Hoppa till innehållet

Lerskiffer: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 71: Rad 71:
[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Bergarter]]
[[Kategori:Sedimentära bergarter]]
[[Kategori:Sedimentära bergarter]]
[[ar:سجيل زيتي]]
[[an:Loseta (roca)]]
[[ca:Shale]]
[[cs:Břidlice]]
[[da:Lerskifer]]
[[et:Savikilt]]
[[en:Shale]]
[[fr:Schiste]]
[[gl:Xisto]]
[[ko:셰일]]
[[it:Shale (roccia)]]
[[nl:Schalie (gesteente)]]
[[ja:頁岩]]
[[no:Leirskifer]]
[[nn:Skifer]]
[[pnb:پرت]]
[[pl:Łupek ilasty]]
[[pt:Folhelho]]
[[ru:Глинистый сланец]]
[[simple:Shale]]
[[sk:Bridlica (sediment)]]
[[fi:Savikivi]]
[[ta:களிப்பாறை]]
[[uk:Глинистий сланець]]
[[vi:Đá phiến sét]]
[[zh:页岩]]

Nuvarande version från 24 februari 2013 kl. 20.18

Lerskiffer
Leskiffer med kvarts
Lerskiffer med kvarts
KategoriSedimentärt berg
FärgOlikfärgad
SpaltningLättkluven
Hårdhet (Mohs)2
StreckfärgGrå till gulvit
Specifik vikt2,6 – 3,5

Lerskiffer är en sedimentär, tät, olikfärgad bergart som bildas genom att lerpartiklar samlats på botten av havsdjup. Partiklarna pressas samman av sin egen tyngd och av vattenmassornas tyngd. Denna botten kan senare komma upp till ytan genom tektoniska rörelser.

Egenskaper

Lerskiffret består oftast av kristallina fragment av olika lermineraler. Bergartens skiffrighet har uppkommit genom tryck. Sammanfaller denna skiffrighet med lagringen är de skivor, i vilka stenen kan klyvas, inte så starka, som när skiffrigheten är oberoende av lagringen och bildar vinkel med denna.Om man repar ytan med metall får man ett grått streck.

Lerskiffer är ofta fossilförande och kan innehålla exempelvis brakiopoder, trilobiter eller växtfossil.

Användning

Lerskiffer förekommer i flera former, som funnit användning inom olika områden:

- lerskiffer används på många håll som takbeläggning,

- kiselskiffer, är en variant av lerskiffer, och många s.k. brynstenar är täta, kvartsrika lerskiffrar,

- oljeskiffrar är rika på kolväten och är lokalt av ekonomiskt intresse som energiråvara,

- svartskiffrar är mycket rika på kol och ibland även metaller,

- alunskiffer utnyttjades tidigare för framställning av alun till bl a skinnberedning och textilfärgning.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Bonniers naturguide – Bergarter, 2005


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia