'''Volfram''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] som upptäcktes 1783 av Carl Wilhelm Scheele. Volfram har den högsta [[smältpunkt]]en av alla metaller och används därför bland annat i [[glödlampa|glödlampor]].
 == Historik och namn ==
@@ Rad 104: / Rad 104: @@
 Volfram är ett mycket sällsynt grundämne. Halten av ämnet i jordskorpan är endast cirka 1 g/ton. Ämnet förekommer också endast i låga koncentrationer i jordens hydro- och biosfärer. Koncentrationen i havsvatten är endast cirka 0,1 mg/ton.<ref name="NE-f">Lars Ivar Elding: ''Förekomst'', under uppslagsordet "volfram". [[Nationalencyklopedin]], läst 20 juli 2009 </ref>
-Ungefär hälften av världens volframtillgångar finns i [[Kina]]. Också [[Ryssland]], [[USA]], [[Kanada]], [[Sydkorea]] och [[Bolivia]] har betydande tillgångar.<ref name="Groen" />
+Ungefär hälften av världens volframtillgångar finns i Kina. Också Ryssland, USA, Kanada, Sydkorea och Bolivia har betydande tillgångar.<ref name="Groen" />
 Volfram förekommer inte i ren form i naturen. Den främsta gruppen av volframföreningar är [[volframat]]erna. Förutom volframaterna känner man även till några [[sulfid]]er, en [[silikat]] och en [[oxyklorid]], men dessa är väldigt sällsynta. De ekonomiskt mest viktiga volframmineralerna är [[scheelit]] och [[volframit]].<ref name="Groen" />
@@ Rad 120: / Rad 120: @@
 [[Kategori:Grundämnen]]
 [[Kategori:Eldfasta material]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-23T18:59:37Z

1 version

Ny sida

{{Grundämne
|tecken = W
|atomnr = 74
|föreg-namn = [[tantal]]
|nästa-namn = [[rhenium]]
|föreg-i-serie = [[Molybden|Mo]]
|nästa-i-serie = [[Seaborgium|Sg]]
|bild-periodiska-systemet = W-TableImage.png
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 6
|period = 6
|block = d
|densitet = 19250
|hårdhet = 7,5
|utseende = Grå-vit glänsande
|bild-utseende = Wolfram_evaporated_crystals_and_1cm3_cube.jpg
|atommassa = 183,84
|atomradie = 135 (193)
|kovalent-radie = 146
|van-der-Waal-radie =
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[Xenon|Xe]]<nowiki>]</nowiki>4f145d46s2
|e-minus = 2, 8, 18, 32, 12, 2
|oxidationstillstånd-oxid = '''6''', 5, 4, 3, 2 (svag [[syra]])
|kristallstruktur = kubisk rymdcentrerad packning
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 3695 [[Kelvin|K]] (3422 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 5828 K (5555 °C)
|molvolym = 9,47
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 824
|smältvärme = 35,4
|ångtryck = 4,27 Pa vid 3680 K
|ljudhastighet = 5174
|elektronegativitet = 2,36
|värmekapacitet = 130
|elektrisk-ledning = 18,9 × 106
|värmeledning = 174
|joniseringspot-1 = 770
|joniseringspot-2 = 1700
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 180W
|förekomst = 0,13 %
|halveringstid = 1,8 × 1018 år
|sönderfallstyp = [[Alfa-sönderfall|α]]
|sönderfallsenergi = 2,516
|sönderfallsprodukt = 176[[Hafnium|Hf]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 181W
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 121,2 d
|sönderfallstyp = [[elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 0,188
|sönderfallsprodukt = 181[[Tantal|Ta]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 182W
|förekomst = 26,3 %
|stabil-neutroner = 108
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 183W
|förekomst = 14,3 %
|stabil-neutroner = 109
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 184W
|förekomst = '''30,67 %'''
|stabil-neutroner = 110
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 185W
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 75,1 d
|sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β-]]
|sönderfallsenergi = 0,433
|sönderfallsprodukt = 185[[Rhenium|Re]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 186W
|förekomst = 28,6 %
|stabil-neutroner = 112
}}
}}
'''Volfram''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] som upptäcktes 1783 av [[Carl Wilhelm Scheele]]. Volfram har den högsta [[smältpunkt]]en av alla metaller och används därför bland annat i [[glödlampa|glödlampor]].

== Historik och namn ==
[[Fil:TungstenMetalUSGOV.jpg|thumb|left|200px|En behållare med volfram]]
Metallen volfram upptäcktes 1783 av de spanska bröderna J.J. och Don F. de Elhuyar, när de lyckades reducera och få fram den rena metallen. Två år tidigare hade [[Carl Wilhelm Scheele]] varit det nya grundämnet på spåren när han påvisat den okända "tungstenssyran". Scheele var den som offentliggjorde spanjorernas slutliga upptäckt och den som med viss orätt kom att bli förknippad med upptäckten. Mineralet [[scheelit]], där "tungstenssyran" ingick, var redan känt och hade 1751 fått namnet tungsten på grund av sin höga densitet.<ref name=ne>[http://www.ne.se/lang/volfram "volfram".] NE.se. Läst 3 november 2012.</ref>

Tidigare hade mineralet i tysk bergshantering kallats ''wolfram'' ('vargfradga'), och 'volfram' var det namn bröderna de Elhuyar gav sitt nya grundämne. Scheeles ''tungsten'' blev också en spritt benämning, men numera syftar tungsten i svenska språket enbart på scheelit. På engelska kallas grundämnet dock fortfarande ''tungsten'', och motsvarande ord finns på bland annat franska och italienska. Symbolen W och det nutida svenska namnet volfram kommer från tyska "wolf rahm". Det tyska namnet syftar på det "varglika" sätt på vilket grundämnet reagerade med smält [[tenn]].<ref name=ne/><ref name="Groen">John C. Groen: Tungsten. Encyclopedia of Earth Science: Geochemistry. Kluwer Academic Publishers 1998.</ref>

== Egenskaper ==
Volframs mest kännetecknande egenskap är dess höga smältpunkt, 3695 Kelvin, den högsta bland alla metaller. Kokpunkten är 5828 Kelvin. Volfram har också en anmärkningsvärt hög dragstyrka, ungefär 2000–3500 MPa vid 25 °C.<ref name="Groen" />

Volfram är den enda metallen från den tredje övergångsmetallserien som förekommer i [[biomolekyler]]. Volfram är också det tyngsta kända ämnet som används av levande organismer.<ref>{{Tidningsref |titel = The active sites of molybdenum- and tungsten-containing enzymes|författare = J McMaster and John H Enemark|tidning = Current Opinion in Chemical Biology|volym = 2|nummer = 2|sidor = 201–207|datum = 1998|url = |doi = 10.1016/S1367-5931(98)80061-6}}</ref><ref>{{Tidningsref |titel = Molybdenum and tungsten in biology|författare = Russ Hille|tidning = Trends in Biochemical Sciences|volym = 27|nummer = 7|sidor = 360–367|datum = 2002|url = |doi = 10.1016/S0968-0004(02)02107-2}}</ref>

== Användning ==
[[Fil:Gluehlampe 01 KMJ.jpg|thumb|left|150px|En glödlampa med en glödtråd av volfram]]
Volfram används främst vid metallbearbetning och gruvdrift samt till byggnadsmaskiner. Oftast används då väldigt hårda [[volframkarbid]]er som WC och W2C. Det näst största användningsområdet är i lampor och andra elektriska tillämpningar. Eftersom volfram tål mycket höga [[temperatur]]er används det i [[glödtråd]]ar till [[glödlampa|glödlampor]]. Kalcium- och magnesiumvolframater kan också användas i [[lysrör]].<ref name="Groen" /> Wolframlampor används flitigt i [[spektrofotometer]], då det är en utmärkt källa till kontinuerligt synlig och infraröd strålning, med användbar strålning i våglängderna 320 - 2500 nm. <ref name="Quantitative Chemical Analysis">Daniel C. Harris: "Quantitative Chemical Analysis"; seventh edition. W.H. Freeman and Company 2007, Newyork.</ref>

== Förekomst ==
Volfram är ett mycket sällsynt grundämne. Halten av ämnet i jordskorpan är endast cirka 1 g/ton. Ämnet förekommer också endast i låga koncentrationer i jordens hydro- och biosfärer. Koncentrationen i havsvatten är endast cirka 0,1 mg/ton.<ref name="NE-f">Lars Ivar Elding: ''Förekomst'', under uppslagsordet "volfram". [[Nationalencyklopedin]], läst 20 juli 2009 </ref>

Ungefär hälften av världens volframtillgångar finns i [[Kina]]. Också [[Ryssland]], [[USA]], [[Kanada]], [[Sydkorea]] och [[Bolivia]] har betydande tillgångar.<ref name="Groen" />

Volfram förekommer inte i ren form i naturen. Den främsta gruppen av volframföreningar är [[volframat]]erna. Förutom volframaterna känner man även till några [[sulfid]]er, en [[silikat]] och en [[oxyklorid]], men dessa är väldigt sällsynta. De ekonomiskt mest viktiga volframmineralerna är [[scheelit]] och [[volframit]].<ref name="Groen" />

== Se även ==
* [[Scheelit]]
* [[Periodiska systemet]]
* [[Volframlampa]]

==Referenser==
<references/>

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Eldfasta material]]
{{Link GA|en}}
{{Link GA|es}}

[[af:Wolfram]]
[[am:ተንግስተን]]
[[ar:تنجستن]]
[[an:Tungstén]]
[[az:Volfram]]
[[bn:টাংস্টেন]]
[[be:Вальфрам]]
[[be-x-old:Вальфрам]]
[[bg:Волфрам]]
[[bs:Volfram]]
[[br:Wolfram (tungsten)]]
[[ca:Tungstè]]
[[cv:Вольфрам]]
[[ceb:Wolframyo]]
[[cs:Wolfram]]
[[co:Tungstenu]]
[[cy:Twngsten]]
[[da:Wolfram]]
[[de:Wolfram]]
[[et:Volfram]]
[[el:Βολφράμιο]]
[[en:Tungsten]]
[[es:Wolframio]]
[[eo:Volframo]]
[[eu:Wolfram]]
[[fa:تنگستن]]
[[hif:Tungsten]]
[[fr:Tungstène]]
[[fur:Tungsten]]
[[ga:Tungstan]]
[[gv:Tungsten]]
[[gl:Volframio]]
[[hak:Vû]]
[[xal:Волфрам]]
[[ko:텅스텐]]
[[hy:Վոլֆրամ]]
[[hi:टंग्स्टन]]
[[hr:Volfram]]
[[io:Wolframo]]
[[id:Wolfram]]
[[ia:Tungsten]]
[[is:Volfram]]
[[it:Tungsteno]]
[[he:טונגסטן]]
[[kn:ಟಂಗ್‌ಸ್ಟನ್]]
[[ka:ვოლფრამი]]
[[kk:Вольфрам]]
[[kv:Вольфрам]]
[[ku:Wolfram]]
[[mrj:Вольфрам]]
[[la:Wolframium]]
[[lv:Volframs]]
[[lb:Wolfram]]
[[lt:Volframas]]
[[lij:Tungsten]]
[[jbo:jarjinme]]
[[hu:Volfrám]]
[[mk:Волфрам]]
[[ml:ടങ്സ്റ്റൺ]]
[[mr:टंग्स्टन]]
[[ms:Tungsten]]
[[my:တန်စတင်]]
[[nl:Wolfraam]]
[[ja:タングステン]]
[[no:Wolfram]]
[[nn:Wolfram]]
[[pnb:ٹنگسٹن]]
[[nds:Wolfram]]
[[pl:Wolfram]]
[[pt:Tungstênio]]
[[ro:Wolfram]]
[[qu:Wolframyu]]
[[ru:Вольфрам]]
[[stq:Wolfram]]
[[scn:Tungstenu]]
[[simple:Tungsten]]
[[sk:Volfrám]]
[[sl:Volfram]]
[[ckb:تەنگەستێن]]
[[sr:Волфрам]]
[[sh:Volfram]]
[[fi:Volframi]]
[[tl:Tungsten]]
[[ta:தங்குதன்]]
[[th:ทังสเตน]]
[[tg:Волфрам]]
[[tr:Volfram]]
[[uk:Вольфрам]]
[[ur:ٹنگسٹن]]
[[ug:ۋولفرام]]
[[vep:Vol'fram]]
[[vi:Wolfram]]
[[war:Tungsteno]]
[[yi:וואלפראם]]
[[yo:Wolframu]]
[[zh-yue:鎢]]
[[zh:钨]]