Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.16

2013-02-26T21:16:37Z

← Äldre version		Versionen från 26 februari 2013 kl. 17.16
Rad 149:		Rad 149:
	[[Kategori:Zink\| ]]		[[Kategori:Zink\| ]]
	[[Kategori:Byggnadsvård]]		[[Kategori:Byggnadsvård]]

	~~{{Link FA\|en}}~~
	~~{{Link GA\|fi}}~~
	~~{{Link GA\|simple}}~~

	~~[[af:Sink]]~~
	~~[[am:ዚንክ]]~~
	~~[[ar:زنك]]~~
	~~[[an:Zinc]]~~
	~~[[ast:Cinc]]~~
	~~[[az:Sink]]~~
	~~[[bn:দস্তা]]~~
	~~[[zh-min-nan:A-iân]]~~
	~~[[ba:Цинк]]~~
	~~[[be:Цынк]]~~
	~~[[be-x-old:Цынк]]~~
	~~[[bg:Цинк]]~~
	~~[[bs:Cink]]~~
	~~[[br:Zink]]~~
	~~[[ca:Zinc]]~~
	~~[[cv:Цинк]]~~
	~~[[cs:Zinek]]~~
	~~[[co:Zingu]]~~
	~~[[cy:Sinc]]~~
	~~[[da:Zink]]~~
	~~[[de:Zink]]~~
	~~[[dv:ޒިންކް]]~~
	~~[[et:Tsink]]~~
	~~[[el:Ψευδάργυρος]]~~
	~~[[en:Zinc]]~~
	~~[[es:Cinc]]~~
	~~[[eo:Zinko]]~~
	~~[[eu:Zink]]~~
	~~[[fa:روی]]~~
	~~[[hif:Zinc]]~~
	~~[[fr:Zinc]]~~
	~~[[fy:Sink]]~~
	~~[[fur:Zinc]]~~
	~~[[ga:Sinc]]~~
	~~[[gv:Shinc]]~~
	~~[[gl:Cinc]]~~
	~~[[gu:જસત]]~~
	~~[[hak:Sîn]]~~
	~~[[xal:Цинкон]]~~
	~~[[ko:아연]]~~
	~~[[hy:Ցինկ]]~~
	~~[[hi:जस्ता]]~~
	~~[[hr:Cink]]~~
	~~[[io:Zinko]]~~
	~~[[id:Seng]]~~
	~~[[ia:Zinc]]~~
	~~[[is:Sink]]~~
	~~[[it:Zinco]]~~
	~~[[he:אבץ]]~~
	~~[[jv:Sèng]]~~
	~~[[kn:ಸತುವು]]~~
	~~[[ka:თუთია]]~~
	~~[[kk:Мырыш]]~~
	~~[[sw:Zinki]]~~
	~~[[kv:Цинк]]~~
	~~[[ht:Zenk]]~~
	~~[[ku:Çînko]]~~
	~~[[lbe:Тутия]]~~
	~~[[la:Zincum]]~~
	~~[[lv:Cinks]]~~
	~~[[lb:Zénk]]~~
	~~[[lt:Cinkas]]~~
	~~[[lij:Zingo]]~~
	~~[[jbo:zinki]]~~
	~~[[hu:Cink]]~~
	~~[[mk:Цинк]]~~
	~~[[ml:നാകം]]~~
	~~[[mi:Konutea]]~~
	~~[[mr:जस्त]]~~
	~~[[ms:Timah sari]]~~
	~~[[mn:Цайр]]~~
	~~[[my:သွပ်]]~~
	~~[[nl:Zink (element)]]~~
	~~[[new:जिङ्क]]~~
	~~[[ja:亜鉛]]~~
	~~[[no:Sink]]~~
	~~[[nn:Sink]]~~
	~~[[oc:Zinc]]~~
	~~[[uz:Rux]]~~
	~~[[pa:ਜਿਸਤ]]~~
	~~[[pnb:زنک]]~~
	~~[[nds:Zink]]~~
	~~[[pl:Cynk]]~~
	~~[[pt:Zinco]]~~
	~~[[ro:Zinc]]~~
	~~[[qu:Tsinku]]~~
	~~[[rue:Цінк]]~~
	~~[[ru:Цинк]]~~
	~~[[stq:Zink]]~~
	~~[[sq:Zinku]]~~
	~~[[scn:Zincu]]~~
	~~[[simple:Zinc]]~~
	~~[[sk:Zinok]]~~
	~~[[sl:Cink]]~~
	~~[[ckb:زینک]]~~
	~~[[sr:Цинк]]~~
	~~[[sh:Cink]]~~
	~~[[su:Séng]]~~
	~~[[fi:Sinkki]]~~
	~~[[tl:Sink]]~~
	~~[[ta:துத்தநாகம்]]~~
	~~[[te:తుత్తునాగము]]~~
	~~[[th:สังกะสี]]~~
	~~[[tg:Руҳ]]~~
	~~[[tr:Çinko]]~~
	~~[[uk:Цинк]]~~
	~~[[ur:خارصین]]~~
	~~[[ug:سىنك]]~~
	~~[[vep:Cink]]~~
	~~[[vi:Kẽm]]~~
	~~[[fiu-vro:Tsink]]~~
	~~[[war:Singk]]~~
	~~[[yi:צינק]]~~
	~~[[yo:Zinc]]~~
	~~[[zh-yue:鋅]]~~
	~~[[zh:锌]]~~

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T11:14:59Z

1 version

Ny sida

{{Grundämne
|tecken = Zn
|atomnr = 30
|föreg-namn = [[koppar]]
|nästa-namn = [[gallium]]
|föreg-i-serie =
|nästa-i-serie = [[Kadmium|Cd]]
|bild-periodiska-systemet = Zn-TableImage.png
|kemisk-serie = övergångsmetaller
|grupp = 12
|period = 4
|block = d
|densitet = 7140
|hårdhet = 2,5
|utseende = Blåaktigt blekgrå
|bild-utseende = Zinc-sample.jpg
|atommassa = 65,409
|atomradie = 135 (142)
|kovalent-radie = 131
|van-der-Waal-radie = 139
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[argon|Ar]]<nowiki>]</nowiki>3d104s2
|e-minus = 2, 8, 18, 2
|oxidationstillstånd-oxid = 2 ([[amfoterisk]])
|kristallstruktur = hexagonal (distorderad hcp)
|tillstånd = fast
|smältpunkt = 692,68 [[Kelvin|K]] (419,5 [[grad Celsius|°C]])
|kokpunkt = 1180 K (907 °C)
|molvolym = 9,16
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 115,3
|smältvärme = 7,322
|ångtryck = 192,2 Pa vid 1358 K
|ljudhastighet = 3700
|elektronegativitet = 1,65
|värmekapacitet = 390
|elektrisk-ledning = 16,6 106
|värmeledning = 116
|joniseringspot-1 = 906,4
|joniseringspot-2 = 1733,3
|joniseringspot-3 = 3833
|joniseringspot-4 = 5731
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 64Zn
|förekomst = '''48,6 %'''
|stabil-neutroner = 34
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 65Zn
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]]
|halveringstid = 244,26 [[dag]]ar
|sönderfallstyp = [[Elektroninfångning|ε]]
|sönderfallsenergi = 1,352
|sönderfallsprodukt = 65[[Koppar|Cu]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 66Zn
|förekomst = 27,9 %
|stabil-neutroner = 36
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 67Zn
|förekomst = 4,1 %
|stabil-neutroner = 37
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 68Zn
|förekomst = 18,8 %
|stabil-neutroner = 38
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = 72Zn
|förekomst = syntetisk
|halveringstid = 46,5 [[Timme|timmar]]
|sönderfallstyp = [[Beta-sönderfall|β]]
|sönderfallsenergi = 0,458
|sönderfallsprodukt = 72[[Gallium|Ga]]
}}
}}

'''Zink''' är ett [[metall]]iskt [[grundämne]] med [[kemiskt tecken]] '''Zn''' och [[atomnummer]] 30. Även om zink har använts i koppar-zink-legeringen [[mässing]] ända sedan [[romerska riket]]s dagar och att metallen i stor skala producerades i [[Indien]] runt år 1200, så var den rena metallen okänd för [[Europa]] fram till slutet på 1500-talet. Den industriskaliga produktionen av zink i Europa kom inte igång förrän den senare delen av 1700-talet. [[Korrosion]]sbeständiga [[Galvanisering|zinkbeläggningar]] på stål är ett viktigt användningsområde för metallen. Andra användningsområden är i batterier och legering, som exempelvis mässing. [[Zinkblände]], en [[zinksulfid]], är den viktigaste zinkmalmen. Zinkproduktion innefattar [[rostning]], [[lakning]] och slutligen [[Metallurgi|pyrometallurgisk]] vinning eller [[elektrovinning]]. Zink är en vital [[mineral]], nödvändig för allt liv. [[Enzym]]er med en zinkatom i sitt [[Prostetisk grupp|reaktiva centrum]] är vitt spridda inom [[biokemi]]n, exempelvis [[alkoholdehydrogenas]] hos människan. Konsumtion av för stora mängder zink kan leda till [[ataxi]], [[trötthet]] och [[kopparbrist]].

== Historia ==
Även om föremål av [[mässing]] är kända från sedan medeltid och ännu längre tillbaka, ibland med höga zinkhalter, var zinkmetall i stort sett okänd i västvärlden fram till mitten av 1700-talet. Före medeltiden förekommer zinken som förorening, och från 1400-talet använde man i Europa [[Zinkspat|galmeja]] vid kopparsmältning, för att framställa mässing, utan att förstå att det man åstadkom var en legering med en annan metall.

Mässingslegeringar från Indien kallades tutanego, tuttanego, tuteneque eller spiauter. I Kina gick legeringen under namnet "packyyn". En av tutanegotackorna från [[Ostindiefararen Götheborg]] innehöll 99,0 procent zink, 0,8 procent järn och 0,2 procent antimon.<ref>[http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/den_ostindiska_handeln,tutanego?OpenDocument Göteborgs sjöfartsmuseum om tutanego]</ref>

== Biologisk betydelse ==
Zink kan återfinnas i alla celler, men har en särskilt hög koncentration i [[öga|ögon]], [[hud]], [[hår]], [[nagel|naglar]], [[hjärna]], [[hypofys]], [[binjure|binjurar]], [[könsorgan]], [[sköldkörtel]], [[lever]] och [[njure|njurar]].

Fler än 70 [[enzym]]er är beroende av zink och klor, och nästan alla [[ämnesomsättning]]sprocesser är också det. Detsamma gäller [[hormon]]produktionen i [[hypofysen]], [[sköldkörteln]], [[könsorgan]]en och [[bukspottskörteln]]. Zink ingår i de enzymer som främjar transporten och utforslingen av [[koldioxid]], och i [[amylas]] som omvandlar [[stärkelse]]. Vid syntesen av [[nukleinsyra]] ([[RNA]] och [[DNA]]) och proteiner medverkar zink aktivt. Det främjar [[nagel]]- och [[hår]]växten, bildandet av ben och läkandet av sår (zinkpasta på [[munsår]]).

[[Immunförsvar]]ets överordnade [[organ]], [[thymus]], är beroende av zink, samtidigt som ämnet är en beståndsdel i cellernas respirationsenzymer. Zink är dessutom en förutsättning för utnyttjandet av [[järn]] och bildandet av [[blod]], normal funktion av [[prostata]] och optimalt utnyttjande av [[A-vitamin]]. Den kroppsvätska som har den högsta halten zink är prostatasekret, som kan ha upp mot 1000 gånger koncentrationen i blod. Prostatasekretets zink har betydelse för de ejakulerade spermiernas innehåll av zink i huvudet och därmed för skyddet av [[arvsmassa]]n i spermien.

För högt zinkintag kan ge [[zinkförgiftning]].

=== Zinkbrist ===
:''Huvudartikel: [[Zinkbrist]]''
Vid brist på zink kan ett antal besvär uppstå. Här är några exempel:
* hudbesvär som [[eksem]], [[psoriasis]], [[acne]], oren hy, långsamt läkande av sår, [[mjäll]], håravfall, vita fläckar på naglarna och sår på skenbenen{{Källa behövs|datum=2012-01-17}}
* mentala tillstånd som [[apati]], [[irritation]], [[depression]], [[aggression]] och dålig inlärningsförmåga
* cirkulations- och blodsjukdomar som åderförkalkning, för högt blodtryck och [[blodbrist]]
* matsmältningsbesvär på grund av nedsatt produktion av matsmältningenzym, [[magsår]]
* [[hormon]]ella besvär som [[diabetes]] {{källa behövs||månad=2009-10}}, [[sterilitet]], [[impotens]], nedsatt produktion av mjölk hos ammande kvinnor, missbildningar av foster, störningar i utveckling och tillväxt, prostatabesvär och menstruationssvårigheter
* nedsatt smak- och luktförmåga, viktförlust, trötthet, ökad mottaglighet för [[infektion]]er, nedsatt [[resistens]] mot [[stress]], vissa njur- och leverbesvär, [[cancer]] och [[senilitet]].

=== Zink i födan ===
Zink påträffas oftast i [[livsmedel]] som [[ostron]], [[sill]], [[musslor]], [[Lever (livsmedel)|lever]], [[lamm]], [[ägg]], oxkött, [[mjölk]], [[vetegrodd]]ar, fullkornsprodukter, [[vetekli]], [[öljäst]], [[nöt]]ter, [[ris]], [[ärta|ärter]], [[morot|morötter]], [[rödbeta|rödbetor]], [[solrosfrö]] och kärnor från [[pumpan]].

[[Animaliska livsmedel]] (kött, fågel och inälvsmat, samt mjölk och mjölkprodukter) och [[bröd]] utgör de största källorna till det dagliga intaget av zink. Dock hämmas upptaget om brödet innehåller [[fytinsyra]].<ref>http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Salt--mineraler/Zink-/</ref>

Rekommenderat dagligt intag: Barn 2-7 mg, kvinnor 7-9 mg (gravida/ammande 9/11 mg), män 9-12 mg. Se vidare [[RDI]]-tabell.

== Användningsområden ==
Zink har många viktiga användningsområden inom [[ytbehandling]], särskilt [[galvanisering]] och [[varmförzinkning]].
Ett enkelt sätt att framställa vätgas är att utsätta zink för saltsyra enligt följande reaktion:

:Zn + 2HCl → ZnCl2 + H2

=== Elektrokemi ===
[[Fil:BaterieR10.jpg |miniatyr|höger| Zink är en viktig del i [[brunstensbatteri]]er]]
Med en elektrokemisk potential på -0,7628 [[volt]] är zink en bra metall för anodmaterial. Zink används som en del i [[batteri (elektricitet)|batterier]]. Den vanligaste användningen i batterier är som [[anod]] i [[alkaliskt batteri|alkaliska batterier]] och det liknande [[brunstensbatteri]]et, i vilka [[oxidation]]en av zink är reaktionen vid anoden.<ref>{{Webbref | titel = Handbook of Battery Materials| url = http://www.ulb.tu-darmstadt.de/tocs/60178752.pdf| författare = Besenhard| förnamn = Jürgen O.| hämtdatum = 2008-10-08| format = PDF}}</ref><ref>{{Tidningsref |doi = 10.1016/0378-7753(95)02242-2|datum = 1995|titel = Recycling zinc batteries: an economical challenge in consumer waste management|förnamn = J. -P.|författare = Wiaux|författare2 = Waefler, J. -P.|tidning = Journal of Power Sources|volym = 57|nummer = 1–2|sidor = 61–65}}</ref>

Zink används som anod, eller bränsle, hos [[zink-luft-batteri]]er/-bränsleceller. Zink används även som en "offeranod" på båtar och skepp som använder [[katodskydd]] för att förhindra korrosion hos de metaller som utsätts för havsvatten.<ref>{{Tidningsref |titel = A comparative study of the electrochemical behaviour of Algerian zinc and a zinc from a commercial sacrificial anode|förnamn = M.|författare2 = Salhi, E.; Benzine, K.; Ghali E.; Dalard F.|författare = Bounoughaz|tidning = Journal of Materials Science|volym = 38|nummer = 6|sidor = 1139–1145|doi = 10.1023/A:1022824813564}}</ref>

== Se även ==
* [[Zinkpyrition]]
* [[Zinkbrist]]
* [[Zinkfeber]]
*[[Kopparbrist]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Zinc&oldid=259340340}}
* {{webbref |författare=[[Sven Rinman]] |titel=Zink |url=http://www.jernkontoret.se/bibliotek/urkunder_och_kallor/bergwerkslexicon/z.php |verk=Bergwerkslexikon |publdatum=1789}}

== Externa länkar ==
{{Commons|Zinc}}
* [http://elements.vanderkrogt.net/element.php?sym=Zn Historia & etymologi för zink]
* [http://minerals.er.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/zinc/ Statistik och information från U.S. Geological Survey]
* [http://www.organic-chemistry.org/chemicals/reductions/zinc-zn.shtm Reducing Agents > Zinc]
* [http://www.zinc.org American Zinc Association] Information om användningsområden och egenskaper hos zink.

{{Periodiska systemet navbox}}

[[Kategori:Zink| ]]
[[Kategori:Byggnadsvård]]

{{Link FA|en}}
{{Link GA|fi}}
{{Link GA|simple}}

[[af:Sink]]
[[am:ዚንክ]]
[[ar:زنك]]
[[an:Zinc]]
[[ast:Cinc]]
[[az:Sink]]
[[bn:দস্তা]]
[[zh-min-nan:A-iân]]
[[ba:Цинк]]
[[be:Цынк]]
[[be-x-old:Цынк]]
[[bg:Цинк]]
[[bs:Cink]]
[[br:Zink]]
[[ca:Zinc]]
[[cv:Цинк]]
[[cs:Zinek]]
[[co:Zingu]]
[[cy:Sinc]]
[[da:Zink]]
[[de:Zink]]
[[dv:ޒިންކް]]
[[et:Tsink]]
[[el:Ψευδάργυρος]]
[[en:Zinc]]
[[es:Cinc]]
[[eo:Zinko]]
[[eu:Zink]]
[[fa:روی]]
[[hif:Zinc]]
[[fr:Zinc]]
[[fy:Sink]]
[[fur:Zinc]]
[[ga:Sinc]]
[[gv:Shinc]]
[[gl:Cinc]]
[[gu:જસત]]
[[hak:Sîn]]
[[xal:Цинкон]]
[[ko:아연]]
[[hy:Ցինկ]]
[[hi:जस्ता]]
[[hr:Cink]]
[[io:Zinko]]
[[id:Seng]]
[[ia:Zinc]]
[[is:Sink]]
[[it:Zinco]]
[[he:אבץ]]
[[jv:Sèng]]
[[kn:ಸತುವು]]
[[ka:თუთია]]
[[kk:Мырыш]]
[[sw:Zinki]]
[[kv:Цинк]]
[[ht:Zenk]]
[[ku:Çînko]]
[[lbe:Тутия]]
[[la:Zincum]]
[[lv:Cinks]]
[[lb:Zénk]]
[[lt:Cinkas]]
[[lij:Zingo]]
[[jbo:zinki]]
[[hu:Cink]]
[[mk:Цинк]]
[[ml:നാകം]]
[[mi:Konutea]]
[[mr:जस्त]]
[[ms:Timah sari]]
[[mn:Цайр]]
[[my:သွပ်]]
[[nl:Zink (element)]]
[[new:जिङ्क]]
[[ja:亜鉛]]
[[no:Sink]]
[[nn:Sink]]
[[oc:Zinc]]
[[uz:Rux]]
[[pa:ਜਿਸਤ]]
[[pnb:زنک]]
[[nds:Zink]]
[[pl:Cynk]]
[[pt:Zinco]]
[[ro:Zinc]]
[[qu:Tsinku]]
[[rue:Цінк]]
[[ru:Цинк]]
[[stq:Zink]]
[[sq:Zinku]]
[[scn:Zincu]]
[[simple:Zinc]]
[[sk:Zinok]]
[[sl:Cink]]
[[ckb:زینک]]
[[sr:Цинк]]
[[sh:Cink]]
[[su:Séng]]
[[fi:Sinkki]]
[[tl:Sink]]
[[ta:துத்தநாகம்]]
[[te:తుత్తునాగము]]
[[th:สังกะสี]]
[[tg:Руҳ]]
[[tr:Çinko]]
[[uk:Цинк]]
[[ur:خارصین]]
[[ug:سىنك]]
[[vep:Cink]]
[[vi:Kẽm]]
[[fiu-vro:Tsink]]
[[war:Singk]]
[[yi:צינק]]
[[yo:Zinc]]
[[zh-yue:鋅]]
[[zh:锌]]

Zink - Versionshistorik

Dan Olsson den 26 februari 2013 kl. 21.16

Dan Olsson: 1 version